Rollbaserad information


Den som arbetar med systemet får eller kan ställa in bara just det han eller hon har tillgång till eller behöver för sitt arbete. Mycket av informationen i de tillkopplade databaserna är åtkomststyrd och bara de med rätt roller ska få se informationen, eller information som är ett derivat av denna.

KBV har redan en bilddatabas över många fartyg, men Försvarsmakten har en betydligt bättre och den är tänkt att ingå i Sjöbasis.


Det finns gott om utrustning i styrhytten på ett KBV-fartyg. Ett av dem är bildregistret, med bilder på många svenska yrkesfartyg. När man jagat ikapp ett fartyg är det bra att faktiskt kunna veta att det är rätt båt och inte en falskskyltad. Bildregistret kommer att integreras med Sjöbasis i framtiden.

Enheterna på kartan kan anpassas efter användaren. Sjöfolk vill gärna se alla avstånd i nautiska mil och farter i knop, medan landkrabbor föredrar kilometer och kilometer i timmen. Alla anslutna kan alltid komma med förslag till förbättringar (Det skulle vara bättre om den här linjen var röd istället för grön) men samtidigt anstränger man sig för att inte gå emot de internationella konventionerna och hamna i motsatsförhållande till det jättearbete som för närvarande pågår för att knyta samman alla europeiska länder civilt och militärt, vad gäller gränskontroll, miljö och transport.

KBV och tio andra myndigheter som är ”berörda av sjöinformation” samarbetar inom Sjöövervakningsrådet där man samlas några gånger om året och försöker ta reda på vad de andra har för behovs och hur detta ska tas om hand.

Sjöbasis demo


Efter att ha loggat in ser vi den här bilden. Den visar Sjöbasis ur KBVs perspektiv. För andra myndigheter kan den se annorlunda ut. Bilden är delad i tre delar: ett kartfönster, ett tjänstfönster till höger och ett resultatfönster för sökningar nederst. Användaren kan själv lägga till kartflikar till vänster där han kan ha sina favoritområden inlagda, med de kartlager, enheter för fart och avstånd och övriga kriterier som är lämpliga för just det området.

Antalet rapporteringsskyldiga fartyg i Östersjön och runt Norges kust är förvånande. Den här Sjöbasisbilden visar svar från 4080 fartyg. Det är klart att situationen inte kan hanteras manuellt. På kartorna ser man i huvudsak fem olika typer av objekt:

De spetsiga trianglarna samt fyrkanter representerar fartyg och färgen och bokstavsbeteckning talar om för användarna vilken typ av fartyg eller fartygsgrupp som det aktuella objektet tillhör. De gula trianglarna med utropstecken i visar på objekt där någon del av informationen är felaktig.

Bilden visar ett antal restriktionsområden runt Sveriges sydöstra kust, som i sig själva är kartlager. De lila områdena är farleder där absolut högertrafik måste tillämpas och där det råder säkerhetsavstånd mellan färdriktningarna. Det tunna, slingriga området är gasledningen Nord Stream, som också är ett restriktionsområde. Andra dylika kan vara sjökablar. Ankra inte där.

Databasen innehåller mängder av data om fartygen. Bara genom att klicka på en båt kan man få reda på fart, kurs, typ och så vidare, men mycket mer finns att hämta i dialogrutorna till höger.

Etiketten på skärmen visar just den mängd data vi valt att den ska visa. Andra användare kan välja andra grunddata. man kan lägga in målspår och prediktering (fartvektor) av hur långt fartyget hunnit på en viss tid.

Man kan markera ett antal fartyg samtidigt och få en samanlagd prediktering, för att se hur långt exempelvis en fiskeflotta hunnit på en timme.

Över 300 olika kartlager finns tillgängliga att lägga ut på kartan, markkartor, sjökort, väder och vind, strömmar, blåalger, salthalt, temperaturer, vad som helst. Det är det som gör Sjöbasis så användbart.

