Kemi, dä ä svårt dä
Det kan man se på t.ex. innehållsförteckningar, där översättaren ofta inte ens fattat att saker heter olika på olika språk. Och eftersom hårschampo och sådant består mest av vatten, skriver man gärna aqua först i förteckningen, eftersom det vore skamligt att skriva vatten och medge att det mesta kan tappas direkt ur kökskranen.
Ta ett ämne som Sodium phthalate, som misshandlas otroligt i olika ”översättningar”.
Natrium ftalat (särskrivning)
Sodiumftalat (fel namn)
Natriumftalate (stumt slut-e)
Natriumphatlat (ph skrivs f på svenska)
Natriumftalat (rätt)
Stava som folk!
Här är några vardagsord som ofta stavas fel. Läs igenom och memorera. Fnissa och tänk att ”Ja, sådär stavar iallafall inte jag!”
A
Abedissa (ska vara abbedissa, kommer av abbot), aborre (abborre), aborgin (aborigin), abbonnemang (abonnemang), affish (affisch), alldrig (aldrig), allmännt (allmänt), altid (alltid), almenacka (almanacka), annulera (annullera), apricos, apricot (aprikos), arrac (arrak), artickel (artikel), avundssjuk (avundsjuk)
B
Ballansera (balansera), besikta (besiktiga), besiktningsbil (beskickningsbil), bestämmt (bestämt), bicarbonat (bikarbonat), branch (bransch), bröloppet (bröllopet), busshållsplats (busshållplats)
C
Cacao (kakao), cermoni (ceremoni), cocos (kokos), cognac (konjak), cyckel (cykel)
D, E
Defenitivt, definivt (definitivt), diskusion (diskussion), dublett (dubblett), essence (essens)
F
Faktist (faktiskt), femenism (feminism), fotölj (fåtölj), följdaktligen (följaktligen), föredömme (föredöme), föresten (förresten)
G
Gammla (gamla), giftemål (giftermål), gitarist (gitarrist), glycos (glykos, ej glukos), gågna (gångna)
H
Himmlen (himlen), hitils (hittills), horizont (horisont), hämd (hämnd)
I, J
Iakta (iaktta), innom (inom), interjuv (intervju), jämnställdhet (jämställdhet)
K
Kasset, kasett (kassett), komittén (kommittén), kompletera (komplettera), konsentrera (koncentrera), konferans (konferens), konkurent (konkurrent), koncert (konsert), konsoll (konsol), korekt (korrekt), kunnde (kunde), kännt (känt)
L
Lakritz (lakrits), lungna (lugna), lättvindlig (lättvindig)
M
Majonäs (majonnäs), matrial (material), medelande (meddelande), medecin (medicin), milimeter (millimeter), mocca (mocka), mustach (mustasch), mäniskor (människor)
N
Nogrant (noggrant), nämde (nämnde)
O
Ochså (också), omdömme (omdöme), omständig (omständlig), orginal (original)
P
Paralell (parallell), parantes (parentes), pistach (pistage), princessa (prinsessa)
R
Recention (recension), rekomendera (rekommendera), religös (religiös), repotage (reportage), resturang (restaurang)
S
Sammla (samla), shampo (schampo), skilnad (skillnad), skjöt (sköt), specielt (speciellt), stafyllokocker (stafylokocker), stog (stod), Storbrittanien (Storbritannien), stämmning (stämning), succat (suckat), succesivt (successivt)
T
Terass (terrass), the (té), tidsskrift (tidskrift), tillfredställd (tillfredsställd), tittel (titel), tvugna (tvungna), tyvär (tyvärr)
V, W
Walnöt (valnöt), vidarebefodra (vidarebefordra), vilkor (villkor), vissuellt (visuellt)
Y-Ö
Yogurt (yoghurt), ytterliggare (ytterligare), överrens (överens), överaska (överraska)
Det där gamla ordspråket ”Aldrig stavas aldrig med två L. Alltid stavas alltid med två L.” tycks inte läras ut i skolan längre. Tyvärr godkänner dum-Word många av de felstavade orden. Men iallafall tänker jag iallafall alltid stava iallafall.
Stava teknikord som folk
Fractal (ska vara fraktal), kompabilitet (kompatibilitet), microvågsugn (mikrovågsugn), projector (projektor), Richtersskalan (Richterskalan), superledande (supraledande), vakum (vakuum), vidio (video).
