Direktörerna faller som furor för detta nya, billiga alternativ till att veta hur allt fungerar, nämligen att slippa veta hur allt fungerar, att slippa ha egen personal och egen maskinvara, att slippa ha (faktisk) kontroll, att utlämna sig helt åt ett fiktivt servicenivåavtal. När molnleverantören kraschar eller går i konkurs så upphör det egna företaget i princip att finnas, oavsett hur dryga böter som står inskrivna i SLA.
Börjar det inte bli dags att införa lite realism i debatten?
Det finns i huvudsak två typer av molnlösningar:
1. Dels den typ där ett företag överlåter hela eller delar av sin it-verksamhet (lagring, programvara, virtualiserade servrar, epost, säkerhetskopiering mm) på en fjärran leverantör. Denna tycker undertecknad verkar vara lika med självmord den dag molnleverantören upphör att finnas.
2. Dels den typ där man använder sig av en mängd spridda servrar för att snabba upp distributionen av strömmande media och webbsidor i olika världsdelar. Denna kan fortsätta fungera även om en serverhall brinner upp, eftersom exempelvis företag som Akamai har hundra hallar till över hela världen, som kan ta över. Vi lämnar Akamai och deras likar utanför den fortsatta diskussionen.
Det kan eventuellt finnas flera typer av molnverksamhet, beroende på hur man väljer att dela upp fenomenet, men detta är de två huvudtyperna.
Ungefär varannan vecka rapporterar IDG om något större företag som slagits ut totalt för att deras tidigare så pålitliga molnleverantör, som fått ta hand om telefonin, e-posten, ordbehandlingen, kundreskontra, SaaS, IaaS, backupen med mera, inte har någon aaaaning om varför anslutningen till Internet plötsligt bara försvann och var borta i tre dagar.
Vår bro är absolut säker. Vi har förutsett alla eventualiteter och vi har lång erfarenhet av att bygga avancerade konstruktioner i spännbetong. Ni kan lita helt på... Ehm... Foto: Creative Commons
Låt oss bara doppa ned skeden i nyhetsflödet:
2010-08-19 11:31 - Computer Sweden: Driftstörning hos Logica
2010-09-28 13:15 - Computer Sweden: Universitetsnät drabbat av Telias haveri
2010-11-08 11:19 - Computer Sweden: Prisade webbhotellet Binero utslaget
2011-02-02 13:17 - Computer Sweden: Mardrömshaveri på Logica
2011-02-28 08:42 - PC för Alla: Stort haveri på Googles Gmail
2011-04-27 05:04 - Computer Sweden: Amazons krasch manar till eftertanke
2011-04-28 15:11 - Internetworld: 14 av 21 webbhotell har för dålig driftsäkerhet
2011-05-10 13:14 - Computer Sweden: Kommunikationshaveri på Skandiabanken
2011-07-01 13:35 - Computer Sweden: Driftstörning för Bredbandsbolaget
2011-07-04 11:01 - Computer Sweden: Danskt skyfall slår ut Surftown
2011-07-04 12:12 - PC för Alla: Därför kommer du inte åt lagringstjänsten Keepit
Semestern 2011 var precis över, så kom nästa jättesmäll, denna gång på Irland. Stillestånd trots reservkraft:
2011-08-08 09:13 - TechWorld:
Blixt slog ut datacenter hos Amazon och Microsoft
Det händer om och om och om, men ingen tycks ta varning. När servern försvinner in i dimman, försvinner företaget också in i dimman, den dag man inte kan hitta servern längre. Då spelar det ingen roll hur billig lösningen var och hur mycket it-personal man kunde sparka.
Det börjar bli allt vanligare att skolorna, som regelmässigt inte har några pengar, förser eleverna med bärbara datorer och lägger ut all sin dokumenthantering till kostnadsfria Google Docs och e-posten till exempelvis Gmail. Inget ont om Google, men den dagen skolan inte har internetförbindelse, finns skolan i princip inte. Väldigt få skolor har råd med redundant internetförbindelse (om vi bortser från de Sunet-anslutna). Både Hotmail och Gmail har fått uppleva identitetsstölder och upprepade fall av raderade mail.
Det börjar bli allt sällsyntare med läroböcker i skolorna också. Eleverna förutsätts kunna läsa allt som pdf:er på skolans webbplats. Konsumentnätverk som Bredbandsbolaget, Comhem och Tele2 har tämligen usel upptid och konsumenten har ingen som helst garanti för att nätet ska fungera. Och när det går sönder brukar svaren från kund(o)tjänsten bli: ”Vi vet inget”, ”Det är din dator som är trasig”, ”Om inte flera ringer och felanmäler gör vi inget åt det” med mera liknande. Resultatet blir givetvis att inga hemläxor kan göras.
