Våra senaste
toppartiklar

- CS Jobb:

Han är projektledare
för Star Wars


- Computer Sweden:

"Apple-rapport visar
pyspunka på plattor"



- TechWorld:

Här är de bästa
tipsen för ett
säkrare Java


- TechWorld:

8 operativsystem i test - Mac mot Windows och Linux


Under det senaste året har Microsofts andelar på marknaden för operativsystem minskat. Även om det inte finns några exakta siffror, som alla bedömare kan enas om, talar trenden sitt tydliga språk.

Det operativsystem som ökar sina marknadsdelar mest är onekligen Apples Mac OS X som nu börjat hitta kunder bortom sina kärnområden. En förklaring är att nöjda kunder som köpt diverse produkter från Apple nu även har investerat i Mac-datorer med OS X. Samtidigt har Microsofts uppgraderingspolitik fått många företag att börja se sig om efter alternativ.

När det gäller Linux verkar det inte finnas något säkert sätt att mäta användning. Tillverkarna av de många distributionerna försöker numera hålla koll på antalet nedladdningar men inte ens det tillvägagångssättet ger oss hela bilden.

En sak är säker: Vid varje ekonomisk nedgång har Linux tagit ett kliv framåt och det kan vi förvänta oss även den här gången. Frågan är bara om vi får se Linux öka även på skrivborden och inte bara i serverhallarna.

För testets räkning fick vi låna en 15 tums Macbook Pro från Apple, bestyckad med en dubbelkärnig processor på 2,53 gigahertz, fyra gigabyte minne, grafikkort från Nvidia samt en 5 400-varvshårddisk.
För de övriga operativsystemen fick vi låna två stycken bärbara Latitude E6400-datorer från Dell. De hade samma processor som Macen, fyra respektive två gigabyte minne, 7 200-varvshårddiskar samt grafikkort från Nvidia.

Alla datorer hade dessutom webbkameror och klarade bluetooth. Dellmaskinerna hade även en inbyggd fingeravtrycksläsare.


Mac OS X


Mac OS X var det enda operativsystem vi inte själva utförde installationen av. Syftet med att installera operativsystemet är annars att vi ska kunna bedöma svårighetsgraden samt få en uppfattning om hur väl operativsystemet hanterar hårdvaran. Det känns då något fånigt att installera OS X på en Macbook Pro eftersom OS X är framtaget för att fungera på den hårdvaran.

Vid inköp av en Mac är OS X installerat och klart och ominstallationer är inte något som Mac-användare gör av samma anledningar som Windowsanvändare. Här handlar det mest om uppgraderingar av OS X, när Apple levererar sådana. Tack vare att Apple tillverkar både hårdvara och program verkar dessa uppgraderingar inte ge upphov till lika mycket problem som liknande uppgraderingar till andra operativsystem.

Kontroll över hårdvara gör livet enklare och smidigare för OS X-användare, men det är också en nackdel. OS X-användare har inte möjlighet att välja och vraka bland hårdvara och leverantörer som användare av andra operativsystem kan göra. Apple tillverkar hårdvara av god kvalitet men deras prissättning har alltid varit kontroversiell.

Många Appleanvändare hävdar att Apples priser numera inte skiljer sig så mycket från övriga leverantörers för liknande hårdvara. Det stämmer bara delvis, vi behöver inte kolla särskilt länge på Apples hemsida för att se märkliga prissättningar.

För att uppgradera en Imac till två gigabyte minne och 320 gigabyte hårddisk vill Apple ha hela 2 420 kronor. En snabb koll hos en internetbutik visar att vi kan köpa liknande komponenter för under 1 200 kronor, och då har vi inte ens försökt hitta lägre priser.

Administrationen av OS X fungerar på flera nivåer så grafisk övertagning av skrivbordet via vnc är inget problem. Det är också tydligt att OS X har sina rötter i Unix, då vi kunde starta en ssh-server och logga in på Macen utifrån, precis som med vilken Unixmaskin som helst. OS X var också ett trevligt sällskap i en multiplattformsmiljö. Operativsystemet kan kommunicera med Windowsmaskiner via Samba och med Unixmiljöer via nfs.

OS X innehåller en hel del program och verktyg, varav vissa endast visas när vi öppnar kommandoraden. Vi hittade ett flertal verktyg som man främst förknippar med Unix/Linux-världen, något som förklarar varför OS X är populärt hos den användarbasen.

