De åtta olika vyerna är:
Realtids-spektrum (Full Res)
Alla de olika typerna av rörliga frekvenskurvor (inte Xt-kruvan) kallas i andra produkter, till exempel XTZ Room Analyzer för frekvensgångsmätning eller RTA (Real Time Analysis).
Ett frekvensspektrum mellan 20-20.000 Hertz. Den gröna kurvformen är den aktiva frekvensgången som den ser ut i realtid, medan den vita är ett återkallat referensspektrum (med namnet ”noise 1w”) som man kan jämföra den gröna kurvan mot.
Anledningen till att kurvan tycks vara utdragen i vänsteränden och hoppressad i högeränden är att frekvensskalan är logaritmisk, men att de band man mäter är lika breda över hela skalan. Därför uttrycks de bredare vid de lägre frekvenserna. Man skulle kunna önska sig en linjär frekvensskala, men ljudtekniker brukar vilja ha den logaritmiska varianten.
Programmet söker hela tiden den starkaste frekvensen och visar denna med en liten pil upptill på skärmen och ett värde på frekvensen. Intill min dator är 263 hertz en dominant frekvens och det är kylfläkten som tjuter vid denna frekvens., Nja, tjuter och tjuter – piper lite i det övriga bullret är kanske rättare. I spektrogrammmätningen nedan är den dominerande frekvensen istället 253 hertz, men de där 10 hertzen är inget att fästa sig vid. Det handlar inte om en ren sinus, utan en frekvens behäftad med brus, och då är mätnigen ingen exakt vetenskap.
Du kan hitta frekvensen ännu bättre genom att slå på medelvärdesbildning (Averaging) och vänta ett par minuter så slätas kurvan ut snyggt och fint.
Den blå kurvan är maxvärdet (Peak) under denna mätning. Det har åstadkommits med telefonens inbyggda mikrofon, som har en otäck resonans vid 7 kHz (röda pilen). Mer om detta nedan.
Toppvärdesfunktionen Peak on låser fast de högsta värden du uppmätt, och visar detta som en blå kurva. Med knappen Peak off kan du ta bort toppvärdet och när du slår på det igen, är det nollställt.
En kurvform kan lagras med ett tryck på Store-knappen. Detta skapar inte en skärmbild utan en referenskurva lagras för jämförande mätningar. Den visas i vitt. Du kan hämta tillbaka valfri lagrad kurva med knappen Load, eller bli av med referenskurvan helt genom att välja Load och sedan <CLEAR>.
Skulle du vilja fotografera av en intressant skärmbild, kan du trycka Running, som då växlar till Paused, så stannar allt.
Tersbandsanalys (1/3-octave)
Tersbandsanalys är användbar vid bullerbekämpning eftersom man genom denna mätmetod kan undersöka i vilka frekvensband bullret är dominant. Denna kunskap kan sedan användas för att genomföra åtgärder som dämpar bullret i dessa frekvensband.
Här ser du tersbandsanalysen i liggande format. Varje stapel motsvarar en mätbandbredd på en tredjedels oktav (vad som musikaliskt brukar kallas för en ters). De blå punkterna är toppvärden som programmet sparat under mätningens gång, så du kan se hur du ligger till mot den gången när det bullrade och bråkade ordentligt.
Rådata
Den gula kurvan inunder diagrammet är den råa vågformen som mikrofonen uppfattar och den stora siffran är ljudtrycket just nu, enligt din valda vägningskurva.
Den små siffrorna, normalt "Mic 44100" och ett värde som varierar hela tiden (i HTC Desire någpnstans mellan 95 och 150 vid fullspektrummätningar) har också med rådata att göra. "44100" känner vi igen som samplingfrekvensen 44,1 kHz. Den varirande siffran är tiden i milliskunder det tar att genmföra en fouriertransform. Enligt programmeraren Bunn är 95 ms att betrakta som "snabbt". Du kan använda siffran till att se om det finns andra processer igång i telefonen som får beräkninagarn att dra ut på tiden. 95 ms bör gälla även om tongeneratorn är på.
Halv tersbandsanalys (1/6-octave)
En noggrannare variant av tersbandsanalysen, som fungerar på samma sätt, bara med dubbelt så många mätband.
Spektrogram
Ett sätt att visa ljudtrycket i hela spektrum under en utsträckt tid, i form av färgade band som driver utmed diagrammet. Det kan till exempel visa hur bullret i ett rum förändrats under tiden, om flera deltoner tillkommit, hur utklingningstiden i en kyrka ser ut och om det finns resonanser i kyrkorummet.
Spektrogrammet för ett någorlunda tyst rum (68 dB SPL) med lite knäppar och knak. Programmet har hittat en dominant frekvens vid 11 kHz som återfinns vid diagrammets botten och i ärlighetens namn inte syns särskilt mycket på bilden.
Exempel på vad du kan hitta är långa raka streck tvärs igenom ljudgröten. Det brukar ofta vara en fläkt som tjuter nästan nere i bruset.
Den här bilden är tagen ur verkligheten och visar fläktbullret som min dator avger. Programmet har hittat en dominerande frekvens på 253 hertz, med en brustratt runt. Det är inget man kan höra direkt med örat, särskilt med tanke på allt buller runt omkring, men det var lätt att detektera genom att ansluta headsetet och hänga ned mikrofonen strax framför en kylöppning i datorlådan.
Medelvärdesbildning (Averaging) fungerar inget vidare i den här vyn. Det skapar bara långa ränder längs hela skärmbilden, i ett försök att utjämna bruset, och just i detta fall vill man ha en snabbt uppdaterad visning.