Är det någon som lär sig? Är det någon som återgår till att ha en epost-klient på datorn och backuperna i huset? Nejdå, allt fler låter molnets ansikte lysa emot sig och vara dem nådiga och laddar upp hela sitt liv och sin verksamhet till förgängligheten.
– Hur kunde det här hända?
– Inte vet jag. Det är inte mitt fel!
– Men det var ju du som parkerade!
– Jamen, det var inte jag som körde hit spårvagnen!
Foto: Creative Commons
Inget som finns på internet är ditt
Det finns en mängd ställen på Internet där en del människor vanemässigt stoppar undan sina hemliga texter, sina bilder som de vill ha för sig själva, sina kärleksbrev, sina företagshemligheter, kalkylark, politiska åsikter, berättelser om eskapader och brott, fyllebilder, hatskrifter om arbetsgivaren och allmänna dumheter. Det finns andra ställen där man gratis och franko kan redigera och lagra text och bilder, ja nästan-kloner av Photoshop där den med liten budget kan få nästan alla märkesprogrammens funktioner för noll kronor.
Den naive tror säkert att bilderna inte finns tillgängliga för resten av världen förrän man klickat ”publicera” och sedan valt Facebook, Picasa eller någon av de andra vanliga fotodelningssajterna (som jag såg i en kommentar här på IDG.se, jo ärligt, det stod faktiskt så), helt utan en tanke på att bilden faktiskt måste ligga på en hårddisk hos tjänstleverantören för att över huvud taget kunna bearbetas.
Ingen tycks någonsin reflektera över att texten och bilderna måste finnas i läsbar form hos tjänstleverantören och att det enda som hindrar denne att kopiera dem, sälja dem, dela med sig och återpublicera dem är vanlig, enkel hederlighet. I avtalet med tjänstleverantören står det säkerligen att denne lovar att på heder och samvete inte slarva med dina filer, men vad som sker bakom kulisserna är det ingen som vet. Det sociala nätverket lovar att dina personliga uppgifter ska förbli en hemlighet, men säkert som amen i kyrkan ökar mängden spam strax efter att du skaffat dig konto. Microsoft har täppt till hålet nu, men i Hotmails början var det så att när man tecknade ett Hotmailkonto och bara väntade en halvtimme var inkorgen full av spam, trots att ingen borde ha känt till e-postadressen.
Gratis bildredigering finns exempelvis hos:
Och sen är det många som tror att så fort texten och bilden är redigerad och hemtankad igen, är den bortsuddad från webbtjänsten. Inget kunde vara mera feltänkt.
– Sa du inte att du skulle skjuta in styrstavarna?
– Men det trodde jag du gjorde!
Foto: Creative Commons
Här kan du lagra dina bilder gratis och samtidigt riskera skänka bort dem till kreti och pleti:
- Flickr
- Phanfare
- Photobucket
- Picasa
- Smugmug
- TiunyPic
- Yahoo Search
Här kan du lagra hela ditt liv och bli av med alla hemligheter (fastän det delvis också är avsikten):
- Google+
- Myspace
- MSN
Minns du historien om ”Gay Girl” (Amina Abdallah Arraf al-Omari), en fingerad 25-årig lesbisk kvinna som påstods bo i Damaskus och skildrade militärens övergrepp i sin blogg? Det fanns till och med en bild på Amina. Den falske bloggaren, Tom MacMaster, avslöjade dock sin bluff den 13 juni. Bilden tillhörde egentligen en kvinna från London, Jelena Lecic, som hade lagt ut den på Facebook och trodde att ingen skulle ta den. Hon blev sur.
http://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-13744980
MacMaster hade hoppats på cirka 10 läsare, men de 14.000 läsare som följde bloggen blev väldigt sura när det hela visade sig vara fiktion. Sura, över en text på Internet, när ingen ens vet om författaren existerar? MacMaster bad om ursäkt, men de libanesiska homosexuella godtog det inte, utan blev sura. Och bloggens administratörer var också sura för att de hade administrerat fiktion.
Webbaserad ordbehandling, presentation och kalkyl för den som inte har några hemligheter:
- Google Docs
- Microsoft 365
Blir data som skapas inom EU i Microsofts eller Googles moln kvar i EU eller kan det inspekteras av amerikanska myndigheter? Ingen vet. Det beror på vem som är starkast, EU eller amerikanska myndigheter. Den amerikanska Patriot Act (den patriotiska lagen) anger att ”data som lagras eller behandlas av ett företag som är baserat i USA, eller är helägt av ett amerikanskt företag, kan komma att inspekteras av amerikanska myndigheter”. Och molnägaren behöver inte ens informera sina kunder om saken, om denne belagts med munkavle av samma myndigheter.
Klaga inte. Kom istället ihåg att du har din fulla frihet att inte använda någon av dessa tjänster. Om du vill vara på den säkra sidan.