Apple använder också det faktum att OS X har sina rötter i Unix i sina reklamkampanjer. Vi blev dock förvånade över hur svårt det var att hitta terminalprogrammet för att få tillgång till kommandoraden.

OS X är ett mycket trevligt operativsystem att arbeta i. Användare som avskyr kommandoraden kommer verkligen att trivas här. Det grafiska gränssnittet är utan tvekan det mest mogna och användarvänliga i det här testet. OS X trivdes på vår testdator och vi fick aldrig känslan av att operativsystemet levde ett eget liv eller att prestanda inte räckte till.




Opensolaris


Opensolaris är en vidareutveckling av Sun Solaris som numera är så pass mogen att Sun vågar leverera stöd för företag från och med version 2008.11. Opensolaris kan på många sätt jämföras med Fedora och Opensuse som kan kallas utvecklingsversioner för Red Hat respektive Suse Linux Enterprise.

Opensolaris, liksom Ubuntu, kan laddas ner och användas utan betalning. Operativsystemet beskrivs ofta som ett stabilt Unixoperativsystem som liknar Linuxdistributionerna men som även bygger på teknik som inte förekommer i Linux.

Trots det gav Opensolaris oss huvudvärk under installationen. Vid start av installationen hamnade vi helt plötsligt i systemets underhållsläge, som vi inte kunde lämna utan tvingades starta om maskinen. Problemet visade sig vara detsamma som vi hade med Windows XP, så det gick att använda samma lösning för att kringgå det.

Nästa irritationsmoment fick vi när Opensolaris upptäckte ljudkortet – ur högtalarna strömmade starkt brus och oljud. Vi fick uthärda oljudet under hela installationstiden på en halvtimme eller så. Endast när operativsystemet var i gång kunde vi sänka ljudet via ljudmixern. Det kändes som en riktig tillbakagång till våra Linuxinstallationer gjorda sent på nittiotalet.

Sun verkar lägga en hel del tid på att göra Opensolaris till ett alternativ för skrivbordet, men mycket saknas fortfarande. Vi hade förväntat oss bättre stöd för vår E6400 då den till en del bygger på komponenter från Intel. Sun och Intel har nämligen ett samarbete för att bygga upp stöd för Intels komponenter i Solaris.

Trådlöst nätverk fungerade inte heller, men en drivrutin från Nvidia installerades med en gång så grafiken fungerade utan problem.

Trots motgångarna vet vi att Sun arbetar stenhårt på att utöka stödet för mer hårdvara. Toshiba har till exempel börjat leverera bärbara datorer med fullständigt stöd för Opensolaris. I övrigt är Opensolaris ett trevligt operativsystem med uppdaterade programversioner och spännande tekniklösningar.




Red Hat Enterprise Linux Desktop


I media brukar vi ofta höra hur Red Hat ifrågasätter Linux på klientmaskiner. Trots det har man tagit fram en klientversion av sin Enterprise Linux-distribution. Faktum är att vi inte kunde hitta särskilt många visuella skillnader mellan server- och klientversionen.

Installationen liknar den som Novell använder, det vill säga man installerar från en dvd-skiva och en hel del program installeras utöver själva operativsystemet – men där slutar likheterna.

Red Hat ser väldigt omodernt ut, från installation till själva skrivbordet. Det kan ha att göra med att den version av Gnome och övriga komponenter som används är mycket gamla. Det enda som Red Hat verkar hålla uppdaterat är webbläsaren Firefox.

Installationen gick smärtfritt men vi upplevde också en del problem. Vi fick inte liv i det trådlösa nätverket och grafiken hade fastnat i ett läge med fel upplösning. Vi vet att det går att göra en hel del som att installera drivrutiner manuellt, uppgradera den urgamla Openofficeversionen till en senare release, hitta programförråd som innehåller modernare versioner av de installerade programmen och så vidare.

Då känns det emellertid som om vi har skaffat ett operativsystem som inte passar våra ändamål. Risken finns också att den support från Red Hat som kunden önskar sig försvinner vid större förändringar. Nej, har ett företag bestämt sig för Linux på skrivbordet finns det mycket bättre alternativ än att använda Red Hat.




