Overhead Panel
Här finns den detaljerade PDF:en av Overhead Panel.
Illustration: Jet Flight & Instructor Training Ltd, www.jettraining.net
Panelen ovanför piloternas huvuden sitter där den sitter för att den används ganska sällan under flygningen. Den är dessutom delad i två delar, Aft Overhead, som är bakom piloternas huvuden och Main Overhead som är den främre delen. Det mesta med denna panel gör man när planet står på marken.
Aft Overhead Panel
Börjar man uppifrån till vänster på Aft Overhead Panel stöter man först på en grupp navigeringshjälpmedel.
INS Display visar positionen så som den anges av tröghetsnavigeringssystemet ombord (Inertial navigation system). IRS-panelen under visas status för planets två GPS-mottagare och med knapparna Align kan man mata in GPS-positionen som ny referens till tröghetsnavigeringen. Notera, som redan sagt, att GPS inte får användas som navigeringshjälpmedel, men tydligen kan man göra det under den sekund man flyttar GPS-positionen till det lasergyrona.
I nedre vänstra hörnet sys displayen Flaps och Slats som visar hur mycket vingklaffarna är utfällda och om de är i rörelse. Detta är en noggrannare visnig än den på instrumentpanelen, eftersom man här har individuella indikatorer för alla klaff-element.
Överst till höger finns en annan grupp som börjar med ytterligare en Mic Selector som är tredjepilotens möjlighet att välja ljudkanal. Om någon sitter på klaffstolen bakom piloterna har denne också hörlurar på sig.
Därnäst följer indikatorer för Engine Reverser som visar om reverseringen är aktiv eller ej. EEC visar status för motorstyrdatorn. EEC är Boeings benämning på FADEC (Full Authority Digital Engine Control).
Mätaren Crew Oxygen anger trycket i syrgasflaskan som är avsedd för piloterna, medan brytaren Pass oxygen anger om syrgasen till passagerarna ska flöda automatiskt vid sänkt kabintryck eller om den ska tvingas på och maskerna ska fällas ned. Passagerarnas syre kommer inte från flaskor utan från en så kallad syrgasgenerator eller syrgasfackla bestående av en blandning av 94% natriumklorat (NaClO3, ”Klorex”), 5% bariumperoxid (BaO2) och 1% kaliumperklorat (KClO4), i princip sprängämnen alltihop. Reaktionen startas av en tändhatt när passageraren rycker åt sig syrgasmasken och den exoterma reaktionen där natriumklorat faller sönder i syre och natriumklorid skapar syre i cirka 20 minuter. Ingenting antänds alltså, men behållaren kan bli väldigt varm.
Flight Recorder är den ”svarta lådan” som egentligen är orange och sitter baktill i planet och spelar in allt som händer. Färdskrivaren slås på när man får hydraultryck, men den kan testas innan dess med hjälp av test-läget.
Därnäst möjligheten att testa två varningar: Mach airspeed warning är ett tutljud som varnar om det går för fort och Stall warning skakar på styrspaken (stick shaker) om det går för långsamt i förhållande till anfallsvinkeln. Dessa båda är väldigt ljudliga och det är lämpligt att prova dem eftersom en utebliven varning kan bli ödesdiger.
Men brytaren Service Interphone kan man stänga av snabbtelefonen till markpersonalen. Brytaren Dome light är helt enkelt lysknappen för takbelysningen i cockpit.
Lamporna Left gear, Right gear och Nose gear visar om landställen är ute, på samma sätt som kontrollamporna på instrumentpanelen.
Main Overhead Panel
Vi tar oss igen om Main Overhead panel kolumnvis, från vänster till höger.
Kolumn 1
Med Flt Control kan man koppla om och motverka fel på styrsystemet, medan Spoiler stänger av spoilern (luftbroms ovanpå vingen) vid problem med systemet. Dessa två rör man normalt inte. Standby Hyd visar status för reservsystemet för hydrauliken. Alternate flaps är ett sätt att fälla ut klaffen med hjälp av en elmotor, som ersättning om hydraulsystemet skulle sluta fungera. Yaw damper är kontrollen som får flygplanet att sluta åla i luften. Funktionen aktiveras här, men visas på instrumentpanelen (se ovan).
Med brytarna på panelen Navigation kan man välja om ena eller båda navigationsmottagarna ska mata navigationssystemet, om ena eller båda lasergyrona (IRS) ska mata systemet och om ena eller båda Flight Management Comnputers (FMC) ska användas. Displays Source väljer vilken grafikgenerator som ska skapa bilderna på bildskärmarna i cockpit. Om en av generatorerna går sönder kan den andra generatorn skapa bilderna åt båda piloterna. Om den ena instrumentpanelen skulle gå sönder rent fysiskt kan man med brytaren Control panel välja att den andre piloten styr båda kontrollpanelerna från sin panel.
Nästa panelbit befattar sig med bränslesystemet. Fuel temp visar bränsletemperaturen i vingtankarna. Det kan bli väldigt kallt däruppe. Det finns inget sätt att värma upp bränslet om det skulle bli för kallt, utan man får vackert sjunka till en lägre höjd.