Anomalidetektion


Just nu pågår ett forskningsprojekt med att skapa algoritmer för att hitta anomalier, avvikelser från det gängse, om fartyg till exempel inte håller trafikseparationen, om något fartyg ligger stilla där man normalt sett inte brukar ligga stilla, eller om ett fartyg går till en hamn det inte brukar. KBV har en uppsättning parametrar man vill kunna larma på, Tullen har en annan, Polisen en tredje. En del AI förväntas komma in, i och med att systemet i en framtid ska kunna lära sig hur ett fartyg uppför sig normalt och kunna larma om det börjar göra något annat.

Vissa anomalier är så hemliga att det inte ens bör vara känt att man undersöker dem, medan andra kan vara helt öppna, såsom fartyg som bryter mot sjötrafikreglerna.

Filter


Filterfunktionen medger att man silar ut just det eller de fartyg man är intresserad av, som uppfyller vissa kriterier.

Ska man kunna bygga meningsfulla frågor och filter måste kartor och objekt ha mängder av metadata att arbeta med. Massor av metadata. Flera hundra dataposter för både fartyg, kartor och andra objekt (som gasledningen Nord Stream, fågelskyddsområden, farleder mm). Utan metadata är Sjöbasis inte mycket mera värt än valfri annan AIS-visningstjänst. Data måste dessutom finnas effektivt lagrat i en relationsdatabas så det blir snabbt och enkelt att söka fram och jämföra olika dataposter.

För att testa systemet byggde vi ett filter som skulle sila ut en viss klass av fartyg som kom in innanför ett av oss utlagt restriktionsområde vid ett svenskt hamninlopp. Vi ville sila ut alla passagerarfartyg med flera som kom in i området med en fart större än 5 knop. Området skulle sökas av var femte minut och sökningen skulle börja från reportagedagen och vara tre veckor framåt.

Och minsann, fångade vi inte strax en gynnare som kom in i kontrollområdet och höll angiven fart! Larmet med namnet "test" gick ut som SMS, men endast namnet på själva filtret (test) skickas ut på telefonen, inga konfidentiella uppgifter. Hade den här mobiltelefonen funnits i fickan på en av KBVs sjökaptener hade han stått på gasen och tagit sig dit.

En eller flera sökningar kan ligga i bakgrunden och larma kontinuerligt för olika företeelser och mata ut larm på skärmen eller som mail och generera rapporter, med valfri mängd tilläggsdata, helt utan programutveckling i systemet. Detta kan utnyttjas som en tjänst mot en användargrupp eller myndighet, som kan beställa just den här söknigen och få rapporter vid bestämda tider. Det är ett mycket flexibelt sätt att anpassa systemet mot nya användarbehov.

Det här var naturligtvis bara ett enkelt exempel. Tack vare allt data kan man bygga betydligt mera avancerade indiciekedjor och responser, som:

1. Finns fartyget X på svenskt vatten? OCH Har det visumpliktig personal ombord? OCH Är det på väg till den hamn som angivits som destination? Om Nej, larma tullen och ange förmodad destination och ankomsttid.

1a. Har det här fartyget gjort samma sak tidigare? Nytt larm, men kanske till en annan myndighet.

2. Det är känt att fartyget Y har varit inblandat i smuggelaffärer förut. OCH Kommer fartyget Y in på svenskt vatten? Vilket kustbevakningsfartyg är närmast och kan möta det? Maila fartygets befälhavare direkt.

3.
Finns det ett fartyg utan AIS-transponder? OCH Befinner det sig i ett välkänt fiskeriområde? OCH Finns där fartyg märkta som fiskefartyg? OCH Går det med en fart >2 och <5 knop? Då kan det vara en smugglare som försöker dölja sig för radarn och låtsas vara fiskebåt.

4. Har ett fartyg en riktningsvektor som pekar in i ett fågelskyddsområde? OCH Kan fartyget vara där inom 10 minuter? Då ska fartyget varnas för att det håller på att göra något olagligt. Larm går till ledningscentralen.


Bland KBVs uppgifter ingår att kontrollera farligt gods och hur det hanteras och transporteras.

5. Hur mycket tonnage olja finns det i Östersjön just nu? OCH Överstiger det en larmgräns? Då måste man öka beredskapen för att kunna hantera en olje- eller kemkatastrof.

Sida 2 / 3

Innehållsförteckning