Suse Linux Enterprise Desktop


Version 11 av Suse Linux Enterprise Desktop var ännu inte släppt när den här artikeln skrevs så vi bestämde oss för att titta på en förhandsversion (release candidate 4) i stället. Den är proppfull av det senaste i Linuxvärlden.

Installationen gjorde vi från en dvd-skiva och den tog hela 45 minuter. Det kan kännas som en lång tid men den mängd program som installerades var också imponerande.

Sled, som den här versionen från Novell kallas, installerade en hel del program som vi inte är vana att se installeras i Linuxsammanhang. Flash, Java från Sun, Citrix Ica-klient, Fluendo mp3-plugin med mera är med från första början. Vi är vana vid att få installera sådana program efter själva grundinstallationen, men Novell satsar hårt på att göra sin Linuxdistribution företagsvänlig.

Vi var också imponerade av att hitta ett flertal grafiska program för att konfigurera sådant som nätverkstjänster. Verktyget Yast, som innehåller allt när det gäller konfiguration och installation, imponerar stort. Vi förstår dock inte varför Novell envisas med att även inkludera en kontrollpanel som verkar innehålla liknande funktioner som Yast. Det enda den kombinationen gör är att förvirra användaren.

Vi fick en hel del problem med hårdvaran när vi installerade Sled. Ljudet fungerade inte, webbkameran var felkonfigurerad (den fungerade, men dåligt) och grafiken strulade en del. Vi vet inte om det var vår Dell 6400 eller förhandsversionen som bar ansvaret, men vid provinstallationer på annan hårdvara blev det betydligt bättre resultat. Novell har tveklöst haft företag som målgrupp vid utvecklingen av Sled.




Ubuntu


Vi bestämde oss för att använda Ubuntu version 8.04.2 från april 2008 i vårt test. Senaste versionen av Ubuntu är version 8.10 och när vi skriver det här är version 9.04 i betastadiet och snart redo att släppas.

Version 8.04.2 är dock den senaste lts-versionen (long term support). Den är av större intresse för företag som vill använda en version som har en längre supporttid.

Vi vill börja med att avfärda en myt: Linux är inte svårt att installera. Vi använde en så kallad live-cd som startar operativsystemet från en cd-skiva, utan att röra hårddisken. Det går med andra ord att kontrollera hur väl Ubuntu fungerar med hårdvaran utan att först installera operativsystemet.

Installationen sker med ett dubbelklick på en ikon på skrivbordet, sedan leds användaren genom en enkel installationsprocess bestående av sju steg. Vår installation tog cirka 20 minuter att genomföra. Det var den kortaste installationstiden i den här gruppen, trots att en hel del program också installerades.

Efter att installationen var avklarad fungerade det trådlösa nätverket omedelbart, men upplösningen på skärmen var inställd på 800 x 600 bildpunkter i stället för skärmens 1 440 x 900. Ljudet fungerade också fint, förutom att volymknappen på skrivbordet inte fungerade. Vi fick öppna ljudmixern för att höja och sänka volymen.

Operativsystemet informerade oss om att vi hade möjlighet att installera binära drivrutiner till vårt grafikkort (kod som inte är öppen källkod). Vi gjorde det och efter en omstart fungerade allt vad grafik heter utan problem. På vår E6400 fungerade även bluetooth och webbkameran, men vi fick inte liv i fingeravtrycksläsaren.

Ubuntu är mycket resurssnålt. När vi hade installerat, uppdaterat och ställt in miljön efter våra önskemål drog Ubuntu lite under 200 megabyte minne. Liksom övriga Linuxdistributioner fungerar Ubuntu acceptabelt i en multiplattformsmiljö.

Ubuntus skrivbord kan kanske inte kallas vackert men det är funktionellt och enkelt att använda. Största fördelen med Ubuntu är att programinstallation i första hand sker via ett speciellt program som hämtar program från en central förvaringsplats eller ett programförråd (software repositories).

Det här programförrådet innehåller alla installationspaket och uppdateringar för din version av Ubuntu. Därifrån kan program installeras och uppdateras – ungefär som Windows Update-tjänsten men på steroider. Det här gäller även de övriga Linuxdistributionerna i det här testet, samt Opensolaris. Till skillnad från Red Hat och Novell kan vem som helst ladda ner, installera och köra Ubuntu utan att betala för det.




