Nej, det var ingen börsbubbla som lyfte Norsk Datas aktier. Företaget var faktiskt en tid världens tredje mest lönsamma it-företag. Blott Cray och Microsoft gick bättre. Chefen Rolf Skår var omslagspojke i affärstidningarna.
Under 13 år i rad ökade vinsten med 50 procent om året. Och när aktien introducerades på OTC-listan i New York köpte IBMs pensionsfond aktier!
Riktigt avancerade minidatorer var orsaken till succén, och de kompletterades mot slutet av ett elegant och effektivt system för ordbehandling. Svenska Dagbladet hörde till dem som köpte ordbehandlare, Cern köpte ett knippe minidatorer till sin förra partikelkolliderare. Till USA expoerterade man flygsimulatorer till F16-planet.
Norges oljeekonomiska uppsving gav skjuts åt försäljningen men föga beredskap för förändringar på marknadel eller i tekniken. ND köpte företag på företag (i England t ex ordbehandlaren Wordplex och en herrgård som blev Europahögkvarter).
Nord-5, värdens första 32-bitars minidator anno 1972.
Hur kunde det gå fel? Tor Olav Steine, som jobbat på företaget och skrivit en bok om dess historia, gav mig några förklaringar under det nordiska mötet med it-historiker i Kista i oktober 2010:
- Börskraschen 1987 och fallande oljepris sänkte Norges ekonomi.
- Framväxten av standardsystem, som pc och Unix, slog ut minidatortilverkare som låst kunderna vid proprietära system.
- En tillväxtspiral som aktieägarna vägrade hejda.
- En ofrånkomlig arrogans.
- Plus ett lån på 200 miljoner norska kronor som skulle betalas tillbaka 1988.
Att de hade en hemamarknad, där de oljerika norska kommunerna var "världens minst prismedvetena kunder", som någon formulerade det på den tiden, var alltså bara en faktor. När kontoren valde pc och teknikerna Unix var det kört för hela minidatorgänget, inklusive DEC och en rad andra. NDs tretton vinstår följdes av 13 månaders fritt fall.
Nord-1, första minidatorn från 1968.
Det obetalda lånet gjorde att Den norske Bank tog över och sålde företaget till Telenor. Siemens tog över ordbehandlingen. Rester av företaget återuppstod en tid som Dolphin.
Allihopa började i den "Siffergrupp" som grundades av pionjären Yngvar Lundh i slutet av 1960-talet och som byggde signalprocessorn Lydia och förstlingsdatorn Sam. Från den gruppen kom Norsk Datas tre grundare som startade eget 1967.
Lars Arosenius från Sverige byter MIT-minnen med norske nestorn Yngvar Lundh i Kista 2010.
Norsk it-historia är kanske inte så känd, och ryms inte i den här artikeln, men den har sina poänger. Arpanets första nod utanför USA hamnade i Oslo och Tim Berners-Lee skrev föregångaren till webben på en ND-maskin (www fullbordade han på en Next).
