Att köra Sjöbasis baklänges
Här har vi lagt på SMHIs vindriktningskarta runt Gotland. Som du ser blåser det omkring 18 meter i sekunden. En andra egenskap är uppspelning. Systemet lagrar inkommet data och det kan spelas upp i efterhand i önskad fart, framlänges såväl som baklänges. På så sätt kan man se hur fartyg har rört sig, om de varit för nära varandra, om de råkar komma in i ett skyddsområde osv. Samtidigt kan man söka mot olika typer av väder. Det kan man använda till att ta reda på var ett oljeutsläpp kommer att ta vägen, men också för att ta reda på var det kom ifrån. När man backar tiden, backar man också alla fartyg och kan se vilket fartyg som fanns vid platsen för utsläppet när detta uppstod.
Nästan all information som någonsin förekommit i Sjöbasis sparas, för att man ska kunna backa världen och se vem som varit inblandad i en olycka tidigare. Detta tillsammans med den meteorologiska informationen gör att man kan korrelera med vindar, strömmar, avdrift och så vidare.
Historiken gäller både sjöläget (vilka objekt som rört sig på havet) och tilläggsinformationen (exempel: i vilket land var fartyget registrerat under den berörda tidsperioden).
Naturvårdsverket tillhandahåller information om fågelskyddsområden och när de är förbjudna att färdas i. De kan givetvis tas med som filterkriterium. Området Lygne ligger i Stockholms norra skärgård. Skylten betyder att det är tillträdesförbud mellan 1 april och 31 Juli. REGDOSID är Naturvårdsverkets registreringsbeteckning på detta område.
Man kan också söka på enskilda fartyg och få dem utpekade på kartan. Kartan panorerar själv till det sökta fartyget. Här har vi sökt fram ett av KBVs egna fartyg, KBV 181, som visar sig vara 56 meter långt och 10 meter brett och ligger och guppar utanför Umeå.
Internationell samverkan
Olje- och kemikalieutsläpp, sjöfart och organiserad brottslighet känner inga gränser, och kräver ett internationellt samarbete. Exempel på organisationer för detta är Baltic Sea Region Border Control Cooperation (BSRBCC) som arbetar med sjöövervakning och sjöinformationssamverkan, Task Force on Organised Crime in Baltic Sea Region mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, North Atlantic Coast Guard Forum (NACGF) som är ett samarbete mellan Nordamerika och Europa, samt Helcom som svarar för miljöövervakning och miljöskydd. Det sker också ett samarbete mellan Sverige och USA om kustbevakning och säkerhetsforskning. Dessutom samarbetar olika myndigheter inom EU, såsom EMSA, CFCA och Frontex.
KBV 201 i hamn. Den här båten är en riktig hejare om man ska jaga smugglare. Den kan gå ända till Tallin i 21 knop och är dessutom isbrytande. Det är det få smuggelbåtar som kan matcha. 201-an kan i princip åka Stockholm-Lofoten på en tank. Jag diskuterade med kaptenen och argumenterade att smuggelfartyg förmodligen går fortare än så.
– Jojo, men vi har bränsle att gå ända till Estland. Det har inte dom!
Framtiden
Hur får man en så säker, billig och miljövänlig sjöfart som möjligt? Hur och enligt vilka lagar och förordningar kan de olika europeiska länderna dela med sig av sin sjölägesinformation? Ett EU-projekt kallat MARSUNO pågår just nu för at ta reda på om det behövs lagändringar för att maritim information ska kunna delas. Vilka nätverk finns och vilka behöver utvecklas? 10 nationer och 23 myndigheter är med i projektet och KBV leder projektet, som genomförs 2010 och 2011. Ur allt detta ska komma ett gemensamt tankesätt för att dela med sig av data och skapa en User Defined Common Operational Picture och uppnå det som militären kallar för SA (Situational Awareness). Resultatet ska bli ett gemensamt Sjöbasis för hela Europa.