Windows 7


Vi inkluderade även betaversionen av Windows 7 i testet (RTM hade inte lanserats när testet gjordes), mest för att se vart Microsoft är på väg med Windows. Vi blev positivt överraskade av denna release som innehåller en hel del nyheter.
 
Installationen tog en knapp halvtimme, vilket är helt acceptabelt. När installationen var färdig var det en del som inte fungerade som det skulle, men med hjälp av tjänsten Windows Update installerades de drivrutiner som saknades.

Efter en omstart fungerade all hårdvara i vår E6400, förutom två enheter: fingeravtrycksläsaren och smbus-hanteraren. Datorn kan dock användas problemfritt utan att de fungerar. Windows 7 var det operativsystem som var bäst i klassen på att identifiera och konfigurera tillgänglig hårdvara vid installationen.

Vid den här tidpunkten kollade vi hur mycket arbetsminne Windows 7 hade förbrukat. Aktivitetshanteraren rapporterade 570 megabyte. Visst, det är en hel del, men ändå avsevärt mindre än Vista. Vi hade dock inte installerat ”vanliga” Windowsprogram som antivirusprogram, vilka brukar ta en del minne i anspråk. Windows 7 är med andra ord inte något du installerar på din Pentium 4 med 512 megabyte arbetsminne.

Vi gillar definitivt det vi ser i den här betaversionen av Windows 7. Microsoft har lyssnat på kritiken mot Vista och gjort ett antal förbättringar. Många påstår att Windows 7 endast är en uppdaterad Vista men vi håller inte med. De här två versionerna av Windows på våra Dell E6400-datorer går helt enkelt inte att jämföra. Windows 7 är det operativsystem som Vista borde ha varit.




Windows Vista


Windows Vista var en stor överraskning i negativ bemärkelse. Efter installationen, som tog cirka 25 minuter, var det inte mycket som fungerade. Faktum är att efter installationen fungerade Linuxdistributionerna bättre än Vista på vår E6400.

Som tur var levererade Dell ett flertal cd-skivor med drivrutiner och program för både Vista och XP. Efter ett flertal drivrutinsinstallationer och omstarter nådde vi ett läge då Vista inte längre klagade över okänd hårdvara. Vid den tidpunkten drog Vista redan 750 megabyte minne, vilket gör det till det mest resurshungriga operativsystemet i testet.

När det gäller prestanda upplevde vi flera märkliga saker med Vista. Ibland kunde Vista bestämma sig för att dra i gång något som belastade processorn, eller så fick vi bevittna hur disken kämpade för livet då Vista fick för sig att ”förbättra” vår upplevelse. Vi upplevde också att grafiken hackade, till och med när vi utförde enkla saker som att flytta fönster.

Vi fick också ett märkligt beteende när vi lyssnade på musik från en ansluten usb-hårddisk. Uppspelningen hoppade fram och tillbaka hela tiden, ungefär som om vi lyssnade på en repig lp-skiva.

Nej, det enda Vista lyckades bra med var att höja vårt blodtryck och få oss att svära. Det kan vara så att vi gjorde något fel när vi installerade drivrutiner och program för Vista, men vi hittade inga klagomål eller andra varningar i Vista som påpekade det. Läget blir ännu mer pinsamt för Vista när vi installerar Windows 7 och får i stort sett allt att fungera utan strul, och det med en betaversion.




Windows XP


Windows XP är gamlingen i testet och har inte uppdaterats särskilt mycket på senare tid, något som vi fick erfara när vi installerade operativsystemet. Vi behövde endast starta installationen för att få ”blåskärm” på maskinerna.

Efter en stunds sökande hittade vi källan till problemet. Windows XP saknade stöd för sata-hanteraren i vår E6400. Hanteraren har tre funktionslägen som går att växla mellan i bios. När vi ändrade sata till ata gick det bra att installera XP. Det betyder dock att fördelarna med en sata-hanterare, däribland förbättrade prestanda, försvinner.

Man kan visserligen installera en drivrutin för hanteraren vid start av installationen, men det är väldigt struligt då XP vill ha den drivrutinen på en diskett. E6400 har ingen diskettläsare. Det finns sätt att kringgå problemet med disketten och drivrutinen, men de var varken enkla eller snabba att utföra.

Det är heller inte möjligt att installera Windows XP med ata konfigurerat och sedan ändra inställningen till sata när operativsystemet är installerat med relevanta drivrutiner. Windows XP startar då helt enkelt inte.