Mikra är ett ord jag kan ha viss förståelse för eftersom det ansluter till orden koka, steka och grilla, men själv skulle jag aldrig använda det, utan istället skriva ”värma i mikrovågsugn”.
Se upp för det engelska ordet spectre som betyder vålnad och inte har någonting alls med spektrum att göra.
Science Fiction förkortas SF på svenska. SciFi (sajfaj) är en sorts skällsord.
Canine handlar inte alls om kaniner utan betyder hund eller av hundras. Canine teeth är däremot hörntänder.
Spänning, ström, effekt, energi
Volt genom kroppen. Ett oerhört vanligt fel i tidningar, som på något sätt vägrar att försvinna. När en person klättrar upp på ett tågtak och tar tag i luftledningen får han ingalunda några 16.000 volt genom kroppen. Däremot får han säkert ett par hundra amperes ström genom kroppen, utvecklar ett par hundra watt, lyser upp som en blixt och blir grillad och kokt på en gång.
Den förfärliga händelsen på video: www.flickitup.com/view/1400/Terrible%20Electric%20Shock%20On%20Train
Låt oss anta att det är 16 kV i ledningen. Människan är i princip kortslutning och tar man tag i ledningen flyter det 100 ampere (eller mer) genom kroppen och ned till det jordade taket. Det blir en effekt på 1,6 megawatt. Håller man i ledningen i en sekund har kroppen absorberar en energi på 1,6 MWs eller 444 Wh eller 1,6 MJ. Om man antar jämn uppvärmning av 70 kg med samma kapacitet som vatten så blir Δt = 1600000/4200/70 = 5,4 grader, från 37 C till 42,4 C, alltså kraftig feber. Kroppen förvandlas dock inte till en rykande varmkorv. Situationen är mera komplicerad än så, se fotnoten. Om man antar att människan i det här fallet strålar 100 W utöver det normala har denna energi strålats ut som långvågig infraröd strålning efter 4,4 timmar och kroppen har återtagit omgivningens temperatur.
Exemplet ovan illustrerar ämnet helt och hållet.
En spänning är ett förhållande som råder mellan två punkter, även kallat en spänningsskillnad eller en potential. Den flyter ingenstans utan råder alltid mellan två punkter. Spänningen mäts i volt (V) eller om den är högre, i kilovolt (kV). Den betecknas med U (exempel U=5V). Tänk dig analogin med en hink med vatten. Spänningen är vattenytans höjd över hinkens botten. Den flyter ingenstans.
Strömmen är den ström av elektroner som uppstår i en ledning när man lägger en spänning över den. Hur lätt strömmen kan flyta genom ledningen beror på hur mycket motstånd ledningen gör mot elektronernas framfart. Strömmen flyter någonstans, till exempel genom din tumme om du stoppar den i ett vägguttag. Det hörs väl på själva ordet? Strömmen strömmar någonstans. Strömmen mäts i ampere (A) och betecknas med I (exempel I=7A). Tänk dig analogin med vattenhinken och sätt ett rör i botten på den. Då rinner vattnet ut. Mängden vatten som rinner ut per sekund är strömmen.
Motståndet eller resistansen i en ledning är beroende av hur knökigt det är för elektronerna att ta sig fram. Resistansen mäts i Ohm (Ω) och betecknas R (exempel R=390Ω). Resistansen är proportionell mot ledarens tvärsnittsarea. Ju mer koppar, desto bättre leds strömmen. Tänk dig analogin med vattenhinken igen. Ju tjockare röret är, desto mera vatten kan rinna ut per tidsenhet. Ju tjockare rör, desto lägre resistans.
Det finns givetvis ett samband mellan spänning, ström och resistans, som brukar kallas Ohms lag, eftersom det var gamla gubben Ohm som hittade på det. Förklaringen är enkel. Ju högre resistansen är, desto mindre ström flyter det i ledningen om spänningen är densamma. Ju högre spänningen över ledningen är, desto större ström flyter det, och så vidare, så här:
U=IxR eller I=U/R eller R=U/I
När man talar med audiofiler är det som om Ohms lag inte fanns. För att överföra audio på en ledning, vilket räknas som en tämligen okritisk uppgift, måste man ta till underliga legeringar, dyrbara ädelmetaller, fantastiska skärmningsmetoder och enorma tvärsnittsareor med märkliga geometrier. När man å andra sidan talar med real-fi-anhängare brukar den enda kommentaren kring detta vara: ”Ohms lag gäller” och att en lampsladd duger bra som högtalarledning.
