De lettiska radiofabrikaten


Letterna hade väldigt många radiofabrikat, och det här är bara ett litet skrap på ytan.

Leibovic


<Lettland, Leibovic, TM653, 1939, 5, E-rör, nätdrift, LV-MV-KV>

Leibovic TM653 är en stabil sak från 1939, året innan det judiskägda Leibovic gick i konkurs. Även letterna kunde bygga till synes enormt bastanta och majestätiska apparater med praktfullt snickeriarbete. Skalan är full av europeiska stationer och eftersom apparaten är bestyckad med E-rör var den sannolikt avsedd för export till hela Europa.

VEF


<Lettland, VEF, VEF Mir M-152, 1952, 13, 6-rör, nätdrift, LV-MV-2KV, Stalins radio, då med stativ>

Radion VEF Mir M-152 (mir = fred) från lettiska VEF fanns i självaste Stalins arbetsrum. Den började tillverkas 1952, ett år innan Stalin dog. Den är tämligen avancerad, med sina 13 rör. Tyget på framsidan verkar ha funnits i flera, eleganta varianter. De åtta glasrören på framsidan lyste som någon sorts ”bränslestavar” när apparaten var igång.

Det här är den lyxmodell som Stalin hade. Snidat benstativ är en underdrift. Det är både intarsia och sniderier, plus en snidad fot på själva radiohöljet. Något så elegant har undertecknad aldrig sett tidigare i fråga om radio. Det är femtiotalets Bang & Olufsen, ett radiokonstverk. I den här utformningen kallades den för Mir-154, eller ”Kreml-kabinettet”. Mitt fram på ”bordet” sitter två tryckknappar som förmodligen öppnade dörrarna i underskåpet.

Sen springer vi långt fram i tiden och väljer en synnerligen populär produkt.


<Lettland, VEF, VEF 201, 1970, transistorer, batteridrift, LV-MV-5KV>

VEF 201 blev en sann folkradio i hela Baltikum. Den fanns i vartenda kök. Den fungerade bra och hade bra ljud. Skalbelysning som kunde aktiveras med en momentan tryckknapp sparade batteri. Den tycks ha varit just batterisnål. En batterisats bestod av sex celler och det var inte helt billigt på den tiden. Men notera avsaknaden av FM-band på en transistorapparat från 1970.

Zvezda-54 (Звезда-54)


Den utan tvivel vackraste apparaten i hela samlingen är denna Звезда-54 (Zvezda-54, stjärna) gjord i Sovjetunionen.


<Sovjet, N1-Moskva, Zvezda 54, 1954, 7, 6-rör, nätdrift, LV-MV-3KV, ”Röda stjärnan” röd modell>

-– Den har inget värde. Den är bara vacker, säger Zenonas. Det är en sovjetisk kopia av en fransk apparat kallad Excelsior-52. Sovjeterna skaffade den franska apparaten, kopierade den i detalj och satte ryska texter på alla knappar och skalor och en röd stjärna överst. Den tillverkades först i den sovjetiska fabriken Komunar i Charkov, men tillverkningen flyttades 1955 till de hemliga fabrikerna ZH-68 eller N1 i Moskva.

Långvågsbandet hos Zvezda sträcker sig från 800-2000 meter, mellanvägen mellan 200-550 meter och kortvågen mellan 25-75 meters våglängd, med två bandspridningar på broadcastbanden på 25-31 och 41-49 meter. På skalan finner vi några nu existerande och några sedan länge försvunna radiostationer med kyrillisk skrift, såsom Alma-Ata, Dnjepropetrovsk, Leningrad, Moskva, Novosibirsk, Petrozavodsk, Tasjkent, Tbilisi och Voronetsj.

– Jag har den i grönt också. Samma skräp.


<Sovjet, N1-Moskva, Zvezda 54, 1954, 7, 6-rör, nätdrift, LV-MV-3KV, ”Röda stjärnan” grön modell>

Utvikning
Det var inte meningen att medborgarna skulle lyssna på stationer utanför Sovjetunionen. Och försökte de, så fanns det ryska störsändare för att förhindra det. Störsändarna var emellertid mindre effektiva i Litauen och människor lyssnade regelbundet på Vatikanradion och Radio Free Europe, även om det var stränga fängelsestraff förknippade med detta. Radio Luxemburg stördes dock inte, eftersom den inte var politiskt aktiv, och Luxy var faktiskt många unga litauers enda kontakt med västvärlden på 1960-70-talen.

För att få in rätt stämning, föreslår jag att du spelar denna sång i bakgrunden: den ryska folksången ”Oi riabina kudriavaya” (sången till rönnbärsblomman): http://www.4shared.com/audio/hTz08H4w/Nadejda_Kadisheva_-_Oi_riabina.html



Av en ren händelse, vid slumpmässig surfning på Internet, hittar vi i ett utsnitt av en bild tagen av Mae Ryan på Moskvas polytekniska museum, ett gammaldags tekniskt museum med modeller av raketer och elektronrör, både en Zvezda och en stalinradio.

http://maeryan.blogspot.com/2011/06/ladies-of-polytechnical-museum.html

När du läst den här artikeln färdigt är du betydligt bättre rustad än tidigare att gå ut och möta den förunderliga östeuropeiska radiovärlden. Man kan dock tycka att Moskvas tekniska museums radiosamling är något mager jämfört med Zenonas.