Han kommer in med raska steg, slänger vant upp portföljen på bordet och lägger upp ett par broschyrer medan han presenterar sig själv och ger en kort sammanfattning av sin karriär. En fullblodssäljare med andra ord, en väskdängare av yppersta klass, vars takter sitter i fortfarande.
Otroligt, karln är ju 77 år och han var 30 när han fick sitt första jobb i databranschen. Fanns det ens en databransch då?
Mjaa, låt oss börja från början. Stig Walstam hade gått både tekniskt läroverk och Handels och fått jobb på en bokföringsavdelning:
– Jag jobbade mig in i kontorsvärlden och blev med tiden kontorschef inom Skånska Cementgjuteriet, dagens Skanska. Där handlade jag kontorsmaskiner av Remington, och efter en tid värvades jag av Remington Rand för att marknadsföra den sensationella nyheten som kallades elektronhjärna. Det var alltså Univac, den första kommersiella datorn. Den var stor som en friggebod och jag lärde mig att detta monster som tuggade både remsor och hålkort, berättar Stig Walstam.
Facit
Det var 1956 och redan året därpå stängde Remington sitt skandinaviska kontor på Stureplan. För Stig Walstam var steget inte långt till det första försöket med en kommersiellt framställd svensk dator hos Facit. Besk-kopian Facit EDB lanserades 1958 och som försäljningsdirektör hann han med att sälja maskiner till Asea, försäkringsbolaget Framtiden, staten och försvaret.
– Jag jobbade bland annat ihop med Olle Karlqvist, en legendarisk konstruktör från Bark och Besk, och en envis man. Vi förlorade ett jobb åt försvaret värt 50 000 kronor och av Olle fick jag bara den lakoniska förklaringen ”vi kan inte låta kunderna bestämma hur vi ska göra jobbet"!
Men Facit EDB blev även den en kortvarig historia. Tillverkningen lades ner 1959 och det skulle dröja ett par år innan Datasaab fick D21 färdig.
Fest kring Facit EDB på Karlavägen i Stockholm.
1961 kom Univac tillbaka till Sverige och Stig Walstam erbjöds jobb på nytt.
– Jag sa nej först, men bjöds till högkvarteret i Lauzanne. När lönebudet blivit tre gånger högre än vad Saab betalade slog jag till. Jag startade kontor i Sverige, Norge och Danmark och fick en agent i Finland.
På IBMs villkor
Tunga order kom från Stadsförbundet (Kommundata), SAS, Televerket, Götaverken, tekniska högskolan i Trondheim och Norsk Regnesentral.
– Men det var trögt, IBM satt på marknaden och vi var tvungna att anpassa oss så att vi kunde köra deras hålkort. Vi hade 90 hål i rad, de hade 80. Och alla maskiner var byggda för 60-periodig ström, så vi fick installera bullrande omvandlare i källarlokaler.
Första svenska kunden var Stadsförbundet, och Stig Walstam fiskar upp bilder och pressmeddelande ur portföljen. Han byggde ett helt ”event” kring leveransen. Datorn kom i en chartrad DC7 till Arlanda och lastades om på fem lastbilar som en sommarmorgon körde i kortege till det nuvarande Kommunförbundet på Södermalm.
När en omorganisation reducerade hans försäljningsområde till enbart Sverige vill han inte vara med längre utan sade adjö till Univac för andra gången. Mellan 1965 och 1969 var han så försäljningschef på Arenco Electronics och sålde bland annat datoranläggningar till galoppbanor som Täby, Åby, Gelsenkirchen och Vincennes. Kassaterminaler till Epa var ett lyckat projekt, bankterminaler till Handelsbanken däremot en katastrof som Stig Walstam förgäves försökte hejda.
Därppå följde tre år som Europachef för MDS i Zürich som lanserade magnetband som alternativ till remsor och hålkort.
Tredje gången Univac
Men Sverige lockade och för tredje gången öppnade det gamla företaget dörren. Stig Walstam blev nordisk marknadsdirektör i det bolag som just bytt namn till Sperry. Nu kom de stora kunderna som Riksskatteverket, bilregistret, Rikspolisstyrelsen, Televerket, Vattenfall, kärnkraftverken (utom Barsebäck som valde IBM) och – Saab.