Den vita panelen Fuel pumps används för att välja främre (fwd) eller bakre (aft) bränslepumpar i vingarna. Ovanför dessa brytare syns brytarna Fuel pumps L - R som gör samma sak med vänster- och högerpumparna för mittentanken (som ligger i flygkroppen mellan vingarna). Normalt sett matar vänster system vänster motor och höger system höger motor, men skulle exempelvis pumparna i vänster system gå sönder, kan man öppna Cross feed och mata vänster motor frän höger system. Notera att det inte finns något sätt att dumpa bränsle från tankarna. Man få flyga slut på det.
Kolumn 2
Kolumn 2 används för hantering av elsystemet.
Elschemat i blockformat
Panelen DC / AC ger de viktigaste parametrarna för elsystemet. Displayen visar spänningar och strömmar i systemet. Batterispänningen är 24 volt och den växelspänning som används överallt i planet är 115 volt och 400 Hz. Man använde ursprungligen 400 Hz växelspänning i både flyg och rymdfart eftersom det ger mindre transformatorkärnor än för 50 Hz. Med omkopplaren till vänster väljer man vilken likspänningskälla som ska visas på displayen och med omkopplaren till höger kan man mäta på olika växelströmskällor, exempelvis markströmmen (Gnd pwr), om man tvivlar på den. De båda röda brytarna vid Standby power märkta Disconnect kopplar fysiskt bort generatorerna från huvudmotorerna. Funktionen drar ur generatoraxeln, helt enkelt, och detta går inte att ångra. Det är därför handtagen är röda. Det kan användas om generatorerna exempelvis skulle skära ihop.
Grd pwr används för att koppla in markströmmen.
Den vita panelen märkt Bus transfer används för att koppla in eller ur, eller korskoppla planets olika elgeneratorer. Det finns en generator i varje huvudmotor (Gen 1 och Gen 2) och två i APU (Apu Gen). Det går alltså bra att koppla bort alla generatorer. Då växlar planet över till batteridrift. Stänger man av den också, med brytaren Bat on - off ovan, blir det helt svart. Det ska man försöka undvika under flygning.
Visaren EGT visar förbränningsgasernas utgångstemperatur i APUn i hundratals grader Celsius.
Kolumn 3
Med vreden Circuit breaker och Panel kan man ställa bakgrundsbelysningen på olika paneler i cockpit.
Brytarna Equip Cooling hanterar kylfläktarna till olika delar av utrustningen.
Med brytaren Emer exit lights kan man tända nödutgångsbelysningen i kabinen och det gröna ledljuset längs golvet.
Brytarna No smoking och Fasten belts tänder och släcker dessa välkända lampor i kabinen, även om No smoking numera alltid är på. Med knappen Attend kan man ringa efter kaffe och med Ground call kan man påkalla markpersonalens uppmärksamhet om man vill ha kontakt via headset-anslutningen i nosen.
Omkopplaren Wiper ställer hastigheten på vindrutetorkarna.
Kolumn 4
Kolumn 4 handlar åtminstone till en början mest om is och temperaturer.
Med brytarna Window heat kan man värma upp vindrutorna, inte så mycket för avisningens skull utan för att mjuka upp glaset så det tål en fågelkollision. En underkyld vidruta klarar inte en flygande kalkon, medan en mjukare ruta är mera spänstig. Med brytarna Probe heat A och B styr man uppvärmningen av pilotens, respektive styrmans pitotrör (pitot), höjdmätarinlopp (elev), anfallsvinkelmätare (alpha vane) och yttertemperaturmätare (temp). Det är viktigt att man värmer pitotröret. Om det skulle fyllas igen av is förlorar man hastighetsmätningen. Det har Air France redan provat.
Wing anti-ice används för att förhindra isbildning på vingen, ett värmesystem som tar varm överloppsluft från motorn. Eng anti-ice gör samma sak för motorernas inlopp.
Hydraulsystemets pumpar (Hyd pumps) kommer härnäst. på den vita panelen. Det finns två pumpar vid varje huvudmotor, en motordriven (Eng) och en eldriven (Elec).
Nio lampor märkta Fwd entry, Fwd service, Fwd cargo etc anger om någon av planets dörrar är öppna. Här kan det vara lämpligt att känna till vilka dörrar och andra öppn9ignar planet har.
Cockpit voice recorder microphone monitor är en kontrollpanel för en av färdskrivarens ljudkanaler, som spelar in allt ljud i cockpit. Den ska spela in alla varningsljud som förhoppningsvis avges i cockpit under flygning, men även all konversation på marken.
Mätarna Diff press och Cabin climb hör samman med panelen till höger (Flt alt, Land alt) och anger kabintrycket och differensen mot atmosfärstrycket. Se vidare beskrivningen för kolumn 5. Diff press visar skillnaden mellan inner- och yttertrycket och Cabin climb visar var tryckskillnaden är på väg, ungefär som variometern visar trenden i stigning och sjunkning.
