Mycket är lagarbete, som uppfinnandet av transistorn av Bardeen, Shockley, Brattain (1947 - de fick trösta sig med 1956 års nobelpris!) eller Floridagänget, lett av Philip Estridge, som 1980-81 utvecklade IBM PC. Andra fall blir en svår avvägning. Utan tvekan var Steve Wozniak var det unga Apples stora tekniska snille, men Steve Jobs var idésprutan, entusiasten och frontfiguren.

Teoretikerna

Charles Babbage
Engelsmannen Charles Babbage (1791-1871) lade mycket av den teoretiska grunden för datorn, även om han fick arbeta med kugghjul istället för elektronik. Det var 1822 som han, med ekonomiskt stöd av parlamentet, började på differensmaskinen Den skulle automatisera framräknandet av tabellverk, exempelvis för navigering. Arbetet drog ut på tiden till 1833, då bara delar av maskinen var färdigställda.
Babbage hade redan fått en ny idé: den analytiska maskinen. Medan differensmaskinen mest var en jättelik kalkylator skulle den analytiska maskinen kunna programmeras, med hjälp av hålkort av det slag som redan börjat användas i vävstolar.
Differensmaskiner bygges dock, av far och son Georg och Edvard Scheutz i Sverige, som gjorde totalt tre maskiner. Den första provmodellen stod klar 1843. 1991 fullbordade också tekniker på Science Museum i London en fungerande differensmaskin, baserad på Babbages ritningar.

Alan Turing
Engelsmannen Alan Turing (1912-1954) är en av datorteorins mest lysande talanger, som dock inte blev uppskattad efter förtjänst under sin levnad. Turing var homosexuell och den förföljese han fick genomlida orsakade att han tog livet av sig - med ett förgiftat äpple.
Redan som student publicerade Turing uppsatsen "On Computational Numbers" (1936), "ett av datorteorins huvudverk" enligt experter. Där beskrevs den teoretiska dator som kom att kallas turingmaskinen. Under andra världskriget jobbade Turing för kodknäckarna i Bletchley Park och bidrog med sin matematiska begåvning till att knäcka tyskarnas Enigma-krypton. "Operation Ultra" var av krigsavgörande betydelse och kryptoanalyserna gjordes med en av de första datorerna, "Colossus", med 2000 elektronrör. (En svensk parallell är matematikprofessorn Arne Buerling som knäckte tyskarnas Geheimschreiber-krypton. Nästan en ännu större bedrift!)
1947 var han en av konstruktörerna till den tidig brittiska ACE-datorn. Turing föreslog också "turingtesten" för att via en blind dialog mäta graden av artificiell intelligens hos en dator.

John von Neumann
Matematikern John von Neumanns (1903-57) invandrade till USA från Ungern som 27-åring. Han utarbetade matematiken för kvantmekaniken, bidrog 1948 till den första datorn som kunde ta emot inlästa program (IBM SSEC, 13 500 rör, 21 000 reläer, 3 500 14-siffriga additioner i sekunden), utvecklade det som kallas spelteorin, införde de kända flödesdiagrammen, utarbetade förslag till självreproducerande maskiner (von Neumann-maskiner), arbetade med självmodifierande program, tidiga neurala nätverk och mycket mer. Dessutom blev von Neumann konsult för ENIAC-utvecklarna 1944, och bidrog därmed - liksom Turing - med krigsavgörande insatser genom utvecklandet av atombomben. Nästan alla datorer har idag "von Neumann-arkitektur", det vill säga data och program delar på samma minne.

Claude Shannon
Den amerikanske elektronikingenjören Claude Shannon (född 1916) bektraktas som informationsteorins fader. Grunderna drog han upp i sin uppsats "The Mathematical Theory of Communications" 1948. Där går han igenom saker som informationsinnehåll, kodning, redundans, informationskanaler, med mera och visar hur man beräknar hur mycket information som kan gå genom en viss kanal. Modemägare får ofta höra om "Shannons lag" som bestämmer hur mycket information ett modem kan skicka (vilket avgörs av linjens kvalitet). Enligt Shannon är 70-80 procent av naturliga språk redundant (överflödigt).

Tidiga tekniker
Hermann Hollerith
När USA 1890 skulle genomföra en stor folkräkning utvecklade Hermann Hollerith (1860-1929) ett hålkortssystem med en elektromekanisk läsare. Resultatet av folkräkningen kunde därmed tas fram tio gånger snabbare. Hollerith grundade 1896 Tabulating Machine Company, som så småningom gick upp i det som blev IBM.