XP är ett operativsystem som de flesta känner till och antingen älskar eller hatar. Windows XP fungerar faktiskt till det mesta och många har än så länge inte haft någon anledning att byta ut det till förmån för Vista, men den här versionen av Windows är också i slutfasen av sitt liv vare sig vi tycker att det är dags eller inte.




Slutsats


Att hitta en testvinnare i den här gruppen var inte särskilt svårt. Av våra åtta operativsystem kan vi utan tvekan säga att Mac OS X är en klar vinnare. OS X har helt enkelt fungerat bäst, strulat minst och varit minst i vägen.

Vi installerade inte OS X som vi gjorde med de övriga operativsystemen men vi vägrar tro att en sådan enkel sak som att installera ett operativsystem, som dessutom är speciellt byggt för hårdvaran, skulle kunna rubba resultatet.

Det operativsystem vi gick tillbaka till ett flertal gånger under vårt test var Ubuntu. Det var lätt att installera och enkelt att leva med. Då Ubuntu kan köras utan supportkostnader ger vi Ubuntu utmärkelsen bästa budgetval.

Produkt Mac OS X Opensolaris Red Hat Enterprise Linux Desktop Suse Enterprise Linux Desktop
Version 10.5.6 Leopard 2008.11 5.3 11 förhandsversion (RC 4)
Tillverkare Apple Sun Red Hat Novell
Webbadress www.apple.se www.sun.se www.redhat.se www.novell.se
Cirkapris, kr 956* 2 700**** 2 700*** 900
Nätverks-
installationer
ja ja ja ja
Remote grafisk
administration
ja ja ja ja
Remote kommando-
radsadministration
ja ja ja ja
Vpn-klienter ja ja ja ja
Active directory ja ja ja ja
Ldap ja ja ja ja
Stöd för MS Office-filer ja via bl.a. Openoffice via bl.a. Openoffice via bl.a. Openoffice
Stöd för vanliga multimedieformat ja ja ja ja
Stöd för Acrobatfiler ja ja ja ja
Stöd för flash player ja ja ja ja
Brandväggsstöd ja ja ja ja
Antivirusprogram ja ja ja ja
Programförråd (software repositories) nej ja ja ja
Systemkrav medel medel låga låga
Fördelar Snyggt, smidigt, andvändarvänligt. Tekniskt avancerat operativsystem. Mycket stabilt. Modern Linuxdistribution för företag.
Nackdelar Kostnad, endast Applehårdvara. Undermåligt hårdvarustöd. Gamla programversioner, sämre hårdvarustöd. Undermålig hantering av hårdvara.
Installation & konfiguration  20 av 20 10 av 20 12 av 20 15 av 20
Hårdvarusupport 16 av 20 11 av 20 12 av 20 13 av 20
Administration 18 av 20 20 av 20 20 av 20 20 av 20
Prestanda 16 av 20 14 av 20 16 av 20 16 av 20
Program-kompatibilitet 16 av 20 13 av 20 15 av 20 15 av 20
Totalt 86 av 100 68 av 100 75 av 100 79 av 100




Produkt Ubuntu Windows 7 Windows Vista Windows XP
Version 8.04.2 Beta Build 7000 Business Edition Professional SP 3
Tillverkare Canonical Microsoft Microsoft Microsoft
Webbadress www.ubuntu.com www.microsoft.se www.microsoft.se www.microsoft.se
Cirkapris, kr 2 100**** - 1 596*/** 1 456*/**
Nätverks-
installationer
ja ja ja ja
Remote grafisk
administration
ja ja ja ja
Remote kommando-
radsadministration
ja nej nej nej
Vpn-klienter ja ja ja ja
Active directory ja ja ja ja
Ldap ja ja ja ja
Stöd för MS Office-filer via bl.a. Openoffice ja ja ja
Stöd för vanliga multimedieformat ja ja ja ja
Stöd för Acrobatfiler ja ja ja ja
Stöd för flash player ja ja ja ja
Brandväggsstöd ja ja ja ja
Antivirusprogram ja ja ja ja
Programförråd (software repositories) ja nej nej nej
Systemkrav låga medel höga höga
Fördelar Enkel, fungerar bra. XP:s riktiga arvtagare. Inte många. Räcker fortfarande till för det mesta.
Nackdelar Saknar finesser för företag. Inte släppt ännu. Prestanda, kostnad, irriterande. Är numera föråldrat, har ingen framtid.
Installation & konfiguration  18 av 20 18 av 20 13 av 20 13 av 20
Hårdvarusupport 16 av 20 15 av 20 15 av 20 20 av 20
Administration 20 av 20 15 av 20 15 av 20 15 av 20
Prestanda 16 av 20 14 av 20 8 av 20 14 av 20
Program-kompatibilitet 15 av 20 20 av 20 20 av 20 20 av 20
Totalt 85 av 100 82 av 100 71 av 100 82 av 100