Sju snabba skäl för Sjöbasis
>> Information kan ställas samman och göras tillgänglig för de myndigheter som behöver den
>> Kostnadskrävande dubbelarbete när information måste hämtas från flera olika system undviks
>> De civila sjöverksamheterna får möjlighet att påverka informationssystemen
>> Informations- och underrättelsearbetet inom sjöövervakningen kan samordnas effektivare
>> Relevant sjöinformation kan samlas, bearbetas och utvecklas i ett system
>> Informationsutbytet kan ske inom dagens myndighetsstrukturer och ansvar
>> Den samlade och sammanställda informationen ger ett förbättrat beslutsunderlag i sjöverksamheten
Läs mer
Kustbevakningen: www.kustbevakningen.se/kbvtemplates/SummeryPage.aspx?id=214
Sjöfartsverket: www.sjofartsverket.se/sv
Utgångar till livekartor med AIS-plottning: www.orebrohamn.com/ais/aislinks.php
AIS world-wide: www.yachtmarine.com/instruments/LIVEAISWORLD.html
EUs MARSUNO-projekt: www.marsuno.eu
R E F E R E N S D E L
Helcom AIS - ett uppslagsverk
Mellan 2005 och 2006 passerade cirka 51.600 fartyg in eller ut genom Skagen. 65% av dessa var fraktfartyg, 17% var tankfartyg och när som helst finns det mellan 1800 och 3000 fartyg i Östersjön. Det är sånt man kan får reda på genom Helcom AIS (Helsingforskomissionens AIS-uppföljningssystem). Helcom-systemet samlar in data från det vanliga AIS-systemet runt Östersjöns kuster och sammanställer och gör statistik av det. Då kan man till exempel se hur oljetankbåtarna går, var de riskabla färderna går, hur transportslagen ökar och minskar och hur mycket av tonnaget som blir kvar inne i Östersjön och hur mycket som försvinner ut på världshaven.
Helsingforskommissionen arbetar för att skydda den marina miljön i Östersjön från all förorening, för att återställa sjöns ekosystem och bibehålla dess ekologiska balans, genom överstatligt samarbete mellan länderna kring havet.
Med de interaktiva kartorna kan man se hur väl de lyckas. Dessa publiceras till exempel i olika pressreleaser.
www.helcom.fi/press_office/news_helcom/en_GB/Ship_traffic_stat
Data insamlat av Helcom AIS går in till Sjöbasis. Inte för att Sverige är intresserat av fartyg runt andra länders kuster, men det är bra att veta vad man har att vänta sig härnäst. Helcoms GIS-karta:
http://maps.helcom.fi/website/mapservice/index.html
Helcom tillhandahåller också länkar till en mängd specialkartor, Baltic GIS, som berättar om alla händelser i Östersjön och Kattegatt, olyckor, utsläpp, föroreningar, med mera. Ta till exempel MARIS, en webbklient som i realtid kan berätta om illegala oljetransporter, utsläpp och olyckor till havs, där man samtidigt kan välja in information om känsliga stränder, observationsposter med mera.
www.helcom.fi/press_office/news_helcom/en_GB/infoweb-service/?u4.highlight=maris
http://maps.helcom.fi/website/MARIS/Run.htm
Fakta om Kustbevakningen
KBV spanar även från luften, bland annat med Dash-8 Q-300-flygplan med flera specialradarer och olika kameror. Den svarta bulan mitt under är en avancerad radar och den horisontella, grå listen på sidan är en sidscannande radar. De vita ”flärparna” som sticker ut är radioantenner och den vita kulan under nosen är en kameraplattform. Ultraviolettkameror används, eftersom olja på havet ser annorlunda ut i UV än vatten. Varje plan har två piloter och två operatörer i ledningscentralen ombord.
Kustbevakningen har haft en del att göra under åren. Under 2009 hade kustbevakningen bland annat:
>> konstaterat 288 oljeutsläpp,
>> genomfört 51 oljeskyddsoperationer varav två internationellt,
>> medverkat i tre internationella uppdrag inom FRONTEX,
>> genomfört 89 dykuppdrag varav 42 åt andra myndigheter,
>> genomfört 289 sjöräddningsinsatser,
>> deltagit i omfattande nationell och internationell samverkan,
>> genomfört drygt 22 000 utbildningsdagar,
>> lagt beställning på fem mindre övervakningsfartyg av typ KBV 312.
