Läs mer


Zenonas Langaitis samling på Internet: http://www.radiomuseum.org/collection/zenonas_langaitis.html
ELFAs märkliga broschyr från 1987 som visar de allra sista produkterna som producerades:
http://www.qedata.se/bilder/elfabroschyr/elfabroschyr.pdf
Andra teknikartiklar om dagens teknik-Litauen:
http://techworld.idg.se/2.2524/1.350572/litauiska-lasrar-bita-bast
http://techworld.idg.se/2.2524/1.129840
http://www.idg.se/2.1085/1.259651/etnokosmologisk-djupdykning-i-litauen
http://techworld.idg.se/2.2524/1.379367/struves-meridianbage
Det härliga Litauen av idag:
http://www.qedata.se/js_litauiskt_galleri.htm (Förlåt, men jag är "hakad" på det landet)

Lista över radio- och TV-fabriker i Baltikum (ej fullständig)



Fabrik
Ort Land Huvudprodukt Grundad Nedlagd
Punane RET radiofabrik Tallinn Estland Radio, kombinations-apparater 1946 1983
Raadio-Elektrotehnika Tehas, RET Tallinn Estland Radio 1935 1940
Standard-Raadio, J. Rammul Tallinn Estland Radio 1931 1941
Ülo Raadio Tallinn Estland Radio 1937 1940
Tartu Telefonivabrik AS Tartu Estland Telefoner, radio, radio från 1924 1097 1941
A. Leibovic Riga Lettland Radio 1928 1940
Apsitis & Zhukovskis Riga Lettland Radio 1933 1940
Radiotehnika, RT, efter 1951 Rigas Radio Rupnica, RRR Riga Lettland Radio, fusion av Leibovic och Apsitis & Zhukovskis 1941 1999
VEF Riga Lettland Radio, huvudsakligen transistorradio 1932 1991
Alma (filial till VILMA) Alytus Litauen Trådspelare, bandspelare, kassettbandspelare, mätutrustning, hemlig produktion 1950 1995
Postbox xxx (filial till VILMA) Jurbarkas Litauen Trådspelare, bandspelare, kassettbandspelare, hemlig produktion 1950 1995
KARADI Kaunas Litauen Radio, från 1936. Totalt 17 modeller. Endast 12 exemplar återstår. 1935 1940
Kauno Radio Gamykla, KRG Kaunas Litauen Radio, kombinations-apparater, radio från 1956, TV från 1964. 1953 1992
Studentu Techniko Draugija, STD (Kaunas Universitet) Kaunas Litauen Radio. Inga exemplar återstår. 1935?
Ekranas Panevezys Litauen Bildrör 1962 2006
Panevezys elektrotekniska fabrik Panevezys Litauen Radio 1996
Stasys Brašiškis Šiauliai Litauen Kristallmottagare 1925 1931
Tauras, Šiauliu Televizoriu Gamykla Šiauliai Litauen Svartvit och färg-TV, TV-produktion från 1963, idag platt-TV www.tauras.lt 1961 Fortlever
ELFA elektrotekniska fabrik Vilnius Litauen Motorer, bandspelare, skivspelare, elektronik från 1948 1940 1990
Postbox 555, efter 1990 Rimeda Vilnius Litauen Radio, TV, bandspelare för inbyggnad, höghemlig produktion 1990
Televizijos Mazgu Gamykla, TMG Vilnius Litauen Bildrör och skuggmask till färg-TV, radio, trådradio 1960?
VILMA nationella apparatfabrik Vilnius Litauen Trådspelare, bandspelare, kassettbandspelare, mätutrustning, militär produktion, spionapparater 1950 1995

.
Man kan notera att en mängd radiofabriker startades i Baltikum mellan 1935-37 bara för att stängas av Sovjetunionen 1940-41.

Utöver detta fanns ett otal fabriker i Sovjetunionen och dess randstater, som Östtyskland, Georgien, Armenien, Tjetjenien, Vitryssland osv, med olika produktion, ofta radio, TV, bandspelare och hemlig, militär produktion eller produktion för det sovjetiska rymdprogrammet. Här har inte tagits med de fabriker som tillverkade radio i form av hemliga produkter, eftersom de anställda sällan visste exakt vad som tillverkades. En del fabriker, till exempel VEF, hade en otroligt stor produktion, kanske ett hundratal modeller av enbart konsumentradio. Det kunde komma flera nya modeller varje år.

Fotnoter


*Historik
Det går inte att fullständigt förstå industrins utveckling i Baltikum om man inte sätter den i samband med ländernas hårda historia, med dess otroliga offer i människoliv och intelligentia. Det går inte heller att förstå, om man inte få dra in politiken. Närvaron av Ryssland går aldrig att komma ifrån.