Fakta

  • Mac OS X 10.5.6 Leopard
  • Opensolaris 2008.11
  • Red Hat Enterprise Linux Desktop 5.3
  • Suse Linux Enterprise Desktop 11 förhandsversion (RC 4)
  • Ubuntu 8.04.2
  • Windows 7 Beta Build 7000
  • Windows Vista Business Edition
  • Windows XP Professional SP3

 

Vi tar upp it-avdelningens perspektiv på operativsystem för klienter. Företaget är ett medelstort svenskt företag med cirka 100 klienter. Företaget använder standardprogram och har normalstora behov av officeprodukter och övriga program som låser företaget vid ett visst operativsystem.

Program körs i allt större utsträckning via webbgränssnitt i stället för den traditionella klient/servermodellen. Företaget har även centraliserade it-funktioner för förenklad administration av företagets datorer och tjänster.
 

Mac OS X vinner tack vare en väl fungerande integrationen av hårdvara och program samt en väl genomtänkt användarmiljö.

Administratörernas arbete reduceras till hårdvarustrul (såsom hårddiskfel) och användarfel. OS X är dessutom det operativsystem som kan erbjuda det bästa av alla världar – från användaren som endast vill klicka sig fram, till den avancerade användaren eller utvecklaren som vill ha tillgång till Unix kommandorad och smidig integration med öppen källkod.
 

Ubuntu är operativsystemet som kan laddas ned och köras helt gratis. Då handlar det dessutom om samma version som du kan köpa supportavtal för.

Har ditt företag duktiga administratörer som klarar sig med community-support går det att hålla nere kostnaderna. Den irriterande och tidskrävande uppgiften att administrera licenser för operativsystem och övriga program försvinner också. Med lite planering och inledande arbete går det att uppnå en mycket stabil och strulfri miljö med Ubuntu.
 

Vi bestämde oss för att använda bärbara datorer från Dell och Apple för att representera den hårdvara som typiskt sett förekommer på företag.

Bärbara datorer brukar vara en svag punkt för icke-Microsoftbaserade operativsystem och vår Macbook är i stort sett konstruerad för att köra OS X.

Det går att argumentera att operativsystemen i testet inte får samma förutsättningar att lyckas och det är alldeles riktigt, men det är också den verklighet vi lever i. För att jämna ut fältet tittar vi närmare på de funktioner som måste finnas på plats, som stöd för grafikkort, ljud, trådlöst nätverk, strömsparfunktioner och liknande.

Att fingeravtrycksläsare eller bluetooth inte fungerar är kanske inte någon katastrof för en kontorsmiljö. Våra betyg återspeglar också vår subjektiva bedömning av dessa operativsystem på övrig hårdvara, baserad på egna erfarenheter.

Red Hat Enterprise Linux Desktop och Opensolaris är två operativsystem vars storebror är ett operativsystem för servrar. Red Hat satsar mest på serversidan och lyckas hela tiden leverera luddiga besked om skrivbordssidan till marknaden.

Deras skrivbordsversion är en modifierad servervariant som bygger på mycket gamla versioner av nästan allt utom Firefox.
Opensolaris har sina rötter i operativsystemet Solaris, som vanligtvis förknippas med servrar och inte klienter. Trots sämsta stöd för hårdvara i gruppen är Opensolaris ett modernt operativsystem med många unika egenskaper. Utvecklingen går dessutom framåt i rask takt och stöd för modern hårdvara kan bara bli bättre.

Finns det då några potentiella kunder till dessa två udda fåglar? Svaret är ja, definitivt. Företag som redan använder sig av Red Hat Linux eller Solaris, har bra kunskap om produkterna och redan har infrastruktur som stödjer dem kan tjäna på det.

