Ett omlopp
Snön röjs alltid utefter samma omlopp. Man samlas ofta vid väntplatsen vid sydänden av bana 01L och väntar på att sista flygplanet ska landa och lämna banan. Man begär tillstånd av tornet och sopar banan norröver, lämnar banan vid punkt Y10, fortsätter TWY Y söderut, viker av åt öster på taxibana PA, vidare TWY X österut och väntar vid början av bana 08. Där inhämtar man tillstånd och sopar sedan denna bana, lämnar vid banände 26, fortsätter västerut på TWY X, och fortsätter TWY Z söderut. Är snöfallet intensivt kan det vara dags att gå ut på bana 01L igen och köra om omloppet. Finns det lite tid över kan man sopa olika taxibanor på området, men man ser alltid till att stå klar för ett nytt omlopp på väntplatsen vid bana 01L vid den tid man avtalat med tornet.
Samtidigt ställer diagonalgruppen upp vid Y3 och väntar på att sista planet ska landa och köra av banan, varefter tornet ger klartecken för diagonalgruppen att köra ut vid Y3. Denna arbetar sig norröver på alla bandiagonaler.
I samband med att sopgruppen ska lämna banan vid Y10, anropar de friktionsbilarna, vilka snöröjningsledaren och förstemannen kör, och som fortfarande står vid väntplatsen 01L och ber dem starta. Efter avslutad mätning lämnar även friktionsbilarna – i stort sett samtidigt som sopgruppen – banan via Y10.
Så här ser Arlanda ut i verkligheten. De gula bokstäverna korresponderar till kartan ovan. Platserna D, CD, BC, AB, FA, F, G, H, J, K och L är uppställningsplatser för flygplan. Bokstaven I används inte av risk för förväxling med 1.
Satellitbilden visar Arlanda utan snö, men du ser de svarta däcksspåren på bana 01 höger. Det kan bli till tjocka avlagringar som också sänker friktionen. Snöröjargruppen har faktiskt jobb även på sommaren, med att ”sopa gummi” som man säger.
Snöprofilen, alltså hur höga snövallarna på sidorna om startbanorna får vara, är noggrant specificerad och klassad. En flygplats som ska kunna ta emot tunga flygplan med stort vingspann måste ha stort avstånd på sidorna så inte motorerna tar i snön. Arlanda har den högsta klassen, kodsiffra 4, vilket betyder att snövallen inte får finnas alls förrän på 7,5 meters avstånd från bankanten. 15 meter från bankanten får vallen inte vara högre än 1,5 meter. Specifikationen gäller ända ut till 25 meter från bankanten.
Utöver de banor där flygplanen rör sig finns det andra områden som också måste hållas rena, bland dem området framför antennerna till instrumentlandningssystemet ILS. Funktionen hos ILS av kategori 2 och 3 (CAT II/III) är kraftigt beroende av att radiostrålarna från antennerna på marken har rätt form och riktning. Med mycket snö på marken blir denna till en reflektor och stör antennlobernas riktning så de pekar fel, vilket får ILS-utrustningen i flygplanet att visa fel värden.
Det är av samma anledning som flygplan som väntar på att få starta inte får befinna sig inom antennlobernas område, eftersom stora metallföremål kan störa lobernas form.
Dessutom röjer gruppen givetvis vägar och gator på landside, men där är kraven inte riktigt lika höga som på airside.
