Finns människans framtid i rymden?

– Jag blir så förbannad! Teknologin finns där redan! Obama tyckte det var dumt att åka till månen igen för att vi redan varit där, men han kommer att få ångra sig. Vi kan ta oss till Mars på sex veckor med Vasimir-teknik. Vet du vad: Jag är 66 år och jag vill uppleva att vi landar på Mars innan jag lägger näsan i vädret.

Dessa dramatiska ord kommer från Claes-Gustaf Nordquist, en rymd- och science fiction-entusiast av stora mått. Undertecknad bjöd in honom till ett samtal, där han fick utveckla ett helt livs teorier, teknopolitiska betraktelser och tekniska besvikelser.

– Jag är född i andra världskrigets slutskede. Hitler levde fortfarande när jag föddes. Jag har faktiskt försökt skriva både science fiction och deckare. Jag hade idéer om en SF-roman med kontrafaktisk historieskrivning, där en modern svensk trillar tillbaka till Gustav II Adolfs regering och erbjuder kungen sina kunskaper om vapentillverkning. Jag hade kontakt med Baen Books i USA om detta och skickade över tolv kapitel, men sen upphörde kontakterna. Tre år senare dök en bok upp på samma förlag, som hette ”1632”. Det var inte min bok, men många av mina idéer fanns med. Då tappade jag lusten.

– Nåväl. Jag har specialistutbildning i tumörsjukdomar och strålbehandling på Karolinska Institutet och varit militärläkare i många år.

– Mitt stora rymdintresse kom från den tecknade serien Tvillingplaneten (Twin Earths) som gick i Dagens Nyheter i början av 1960-talet.

– Har man läst science fiction sen man var 7-8 år, får man inspiration. Det går inte att komma ifrån. Jag läste väldigt mycket Jules Verne och HG Wells som barn. Man jag blev betydligt mycket mera tänd på Heinleins skriverier. Sen läste jag Arthur C Clareke, Isaac Asimov, Alfred Bester, L Sprague de Camp, ja de flesta av de stora SF-författarna. Jag var klasskamrat med Sven Grahn (senare vice vd etc för Rymdbolaget) och Clas-Göran Borg som var vd för Rymdbolaget.

Twinn Earths: http://en.wikipedia.org/wiki/Twin_Earths_%28comic_strip%29
Sven Grahn är ultratekniker. Se Sven’s Space Place: http://www.svengrahn.pp.se/index.html

Varför kolonisera rymden

Rymdskeppet Jules Verne. Bild: ESA

– Vill vi överleva på sikt så måste vi kolonisera rymden. Vi kan inte lägga alla ägg i en korg i en farlig värld hur länge som helst! Händer någonting med jorden, vad det än är, exempelvis en träff av en stor asteroid, så ligger vi illa till. Om vi däremot hade baser på månen, som var relativt självförsörjande och framför allt en kolonisering av Mars, där man kan göra sig självförsörjande på allvar, tror jag att vi skulle ha mycket större chanser att överleva.

Kosmologen Steve Hawking sade precis saamma sak i en intervju i The Telegraph 2001: "I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space. There are too many accidents that can befall life on a single planet. But I'm an optimist. We will reach out to the stars."

– Det finns de som klagar och undrar varför vi ska behöva lägga ut så mycket pengar på rymdforskning, men är det inte så att människan alltid har strävat framåt? Annars så satt vi inte här i vårt kök med diskmaskiner och datorer. Vi skulle kunna leva utmärkt med hästar och plogbillar i trä, det har människan gjort i flera tusen år, men vi fungerar inte så...

– Jag tror inte att någon människa idag skulle vilja leva i den värld som var för 200 år sedan. Inget elektriskt ljus, ingen bra kirurgi, ingen bra medicin, inga bra transportmedel. Gustav III fick åka båt hela vägen till Italien, runt Europa. Det krävde enorma ekonomiska insatser, det tog lång tid och det var farligt. Han hade dött av förvåning om han hade fattat att genomsnittsmedborgaren av idag kan resa till Thailand eller Maldiverna på ett antal timmar, med flyg, till överkomlig kostnad. Det är framstegen som tekniken har givit oss.

Undertecknad kastar här in sin käpphäst, 1800-talsuppfinnaren Charles Babbage. Hade han inte fått sina medel indragna av engelska staten utan fått härja fritt, hade vi varit 120 år längre fram inom datortekniken. Han uppfann många saker: det vi numera kallar den von Neumannska datorarkitekturen, desktop publishing på mekanisk väg och program med if-then-else-struktur, men han råkade ut för ovilliga finansiärer och hans projekt glömdes bort. Vi kan inte nog uppskatta Babbage.

– Sen kan man infoga att finmekanik inte var bästa sättet att göra det på. Elektronik är bättre. Men det fanns en dam inblandad i det där också, Lovelace, som utvecklade programspråket.

– Jo, och hon hade en idé om att de här maskinerna nog skulle kunna användas till att spela musik med i framtiden, och hon träffade väldigt rätt.

– De var långt före sin tid. Vi kan dra slutsatsen att människan inte kommer att sluta söka, oavsett hindren. Vi behöver bara titta på vårt ursprung. Vi kommer från Afrika allihop. Vi har alltid vandrat framåt och det har vi kunnat göra för att vi har den hjärna vi har, de händer vi har, det språk vi har och sen har vi elden. Men att tro att vi kan expandera i rymden utan kärnkraft är lika dumt som att tro att våra förfäder hade kunnat lämna Afrika och kolonisera resten av jorden utan elden!