Fungerar hårdvaran är dessa två operativsystem mycket stabila arbetshästar. Opensolaris kan dessutom köras utan supportkostnader. Tack vare teknik som zfs kan Opensolaris vara ett vettigt verktyg vid lösningar av olika problem.
 

Så gott som varje dag kan vi läsa om företag, institutioner och regeringar i Europa och övriga världen som hoppar av Microsofttåget och börjar använda alternativa lösningar.

Det kan handla om så lite som att standardisera Firefox som webbläsare till att införa stöd för Openoffice eller icke-Microsoft baserade operativsystem. Men i Microsoft-täta Norden verkar vi ligga efter. Varför det? Har vi blivit bekväma? Ser vi ingen vinst eller fördel med att utnyttja konkurrerande produkter? Våra grannar i övriga Europa verkar göra det och på något sätt känns det logiskt.

Dagens it-slagord är molnet, saas och webb 2.0. Inget av dem innebär ett plattformsberoende. Till och med ordet klient kan många gånger ersättas av ordet webbläsare i sammanhanget klient/server.

Ett faktum som inte går att förneka är att konkurrens främjar utveckling. I vår it-historia finns för många exempel på hur avsaknad av konkurrens antingen hämmar utveckling eller driver upp priserna så högt att vanliga dödliga inte har möjlighet att ta till sig ny teknik.

Det gäller både program och hårdvara. Det är dags att vi vaknar till och börjar upptäcka möjligheterna med den flora av it-produkter som sakta men säkert ökar sin marknadsandel.


Artikelkommentatorerna ansvarar själva för sina inlägg.

Regler för inlägg i artikelforumet

Kommentatorn ansvarar själv för sina inlägg.
Vi har nolltolerans mot inlägg som innehåller diskriminerande uttalanden, personliga påhopp eller språk som kan uppfattas som stötande. Även poänglösa datorkrigsinlägg och inlägg som är off topic tas bort. Brott mot reglerna kan leda till permanent avstängning.

IDG förbehåller sig dessutom rätten att i varje enskilt fall bedöma huruvida ett inlägg ska tas bort, även om det inte faller under någon av reglerna ovan.

Upprepat postande av olämpliga inlägg kan medföra avstängning från artikelforumen.

Frågor? Mejla idg.se@idg.se

Läs mer om vår policy i diskussionsforum

Utvalda jobb

Utvalda whitepaper

Hackarnas strategiska mål
Testa agilt
Virtualisera smart

IDG.se-nyheter via mejl


Nyheter

- Computer Sweden:

HP skyller på
skit bakom
spakarna


- M3:

"Som att dra
naglarna över
en griffeltavla"


- CS Jobb:

Han är projektledare
för Star Wars


- Computer Sweden:

Heartbleed får jättarna att öppna plånboken

- IDG.se:

Världens mäktigaste röntgenlaser


- M3:

Roota Androiden: Pac Rom ger det bästa av två världar


- TechWorld:

Vad händer efter molnet?


- Computer Sweden:

Säpo vill använda trojaner

- Computer Sweden:

Podcast: "Operatörernas största miss"


"Därför måste Microsoft leva som de lär"

Ledare "Det finns gott om smidigare alternativ för virtualisering och det saknas som bekant inte utmanare till Office", skriver Jörgen Lindqvist.


- Computer Sweden:

"Apple-rapport visar
pyspunka på plattor"


- Computer Sweden:

Robot norpade lägenheter i bostadskö


- TechWorld:

"Teknikskräcken måste bekämpas"


- PC för Alla:

Nu kan du resa tillbaka i tiden med Street View

Cdon minskar förlusten

RESULTAT Cdon redovisar fortsatt förlust, men vd Paul Fischbein gläds åt bolagets tillväxt.


- Computer Sweden:

IBM hårdsatsar
på servrar för
att klå Intel


- M3:

Första livstecknet från Nvidias nästa spelkonsol



- CIO Sweden:

Duellen: Svenskbaserad it - eller sourcing i Ukraina?


- Internetworld:

E-boksdrömmen som gick i kras

Nyhetsbrev
Kontakta oss
Postadressen är:
IDG.se, Karlbergsvägen 77, 106 78 Stockholm

Telefon (växel): 08-453 60 00

Ansvarig utgivare: Carl Grape



Om IDG.se
Copyright © International Data Group
Sök efter artiklar och produkter: