Resultatet?
Hela bågen blev 2821,8537 kilometer eller cirka 28°20’. Notera noggrannheten på nio siffror, ned på decimetern när.
Bessel fick jordens avplattning till 1:299,15 och jordkvadranten till 10.000,856 kilometer. Jordens stora radie är enligt Bessel 6377,379 kilometer och dess lilla radie är 6356,079 kilometer. Dessa klassiska dimensioner har sedan dess legat till grund för de flesta landmätningar i Europa.
Idag har vi GPS som ger ännu bättre värden, men nu är det 1800-tal vi talar om.
Världsarv
Punkterna utmärktes så exakt det gick med en grop i berget i vilken man hällt bly och slutligen slagit ett exakt märke för att ange den exakta positionen man räknat sig fram till. Punkten täcktes sedan över med ett gjutjärnslock eller dylikt, medan mättornet plockades ned och flyttades vidare.
Efteråt kom de lokala bönderna och stal blyet och göt om till gevärskulor eller liknande. På så sätt gick många av de geodetiska punkterna förlorade. Idag finns bara 34 av de 256 mätpunkterna kvar och år 2005 utsågs meridianbågen till en del av UNESCOs världsarv. Plaketter uppsattes vid de mest besökta delarna av bågen. Fyra stycken av dem finns i Sverige, nämligen Pajtasvaara i Kiruna, Kerrojupukka i Pajala, Pullinki i Övertorneå och Perravaara i Haparanda.
En geodetisk punkt
Undertecknad har besökt den geodetiska punkten i Meskonys, strax norr om Vilnius i Litauen. Den är en av tre bevarade punkter i detta land och de två andra finns i Gireišiai och Paliepiukai. Man åker norrut på motorvägen A14 och tar av åt vänster när man ser en brun forminnesskylt. You can’t miss it. Punkten befinner sig uppe på en kulle. När man kommer upp på kullens topp hittar man ett vitt gjutjärnsstaket som omgärdar själva mätpunkten.
Nedifrån vägen ser det inte så mycket ut. Halvvägs upp sitter en informationstavla som berättar lite om meridianbågsmätningar.
Mätpunkten i fråga befinner sig under ett gjutjärnslock för att inte väder och vind och djur och ungdomar ska kunna förstöra den.
Här mediterar guru Per Rajiv Lindberg-Subaritumnam på mätpunkten.
Efter att vi kastat av gurun och lyft på locket med det bilagda armeringsjärnet kunde vi se själva mätpunkten, en klump i bly med ett märke för punkten.
Vid varje punkt som finns med på världsarvslistan finns en plakett eller minnespelare. När du ändå är där uppe kan du passa på att beundra det vackra litauiska landskapet som syns milsvitt omkring. Det var därför Struve valde denna punkt, kantänka.
Idag är det bara att fara runt med en GPS-mottagare och ta reda på höjder och positioner och även om det inte är lätt som en plätt så är det inga större svårigheter att göra om Struves mätningar numera. Men skänk en tanke till detta mätlag, som under 39 år, om än inte kontinuerligt, banade sig fram genom oländig terräng, slogs med myggen i Kautokeino och de sannolikt vilda ryssarna i Ukrainas skogar
Läs mer
Om Struve: http://en.wikipedia.org/wiki/Friedrich_Georg_Wilhelm_von_Struve
Om Unescos världsarvslista: http://whc.unesco.org
Unesos artikel om bågen: http://whc.unesco.org/en/list/1187
Om geodesi i historiskt perspektiv: http://encyclopedia2.thefreedictionary.com/Geodesy
Alla kvarvarande punkter: http://maps.google.com/maps?q=http%3A%2F%2Ftoolserver.org%2F~para%2Fcgi-bin%2Fkmlexport%3Farticle%3DStruve_Geodetic_Arc%26usecache%3D1