Kolumn 5
Kolumn 5 hanterar huvudsakligen luftkonditionering och kabintryck.
Omkopplaren Air temp visar temperaturen i luftkonditioneringens olika delar, på visarinstrumentet till vänster. Supply duct är temperaturen i tilloppsrören, Pass cab är temperaturen i kabinen och Pack anger temperaturen i vänster och höger värmeväxlare. Med brytaren Trim air kan man ta luft från överströmningen (”trim” eller ”bleed”) i jetmotorerna och driva in denna i luftkonditioneringen. De tre vreden längst ned an vänds för att ställa in temperaturen i flygplanets olika utrymmen.
Den vita panelen Bleed används till att tappa av överloppsluft (”to bleed the engine”) från motorn för att använda i luftkonditioneringen. Med denna panel kan man nedifrån välja in varmluft från motorerna 1, 2 och APU och mata till avisningen av vingarna (wing anti-ice) och till värmeväxlarna (L och R Pack) och även korskoppla systemen (isolation valve) om ett av dem skulle vara trasigt. Recirc fan är en fläkt som återcirkulerar luft i passagerarkabinen, medan Gasper fan är den fläkt som matar luft direkt till passagerarnas luftmunstycken. Den användas för att blåsa luft till passagerarna när planet är i luften, men kan stängas av under start och landnig när man inte vill slösa bleed-luft ur motorerna på luftkonditionering utan istället vill ha maximal dragkraft.
Flt alt och Land alt är inställningar för hur kabintrycket ska variera med flyghöjden. Flygplanet har tryckkabin, vilket betyder att lufttrycket i kabinen aldrig kan sjunka under ett visst värde, även om atmosfärstrycket på 35.000 fot bara är cirka 10% av trycket vid havsytan. Vid denna höjd klarar man bara en minut innan man blir medvetslös. På mätaren Flt alt ställer man in flyghöjden så att tryckkabinsystemet kan ställa in motsvarande lägsta kabintryck och på mätaren Land alt ställer man motsvarande tryck för landningen så att systemet kan utjämna inner- och yttertrycken snyggt.
Omkopplaren Auto-Altn-Man är en farlig kontroll, eftersom man kan öppna en förbindelse till atmosfärstrycket och åsidosätta tryckkabinen. Den ska stå i läge Auto, men skulle man glömma slå om den från Man före start, gäller istället brytaren Manual Valve Open ovanför. (Därför finns en kontroll av denna omkopplare med i checklistan, efter den olycksaliga grekiska Helios Airways Flight 522 år 2005 där piloterna svimmade och planet störtade då omkopplaren stod kvar i Man efter att tekniker trycktestat kabinen före flygning. Piloterna fick en varning om lågt kabintryck vid 12000 fot, men ignorerade denna. Vid 18000 fot fälldes syrgasmaskerna ut, men även detta och andra varningar, såsom Master caution (ovan) ignorerades av piloterna.) Allra nederst på panelen sitter en skylt med de kabintryck som ska gälla vid olika flygnivåer. Lägre än trycket vid 8000 fot kan kabintrycket aldrig bli.
Nedre panelen
Den nedersta panelbiten befattar sig huvudsakligen med olika sorters belysning. Vi börjar vänster ifrån.
Med brytarna Landing kan man tända landningsstrålkastarna under vingarna. Brytaren Runway turnoff tänder sidostrålkastare, lite likt dimljusen på bilen som på moderna bilar tänds när man svänger. Taxi är en strålkastare riktad nedåt och rakt fram, så man ska se var man kör på marken (taxar).
Brytaren Apu start används för att starta Auxilliary Power Unit, alltså den lilla jetmotor som sitter i planets stjärt och ger ström när planet står stilla med huvudmotorerna avstängda, vid de tillfällen det inte är kopplat till markström.
Vad Engine start är till för är kanske uppenbart. Omkopplaren har följande fyra funktioner: Grd (Ground Start) ett läge som öppnar ventiler och startar motorn. Detta används alltid vid motorstart på marken. Off är normalläget, då ingen startfunktion är aktiverad. Cont (Continuous) används vid start och landning och vid motoravisning. Då används tändstiften hela tiden i motorn ifall man skulle få en s.k flame-out. Flt (Flight) används vid extrema väderförhållanden (snö, regn) eller om man måste starta om en stoppad motor på låg höjd. Motorerna har dubbla tändsystem (Ign L och Ign R), och normalt använder man båda (Both).
Härefter följer sex brytare för olika strålkastare på planets utsida. Logo är belysningen på flygbolagets logotyp på stjärtrodret. Strobe är rött blixtljus över och under flygplanskroppen avsett att varna alla om att flygplanet har motorerna igång. Position är de röda och gröna lanternorna i vingspetsarna. Anti collision är det vita blixtljuset under planet. Wing är belysningen på vingen som oftast används vid inspektioner för att se om det finns is. Wheel well är belysningen i hjulhusen, som kan behövas vid serviceingripanden på natten.
Sen var det inget mer.
Vänta nu med förtröstan på Avsnitt 2 där vi ska titta på färdplaneringen.