Konrad Zuse

Denne tyske datorpionjär har ofta blivit bortglömd, förmodligen för att han arbetade på den förlorande sidan i kriget. I början av 30-talet byggde Konrad Zuse en elektromekanisk räknare, Z1, vilken följdes av Z2, och 1941 av Z3 - en reläbaserad dator som kunde utföra en multiplikation på 3-4 sekunder. 1942 blev Z4 klar och användes för flygplansberäkningar hos Henschelfabrikerna. Sedan började han planera en helelektronisk dator (utan reläer) men vid denna tid vände kriget för tyskarna och resurserna behövde på annat håll. De tyska militärerna kunde inte inse nyttan av datorn, en kortsynthet vi idag kan vara tacksamma för.

Pionjären på andra sidan Atlanten var Howard Aiken som 1937 till 1944 byggde Harvard Mark 1, även kallad IBM Automatic Sequence Controlled Calculator. Aiken införde ett par viktiga nyheter: 1. klocka för att synkronisering av operationer, 2. register (ett mellanlagringsminne för operationer).
ENIAC byggdes 1942-45 vid Pensylvaniauniversitetet, av John Maunchly och Presper Eckert, och blev världens första helelektroniska dator (18 000 elektronrör, 5000 additioner i sekunden, två multiplikationer på 3/1000-dels sekund). Datorn användes bland annat för beräkningar till atombomben. Maunchly och Eckert byggde sedan en kraftigare dator för beräkningarna till vätebomben, passande kallad MANIAC.
(Sverige kom igång i början av 50-talet. Först med BARK och sedan BESK, som en kort tid var världens snabbaste dator och prototyp för den kommersiella Facit EDB. Ansvarig var professor Erik Stemme (född 1921) som även konstruerade världens första elektrodynamiska remsstans och en piezoelektrisk bläckskrivare.)

Jay Forrester
Amerikanen Jay Forrester bidrog med två betydande utvecklingssteg. Han utvecklade världens första interaktiva dator med bildskärm, Whirlwind, som byggdes på Massachussetts Institute of Technology 1944-55 och användes till flygsimulering. För att datorn skulle bli tillräckligt snabb uppfann han 1949 ferritminnet, en föregångare till dagens RAM-kapslar som var i bruk ända in på 70-talet (och fortfarande i rymdsonder på grund av strålningsmotståndskraften).En av Forresters främsta medarbetare var Kenneth Olsen. Han startade senare sitt eget företag, Digital Equipment Corporation, och lanserade 1960 den första minidatorn, PDP-1. Tanken på en hel familj av datorer som körde samma programvara realiserades första gången 1964 då IBM 360 lanserades med sex olika modeller.
Vad gäller integrerade kretsar sände Jack Kilby in sin första patentansökan 1959 (beviljad 1964), och den första mikroprocessorn, Intel 4004, utvecklades av Marcian E Hoff 1971 (2300 transistorer).

Grace Hopper
Ada Lovelace fick en sentida kvinnlig motsvarighet i Grace Hopper (1906-92) som började som programmerare på Harvard Mark 1 redan 1944. Hon jobbade senare med Univac I och II i början på 50-talet och skrev 1952 världens första uppsats om högnivåkompilatorer. 1957 skrev hon högnivåspråket Flowmatic och 1959-61 arbetade hon med att utveckla Cobol, världens mest framgångsrika kommersiella datorspråk och baserat på Flowmatic.
(Fortran utvecklades av IBMs Jim Backus 1954-58, BASIC av John Kemeny och Thomas Kurtz vid Dartmouth Colleg, 1965, Pascal av Niklaus Wirth 1969-71, och C av Bell Laboratories Dennis Ritchie 1972.

Vinton Cerf
Som student på UCLA 1967 började Vinton Cerf arbeta med paketorienterade nätverk. Han var med om att sätta upp första noden i ARPAnet i september 1969, det som senare blev Internet. Ungefär samtidigt träffade han Robert Kahn, som då jobbade för DARPA, och de två utvecklade 1973 protokollet TCP/IP, som idag är grunden för Internet.
World Wide Web föreslogs första gången 1989 av Tim Berners Lee som jobbade på det europeiska partikelinstitutet Cern. Första demoversionen blev klar 1990 och 1991 utannonserades WWW officiellt.

I Computer Sweden 4/1997