Jag sitter på gatan vid en stenbro i en stad som kallas för Stenby. Det är stjärnklart och det blåser en lätt bris. Bredvid mig sitter en liten dvärg med rött ovårdat hår och kraftig skäggväxt. I ena handen håller han en stor yxa. Han presenterar sig som Agnar mästertjuven.

Agnar, eller Marcus Edvinsson som han egentligen heter, är 20 år gammal och började spela MUD i 14-årsåldern. På den tiden var det spelet Svenskmud som gällde, men på senare tid har han bytt till det nystartade Gryningstid, där vi befinner oss nu.

– När jag började handlade det nog mest om att så många spelare agerade mot varandra, samt att jag på den tiden läste mycket fantasyromaner och gillade den typen av miljöer. Jag har dessutom alltid varit förälskad i olika former av problemlösning, berättar Marcus.

Populära onlinerollspel med avancerad grafik, som World of warcraft, har aldrig lockat Marcus eftersom han tycker möjligheterna till rollspel är begränsade där.

– Man kan fortfarande inte uttrycka känslor på samma sätt i grafiska spel, säger han och förklarar att det öppnar för ett mycket roligare rollspelande när man använder text istället.

Det brukar sägas att filmer sällan är lika bra som de böcker de baserats på. Håller du med om det kan MUD vara något för dig. MUD står för multi-user dungeon, och är något av en förfader till dagens stora grafiska onlinerollspel.

Istället för att du ser en bild av den virtuella världen på skärmen får du i MUDet en uttömmande beskrivning av miljön du befinner dig i och de varelser och föremål du hittar. I övrigt kan en MUD vara precis lika avancerad som ett modernt onlinerollspel. Spelaren skapar en karaktär efter sin egen smak och bygger sedan upp dess färdigheter under spelets gång.

Spelet Gryningstid är något så ovanligt som ett nystartat MUD på svenska. Över 600 spelare har redan registrerat sig, trots att Gryningstid bara öppnade i september i år. Något som tyder på att MUDet har en plats även i dagens grafikgalna samhälle.

– Vi var förvånade över att det var så många som fortfarande tyckte det var kul med textbaserade spel, säger Marthin Weijdö som är Gryningstids skapare och gud. Vi hade egentligen inga förhoppningar om att det skulle vara så många spelare. Det är ju ganska kul att det fortfarande finns, sen att det är över 600 som spelar tycker jag är ganska bra eftersom vi inte har varit ute och marknadsfört det något.

Marthin driver Gryningstid på fritiden tillsammans med två andra. Det tog sex år innan spelet var färdigt att öppnas för allmänheten, men helt färdigt blir det nog aldrig eftersom spelarna själva hela tiden driver på utvecklingen, till exempel genom att bilda nya städer och starta nya krig. Hur mycket tid Marthin själv lägger ner på spelet varierar.

– Det går i vågor, jag är nybliven pappa vilket gör att datortiden har minskat rejält. Men jag har lagt enormt mycket fritid i projektet, säger Marthin.

Han började sin MUD-karriär som spelare i spelet Svenskmud. Så småningom blev han så pass involverad att han övergick till att börja driva det, något han gör än idag. Svenskmud kom 1991 och var världens första MUD på ett annat språk än engelska. Många av dem som spelar Gryningstid idag började med Svenskmud.

Det är inte helt lätt för en nybörjare att klara sig i Gryningstid. Bara en sån enkel sak som att försöka plocka upp sin kroksabel ur ryggsäcken medan ett gäng råttor håller på att bita sönder ens fötter kan visa sig vara en stor utmaning för den som inte är van vid ett textbaserat gränssnitt. Och det kan vara svårt att få kontakt med andra spelare i början.

– Om man inte har spelat mer innan så är Svenskmud mer nybörjarvänligt, säger Marthin Weijdö.

Han berättar att spelare i Gryningstid bara kan se personer som väljer att presentera sig för dem. Annars är det svårt att avgöra om det är en riktig människa bakom spakarna, eller bara en datorstyrd karaktär.

För en utomstående kan MUDar verka vara onödigt krångliga, och ibland är det svårt att förstå varför folk lockas av ett spel som bara består av text. Men avsaknaden av grafik är inte nödvändigtvis något negativt.

Stefan Blomberg är ansvarig för Humlabs satsning på datorspel vid Umeå universitet. I sin doktorsavhandling studerar han gamla spels betydelse idag. Varför folk fortfarande spelar MUD är enligt Stefan en fråga med många svar.

– Inte minst visar det att grafiken inte är allt i ett spel, säger Stefan och förklarar att allt det som gör dagens spel mer avancerade än gårdagens inte är det som definierar vad som är bra respektive dåliga spel.

Enligt Stefan finns det flera anledningar till att folk spelar så kallade retrospel. Det kan röra sig om nostalgi och minnen, eller bara en fascination för gammal teknik. Dessutom kan det vara lätt att tycka om vissa äldre spel på grund av deras avskalade charm. En annan anledning har att göra med fantasin.

– Många retrospelare lyfter fram att de äldre spelen ofta talar mer till spelarens fantasi, säger Stefan. När spelen blir allt mer realistiskt detaljerade och högupplösta lämnas mindre utrymme till spelaren själv att skapa sina upplevelser.

Marthin Weijdö på Gryningstid har en liknande uppfattning. Han jämför textbaserade spel och grafiska spel med böcker och filmer. Han menar att om man ser en film och sedan läser boken så har man plötsligt en uppfattning om exakt hur något ser ut.

– Då försvinner ditt fria tänkande lite, säger Marthin. I MUDet har du en egen uppfattning om hur en stad eller en spelare ser ut, den försvinner direkt i ett grafiskt spel.

Den här artikeln publicerades första gången på IDG.se under hösten 2006.

Läs mer om hur MUD blev till World of warcraft.

Fakta