När du skruvar på spisen blir plattan varm. Det beror på att spänningen över plattans värmeslinga får en ström att flyta genom denna. När du ändrar reglagets läge blir plattan varmare. Du kan inte variera spänningen i vägguttaget, så uppenbarligen varierar du resistansen i plattan, så att mera ström flyter.
Spänningen över plattan gånger strömmen som flyter igenom den blir effekten som plattan förbrukar. Effekten mäts i watt (W), kilowatt (kW), megawatt (MW) osv, och betecknas P (power) (exempel P=4711W). Effekt är inte energi. Effekten förbrukas hela tiden så länge spisen är på. För att fortsätta med analogin med vattenhinken med hål i botten så måste du hela tiden hälla i nytt vatten för att det inte ska ta slut. Mät mängden vatten som rinner ut, gånger höjden det fallit och du får effekten.
Energin är hur mycket effekt man förbrukat eller producerat under en viss tid. Du betalar inte din elräkning för hur mycket effekt du förbrukat, utan för hur mycket effekt du förbrukat under en månad. Energin mäts i wattsekunder (Ws), wattimmar (Wh), kilowattimmar (kWh) eller megawattimmar (MWh) och betecknas E. För att än en gång ta till vattenhinken så föreställ dig att allt vatten har runnit ut. Du slår i en ny slatt vatten, som också har runnit ut efter ett tag. Fånga upp vattnet i en hink under alltihop och multiplicera med höjden det fallit så får du energin som förbrukats, alltså en bestämd mängd som rann ut. Det är detsamma med vattenverket som med elverket: du betalar för den slatt du hällt ut, inte för det storleken på kontinuerliga flödet, eller om det rann genom en stor eller liten kran (och vi bortser från säkringsavgiften).
Energi är emellertid flera saker. För rörelseenergi och vridmoment är wattsekunder inte en bra enhet utan där talar man om newtonmeter (Nm) och när det gäller förbränning av till exempel mat talar man om värmeenergi som mäts i joule (J). Alla tre är emellertid samma sak. 1 Ws = 1 J = 1 Nm. Kalorier (cal) och kilokalorier (kcal) är en äldre enhet som bör undvikas. Frisksportarna och kalorijägarna kan sällan skilja på cal och kcal och inte blir det bättre av att det ofta står fel i energideklarationerna på maten.
Exempel på värden
> Ett ficklampsbatteri har en spänning på 1,5 volt mellan polerna.
> Vägguttaget har 230 volt mellan polerna.
> Det svenska kraftnätet har 400 kV mellan en ledarna.
> En åskmoln kan ha flera hundra megavolts potentialskillnad mot marken. Det tål inte luften och resultatet blir en genombrott i den normalt isolerande luften.
> En ström på 20 mA räcker bra för att döda om strömmen flyter genom hjärttrakten.
> En lågenergilampa lyser ofta på cirka 20 mA.
> När man elsvetsar utnyttjar man ett spänningsfall på cirka 25 volt i ljusbågen och en ström på 60-100 ampere. Det ger en effekt på 2-2,5 kW, nog för att smälta järn på en liten punkt.
> Ett ellok drar upp till 200-300 ampere från luftledningen.
> Ett värmeelement drar inte 700 kilowatt per år, men väl 700 kilowattimmar per år. Den energi elementet dragit per år är en avgränsad mängd.
> För att koka en kastrull gröt går det åt 2 kW i 10 minuter = 1,2 MWs eller 0,33 kWh.
> Ett kärnkraftverk utvecklar normalt 1 GW elektrisk effekt. På ett år åstadkommer det 8,76 terawattimmar (TWh) energi.
Vi har här helt bortsett från växelspänningen, som inför en rad helt nya parametrar. Se vidare grundskolans formelsamling, som jag förmodar att du har kvar?
Många visar ett totalt förakt för SI-enheterna
Mega betyder miljoner, det vet alla, men betecknas det med stort eller litet m? Spelar det någon roll? Det framgår väl av sammanhanget? Om du bara studerat popmusik och Facebook i skolan spelar det förmodligen inte så stor roll.
