Vi möts på Medborgarplatsen, två äldre herrar med gråa skägg och kala hjässor. Han bor där, Börje Jansson, och utsikten över Stockholm är hänförande från hans fönster på sextonde våningen i Söder Torn. Vi sätter oss vid köksbordet för att blicka tillbaka och faktiskt börjar historien hos IBM.

– Efter handelsgymnasiet jobbade jag på en reklambyrå tills en kompis på IBM tyckte jag skulle söka dit. Det här var på 1960-talet. Jag fick jobbet, och sålde rätt bra, bland annat elektriska skrivmaskiner för datorutskrifter, men vi stämde inte överens IBM och jag, säger han.

– Så jag slutade, ja jag fick väl sparken, och sålde sedan bokföringsmaskiner hos Addo och remstansar hos Olivetti. Där såg jag Programma, en programmerbar skrivbordsräknare (via magnetremsa) som man numera bara minns som en designklassiker.

Börje Jansson återsåg maskinen förra veckan på Momas nya design-utställning i New York. Design, konst och arkitektur har han tid att ägna sig åt nu som pensionär.

Facit visade inget intresse
– Efter Olivetti blev det Facit och en ny bokföringsmaskin. Men jag skulle också bevaka teknikutvecklingen och därför såg jag de första artiklarna om mikroprocessorer. Facit visade inget intresse så jag var på väg att starta eget. Av en händelse mötte jag två intresserade företagare, bland annat Rolf Carrick. De handlade med kött och diamanter, och tillsammans startade vi Globe Computer. Rolf och jag åkte till USA, träffade Steve Wozniak och Steve Jobs och kom hem med agenturen för Apple.

Sämre än så kan man starta men den tredje kompanjonens vidlyftiga affärer tvang herrarna Jansson och Carrick att dra sig ur Globe och fortsätta med Apple II i ett nytt bolag, Microtech. Alla episoder kan inte berättas men bland höjdpunkterna finns resultatsystemet de byggde till bandy-VM i Katrineholm.

Klarade ryska alfabetet
Det klarade det ryska alfabetet så bra att Sovjetunionen beställde ett stort system till OS i Moskva 1980 – de spel som USA bojkottade. En stor embargostämpel kvaddade exportordern.

– Agenturen hade då Gylling tagit över men vi hade kontakter och importerade vid sidan. Vi hade också agenturen för Osborne, den allra första bärbara, och så fick jag upp ögonen för en ny marknad. Lite för tidigt, som vanligt, konsterar Börje med sitt typiska snabba skratt.

Den bästa tiden
Och portabla blev de i bolaget Axxess, som blev en riksleverantör av bärbara med kontor även i Göteborg och Malmö.
– Det var nog den bästa tiden, minns Börje.

Det var också en kulmen, och med tiden steg han av. Axxess såldes till Versal (med rötter i Alfaskop) som på kort tid körde ett sammanslaget företag i botten. Börje kom ur helskinnad och med en summa pengar.

– Som jag förlorade i ett projekt för att utveckla ett säljstödsprogram. Jag hade insett att realtidsdatabaser var framtiden men vårt verktyg Dataflex höll inte måttet. Det blev dyrt och det var åter igen för tidigt, långt före crm!

Sedan knöts trådarna ihop. Mats Danielsson räddade namnet Axxess och anlitade Börje som konsult, och sedan har han konsultat på egen hand, fortfarande på spaning efter nya idéer.

I Computer Sweden juni 2006