–1917: Litauen var en del av tsarryssland. Litauiska språket var förbjudet i skrift. Alla skolor var stängda. Kolportörer distribuerade litauiska böcker och tidningar med fara för eget liv.
1917: Revolution i Ryssland. Detta påverkade inte Litauen omedelbart.
1918: Litauens första självständighet.
1922: Polen ockuperade vilniusområdet. Kaunas blev huvudstad.
1939: Andra världskriget bröt ut med Tysklands ockupation av Polen.
1939: Polackerna drevs ut. Vilnius åter huvudstad. Litauen var då fritt och en del av Västeuropa, precis som Sverige. Landet var Europas andra exportör av smör och bacon efter Danmark. Det blev det brått slut med.
1940: Sovjets första ockupation. Privat företagsamhet förbjöds.
1941: Tyskland ockuperade Litauen.
1941–1944: Tysklands Operation Barbarossa började. Sovjet jagade tillbaka tyskarna i och med att Operation Zitadelle misslyckas 1943.
1944: Sovjets andra ockupation. Stalin genomförde massdeportationer av intelligentian. All fri företagsamhet förbjöds.
1953: Stalin dog. Politiska fångar frigavs efter hand.
1960: Kommunismen började mjukas upp. Det oerhörda trycket från Moskva minskade.
1990: Litauen förklarade sig fria från Sovjetunionen och beviljades utträde i enlighet med sovjetisk lag.
1991: Gorbatjov ville inte åse detta stillatigande och började en militär offensiv i Vilnius. 13 döda. Offensiven misslyckades. Många privata företag startades.
1992: Hungersnöd. Kommunistisk ledning i Litauen. Sovjetisk blockad av gastillförsel mm. Sovjetunionen föll samman.
2000: Ekonomin, industrin, levnadsstandarden och konsumtionen gick uppåt med raketfart.
2011: Ekonomin fortfarande stark trots den ekonomiska tillbakagången i världen.

**Grunddata
Grunddata för alla radioapparater anges på en enhetlig form.
<Tillverkningsland, tillverkare, typnummer-namn, tillverkningsår, antal rör, rörserie, strömförsörjning, våglängdsband, särskilda egenskaper>

Exempel:
<Sverige, AGA-Baltic, 2522, 1954, 4, U-rör, nätdrift, LV-MV-KV>

KV, kortvåg
Beteckningen anger antalet kortvågsband. Notera att apparater som såldes till allmänheten i Sovjetunionen bara hade kortvågsband från 25 meter och längre. Apparater med kortare våglängdsband var förbjudna.

Grunddata för alla bandspelare anges på en enhetlig form.
<Tillverkningsland, tillverkare, typnummer-namn, tillverkningsår, antal rör, rörserie, strömförsörjning, mono/stereo, bandhastighet, särskilda egenskaper>

Exempel:
<Litauen, ELFA, Gintaras, 1962, 5, 6-rör, nätdrift, mono, 19 cm/s, total inspelningstid 30 minuter>

Elektronrörserier
A-rör (europeisk standard med 4 volt glödspänning, magnovalsockel)
E-rör (europeisk standard med 6,3 volt glödspänning)
K-rör (europeisk standard med 2 volt glödspänning)
U-rör (europeisk standard med 300 milliampere glödström)
6-rör (rysk standard med 6,3 volt glödspänning)
sb-rör (rysk standard med 2 volt glödspänning)

Terminologi


Batteriradio: Det är inte bara halvledarbestyckade radioapparater som kan gå på batteri. Det fanns särskilda lågeffektrör, elektronrör med en glödspänning på 2-3 volt och en anodspänning på 60 eller 90 volt, som kunde drivas med batterier, ett lågspänningsbatteri och ett sk anodbatteri. Alternativet var förståss den fotogendrivna termoelektrogeneratorn, som också kunde ladda batterier.

FM-bandet: Östeuropa och Ryssland har/hade sitt FM-band vid 65,8–74 MHz (det sk OIRT-bandet), men många av länderna har börjat använda den europeiska/amerikanska standarden på 87,5–108 MHz (enligt CCIRs bandplan). Det märkliga undantaget i världen är Japan, som nyttjar 76–90 MHz.

Kristallmottagare (likriktarradio, diodradio): en primitiv typ av radiomottagare som fungerar utan batterier, genom att likrikta radiovågen direkt. Sändaren måste vara stark för att klara av att driva ett par hörlurar. ”Kristall” kommer sig av att man använde mineralet blyglans (PbS, galenit) som diod eftersom det har likriktande egenskaper, ofta i form av en liten glänsande sten.

Magiskt öga: En typ av indikatorrör, ett elektronrör som visar spänningsnivåer på en liten grönskimrande ”bildskärm” framtill. Indikatorn användes för stationsinställning, inspelningsnivåer mm. Svensk samlare finns på: http://www.akh.se/tubes/index.htm

Politruk: Politisk officer.

Litauiska städer: Huvudstaden heter Vilnius. Landets andra stad (en kortare tid huvudstad) är Kaunas. Landets tredje stad är hamnstaden Klaipeda. Den fjärde staden är Šiauliai och den femte Panevėžys. Tyskarna kallade Klaipeda för Memel, men det var länge sedan. Kalla helst inte Vilnius för Wilna eller Kaunas för Kowno, för det är polska namn som förargar litauerna (se historiken).

Sida 4 / 4

Innehållsförteckning