SI-enheternas prefix:
E (exa) 1 000 000 000 000 000 000
P (peta) 1 000 000 000 000 000
T (tera ) 1 000 000 000 000
G (giga) 1 000 000 000
M (mega) 1 000 000
k (kilo) 1 000
h (hekto) 100
da (deka) 10
1
d (deci) 0,1
c (centi) 0,01
m (milli) 0,001
µ (mikro) 0,000 001 Undvik att använda u. Inte micro.
n (nano) 0,000 000 001
p (piko) 0,000 000 000 001 Inte pico
Engelska stora tal är ett evigt problem. Det allra vanligaste är billion som ska översättas med miljard. Engelska trillion ska översättas med biljon medan quintillion ska översättas med triljon.
Kilokilo och mikromikro är som tur är på väg bort. På äldre elektronikkomponenter kunde man ibland läsa enheter som mmF (mikromikrofarad som ska tolkas som pikofarad, fast det kunde vara millimillifarad, alltså mikrofarad, beroende på tillverkare).
Datum
I skolan fick vi lära oss att alltid skriva den mest signifikanta uppgiften till vänster och i datum är årtalet det mest signifikanta och dagens datum det minst signifikanta. 14 februari 2009 skrivs alltså 2009-02-14. Det är uppenbarligen inte så som datumet uttalas, men det är en standard med den mest signifikanta talet till vänster. Varför skriver vi annars timmar till vänster och minuter och sekunder därefter? Ingen skulle komma på att skriva klockan halv sju som 30.07, fast vi uttalar det som trettio minuter i sju.
Men datum kan tydligen skrivas hur som helst. Formatet ska vara ÅÅÅÅ-MM-DD och inte ÅÅÅÅ.MM.DD eller ÅÅÅÅ:MM:DD eller eventuellt ÅÅ/MM/DD. Av samma anledning kan man inte dela av datumet med glada gubbar, blanksteg eller något annat. Titta på ett papper från Skatteverket. De vet hur man gör.
I engelsktalade länder brukar man skriva datumet som det uttalas. Det är bara det att i engelsk text är February 14, 2009 lika bra som 14 February, 2009 och därför kan datum skrivas på ett av två sätt: MM/DD/YY eller DD/MM/YY och det går inte att säkert veta vilket som menas.
Bäst-före-datum som 02/03/04, 05/06/07, 08/09/10 eller 02.03.AM är helt obegripliga och för min egen del kan jag inte fatta att det är tillåtet att datummärka produkter på det sättet i Europa. Det har blivit så för att mattillverkarna köper märkningsutrustning från USA och helt enkelt inte bryr sig om att ställa om den till europeiskt datumformat. Kunden blir lidande, såvida inte denne har bra kontakter med en detektiv.
Jag vädjar till alla europeiska tillverkare som läser detta och är skyldiga att datummärka sina produkter: följ standarden!! Datummärkning får inte vara flertydig.
Tidsåldrar
De stora dinosaurierna förekom inte alls under den jurasiska perioden, utan under jura, för cirka 175 miljoner år sedan. Cretaceous är ingalunda kretensisk. Det har inget alls med ön Kreta att göra utan är den tidsålder vi brukar kalla krita, för cirka 100 miljoner år sedan.
Längd- och höjdmått mm
Längd räknas i meter (m) medan sjömil (nautiska mil) betecknas M eller ibland NM. Skriver du nm menar du nanometer.
En annan längd är en Ångström som betecknas Å och är 0,1 nm lång. Mindre nogräknade engelskspråkiga tidskrifter skriver A och Angstrom trots att Å och ö finns i alla teckensnitt sedan lång tid tillbaka.
En anan bra längdenhet är AU som blir astronomisk enhet på svenska. Undvik förkortningarna AE, au och ua. Den definieras som medelavståndet mellan solen och jorden, omkring 150 miljoner kilometer. För att fortsätta vara kosmisk så förkortas ett ljusår som ly (light-year) och är cirka 9,461 Pm. Undvik förkortningen lå. För att gå vidare i rymden förkortas en parsek (inte parsec i svenska) som pc och är 31 Pm eller 3,26 ljusår.
En mycket datoranknuten höjdenhet är just HE, höjdenheten, nämligen höjdmodulen på nittontumsrack-moduler. En höjdenhet är 44,45 mm (1,75 tum). På engelska skriver man U (rack unit) men det ska man undvika i svenska. En 4 HE racklåda är alltså 177,8 mm, eller runda, fina 7 tum hög.
