Koordination och meteorologi
Här sitter grabbarna som har koll, snökoordinatorerna. De kontrollerar väder och vind, håller kontakten med flygplatsens olika aktörer och hjälper till att samordna snöröjningsinsatsen. Snöröjningsledaren i sin tur kommer överens med tornet om ett omloppschema för snöröjningen.
När första flingan faller är fältavdelningen ute direkt och sopar. Man väntar aldrig tills det blir ”lagom mycket” eftersom snön då kan packas och hjulspår bildas.
Snökoordinatorn har en mängd meteorologiska hjälpmedel till sin tjänst. Förutom specialprognoser avseende nederbörd och temperaturer från SMHI som ständigt uppdateras på en dator, finns en annan dator som visar de kritiska temperaturerna och vindriktningarna på bansystemet. Temperaturen på banans yta (Tyta) mäts med termoelement ingjutna i asfalten. Lufttemperaturen (Tluft) ska helst vara högre än daggpunkten. I annat fall kommer vatten att fällas ut från atmosfären och bli till en isskorpa och då är det dags för formiatbilen att rycka ut. Vindriktningen (här 260 grader 15 knop) är bra att känna till så man vet hur snön blåser, så man kan röja den åt samma håll. Det gamla tricket du vet, kräks i lä, inte i lovart. Riktningen på bana 08 visas som en rektangel bakom vindriktningsvisaren, som hjälp för att se hur vinden faktiskt stryker över banan. Just nu blåser den alltså längs banan.
Ett omlopp, en arbetscykel ser i princip ut så här. Snöröjningsgruppen väntar på körorder enligt ett i förväg uppgjort omloppschema och utför röjningen enligt en standard. Halkbekämpning och snöslungning utförs dock bara om det faktiskt behövs. Efter tolv timmar får en besättning gå hem och sova och en ny tar vid.
Detta pågår så länge det snöar, dygnet runt. Arbetslagen avlöser varandra kontinuerligt och ser helt enkelt till att hålla banorna snöfria. Beroende på mängden snö kan det bli aktuellt att stänga en eller annan bana och den bana som stängs först blir bana 01 höger (01R) eftersom den ligger längst bort från plattorna och således tar längst tid att nå för snöröjningsgruppen. Det enklaste att hålla snöfritt är bankomplexet 01 vänster och bana 26 eftersom de ligger närmast varandra.
Två röjningsgrupper arbetar alltid tillsammans. Snöröjningsgruppens exempelvis 15 personer tar hand om start- och taxibanorna, medan diagonalgruppens exempelvis 4 personer tar hand om bandiagonalerna (se kartan).
När snöfallet upphör övergår man till underhållsverksamhet.
Snöröjningen är en process som är strikt hierarkisk. Snökoordinatorn får in rapporter om läget och snöröjningsledaren fattar besluten om när och hur röjningen ska ske. Detta gör han i samråd med tornet. Snöröjningsledaren tar kontakt med försteföraren i sopgruppen via radio, på fältfrekvensen, när det är dags att börja, och snöröjningsgruppen påbörjar färden. Mycket av radiosambandet inom gruppen sköts på fältfrekvensen, men tornet kan när som helst gå in via tornfrekvensen om det finns något viktigt att informera om.
Försteföraren ansöker om tillstånd från tornet att gå ut på banorna, på tornfrekvensen. Han har kontinuerlig kontakt med tornet angående klarering av färdväg och siste snöröjaren lämnar av mot tornet och talar om när gruppen lämnar banan så att tornet vet att banan är tom. Han avrapporterar att allt förlöpt som det ska, om något bankantsljus blivit skadat eller om något annat inträffat.
Efter avslutat röjpass går ledaren upp till koordinatorkontoret och avlägger rapport. Denna ligger till grund för SNOWTAM. Det är därefter tornets sak att meddela snöläget till de piloter som behöver informationen. Flygplatsen uppger bara friktionsvärdet, det är piloten som bedömer om värdet är tillräckligt för landning.