Kontakten med Saab fick stora konsekvenser, ty årsskiftet 1974–75 köpte Sperry Datasaab. Linköpingsföretaget hade enorma problem med sin stordator D23, som efter upprepade förseningar till slut framställts i sex exemplar. Intressant är att Saab inte vågade riskera sin flygplansutveckling genom att att använda en egen produkt!
Pappret bakom köpet
Ännu intressantare är den promemoria Stig Walstam plockar upp ur portföljen, ett unikt dokument som han skrev till Sperry Univac inför köpet.
– Dat var en otroligt bra affär. Vi köpte helt enkelt marknaden. Sperry fick en svensk framtoning, vilket var oerhört viktigt, i synnerhet sedan IBM utropat sig som ett svenskt företag. Framför oss hade vi möjligheten att ersätta en rad Saabmaskiner, D21:or, D22:or och D23:or, med våra datorer och naturligtvis konkurrera med IBM om resten av marknaden.
Köpet av Datasaab har setts som början till slutet för den inhemska datortillverkningen. Men nu var det redan för sent för en sådan, säger Stig Walstam:
– Marcus Wallenberg sade rakt ut till mig, att han inte var intressar av att få 50 miljoner, det som intresserade honom var att bli av med en årlig förlust på 50 miljoner. Men det hade faktiskt funnits åtminstone en nisch för en nordisk dataindustri. Redan 1960 försökte Eric Stemme skapa ett samarbete mellan Facit, Saab, Bofors, Asea. Kongsvinger och Dansk Regnecentral. Men det var försent redan när Datasaab bildades.
Så fortsätter Stig Walstam att berätta. Om konkurrensen med IBM:
– Vi slog ur underläge men vi hade fördelar som 36 bitars ordlängd mot IBMs 8, och lika viktigt ett gäng av hängivna säljare och tekniker. Jag anställde aldrig någon från IBM, de var bortskämda med service och kunde aldrig kavla upp skjortärmarna.
Fullt aktiv
Stig Walstam erbjöds 1980 att ta över chefsposten för Sperrys Executive Center i St Paul-de-Vence, strax norr om Nice. Chefsperioderna skulle vara tre år per land men han blev kvar där i sju hela år och tog emot tusentals företag som kom för att förstå datoriseringens alla sidor.
Hemma i Sverige igen 1985 startade han så smånningom ett projekt i Lund, Datapark Scandinavia. Med Jan Freese, Bengt-Arne Vedin och Ger Schyborger i styrelsen skulle man dra igång en permanent mässa med utbildning och marknadsföring i Ideon. Finansieringen var klar när fastighetskraschen kom.
Men man hejdar inte Stig Walstam så enkelt. Sjukvårdssystem, en styrelsepost i Öresundskraft, kommunalpolitik, datasakkunnig i fp-gruppen i Helsingborg, kyrkofullmäktige är bara några av uppgifterna som fyller hans kalender.
Computer Sweden 2003
Stig Walstams pm till koncernledningen i Sperry börjar med att lista fördelarna för Saab vid ett köp: De blir av med D23-problemet, som bara ger förluster, de säkrar fortsatt utveckling i Linköping, behåller kunskap som behövs i flygtillverkningen och får exportmöjligheter för sin periferiutrustning.
Sperry får tio fördelar av köpet:
1. En svensk framtoning, vilket blir allt viktigare.
2. En bra bankterminal med 6 000 ex beställda.
3. En bra minidator, D5/30.
4. Kontakter i Östeuropa, särskilt Ungern, Tjeckoslovakien och Sovjetunionen.
5. Chans att ersätta 25 stordatorer de kommande 3 åren.
6. Samarbete med Stansaab för sjukvårdsterminaler.
7. Kunskap från avdelningen för styrsystem i Jönköping.
8. Öppnad dörr till Wallenbergsgruppens storföretag som Asea, LM, Electrolux, Atlas Copco, Alfa Laval etc.
9. En omedelbar leverans av en Univac 1100 till Saab.
10. Konkurrensfördel om fem planerade medicinska datacentraler.