Tid mäts i sekunder (s), men skriver du S istället menar du enheten Siemens som är 1/Ω eller resistiviteten, inversen av resistansen (R).
Kilobit och kilobyte
När man skriver om datorer måste man förr eller senare förkorta uttrycken bit och byte. Att förkorta båda med ”b” är dumt, men väldigt många, mest amerikaner, gör så, kanske för att man inte begriper skillnaden. Svaret på detta är att använda den praxis som faktiskt finns, att skriva bit med b och byte med B. Inte svårt? Nästan omöjligt om man läser på Internet eller i olika handböcker. Men i Windows har det blivit rätt.
Det är lite roligt, fastän skrämmande, att läsa artiklar i ansedda tidningar där datorer anses vara bestyckade med så eller så många millibit minne (mb) och kan överföra ett antal millibit på en ledning. En mera avancerad journalist kanske förstår att data bara flyter och flyter och förstår att det ska vara millibit per sekund (mbps). Men det räcker inte. Det är fortfarande horribelt. Vem vill ha en dator med 512 millibit minne?
Hur fort går data över ett nätverk? Det går givetvis med ljusets hastighet, 300.000 km/s (bortsett från den dielektriska hastighetsfaktorn). Aha, du menar kapaciteten? Hur mycket data som kan sändas per tidsenhet?
Datornätverk, USB, Firewire, optiska fibrer och för den delen även radioförbindelser, är seriella ledningar där det bara kan färdas en bit åt gången. Data flyter i bitar per sekund (bps). IDE-gränssnitt, SCSI-gränssnitt och magnetband är typiska parallella medier där data flyter bytevis, i byte per sekund (Bps). (Igen struntar vi i fibrer med flera våglängder och radiolänkar med avancerad modulering. Du fattar väl...)
kB (kilobyte), kb (kilobit), MB (megabyte), mb (millibit), kbps (kilobit per sekund), Mbps (megabit per sekund), mbps (millibit per sekund).
Försök att skilja på kbps och kBps och Mbps och mbps. Vill du ha en internetanslutning som är tio millibit per sekund?
På ett datornät är en byte inte alls 8 bitar, utan cirka 10 eftersom man får räkna med lite bortfall för överföringsprotokollet. I praktiken kan mellan 8-11 MB kan överföras på en sekund på en ledning som är 100 Mbps. Räkna med din dators tillkortakommanden, operativsystemets tröghet etc.
Strålning
Den starkaste strålaren som finns är solen, men människan är själv en ganska bra strålare, främst i terahertzområdet och långvågigt infrarött. I övrigt strålar hela universum både gammastrålning och olika laddade och oladdade partiklar på oss och genom oss hela tiden. Solen badar oss i strålning både dag och natt, liksom jordens magnetfält och de elektromagnetiska fenomen som blir resultatet av magnetosfärens samverkan med de laddade partiklarna från solen. Av och till ser vi det som norrsken, men var så säker på att strålnigen finns där annars också. Då och då får solen så våldsamma utbrott att det resulterar i kortslutna kraftledningar och trasiga kärnkraftverk. Men lugn, du tål strålningen. Den har funnits med oss sedan jorden skapades.
Vad är strålning? Det är fotoner, ljuspartiklar, energikvanta som rör sig genom rymden, luften, eller dig. Beroende på hur hög energi fotonerna har, kallar vi strålningen för olika saker: radiovågor, infrarött ljus, ljus, röntgen eller kosmisk strålning. Dessutom brukar man ta med alla andra typer av partiklar, laddade och oladdade, som neutroner, protoner, alfa, beta, neutriner osv.
Blanka ytor strålar inte. Den här IR-bilden föreställer avgasröret på en moped. Röret är blankförnicklat och högglanspolerat och som du ser är det svart (kallt), medan resten av mopeden är varm. Det beror på att röret istället reflekterar rymdens kyla in i värmekameran.
Du känner givetvis värmen när du tar på röret för då leds energin över till fingret. På undersidan tycks röret dock stråla (brun-orange) men det reflekterar istället markens värme. Rörets kortändor är rostiga och visar den korrekta temperaturen.
I den andra bilden är hela avgassystemet svartmålat och du ser att det strålar lika mycket som själva motorn.
