Läs mer


Swesim: www.swesim.se
Om Swesims Boeing 737:
www.swesim.se/proj_b737.php
Om Boeing 737:
http://en.wikipedia.org/wiki/737-800
Grundinstrumentering:
http://en.wikipedia.org/wiki/Flight_instruments
EFIS, Elektroniska flyginstrument:
http://en.wikipedia.org/wiki/Electronic_flight_instrument_system
Vikt och balansberäkningar med Topcat:
www.topcatsim.com
Ruttplanering med vRoute:
www.vroute.net
Luftfartsverket:
www.lfv.se
Färdplaner lämnas in på:
http://www.lfv.se/sv/FPC/
Handboken IAIP finns på:
http://www.lfv.se/sv/FPC/IAIP/
Flygspårning:
sv.flightaware.com, www.flightradar24.com
VATSIM, flygledning på Internet:
www.vatsim.net
Flygspårning på VATSIM:
vataware.com
Om flygledning och flygspråk: Back in the A.T.C.C. Nätverk & Kommunikation 2006-12
Om sekundärradar:
http://www.idg.se/2.1085/1.91378
ICAO:
http://en.wikipedia.org/wiki/ICAO_airport_code
IATA:
http://en.wikipedia.org/wiki/IATA_airport_code

Grunddata om flygplanet


Boeing 737-800 eller 737 NG (New Generation, efter 737-600)

Tillverkningsland: USA
Tillverkare: Boeing Commercial Airplanes
Första flygning: 9 februari 1997
Producerad från: 1996 till dags dato
Antal byggda: 3687 i juni 2011
Passagerarantal: ca 180
Vingbredd: 35,7 meter
Marschfart: 828 km/t
Maxhöjd: 41.000 fot
Motorernas dragkraft: 121 kN x 2
Räckvidd med full last: 5700 km
Fullständiga specifikationer finns på: http://en.wikipedia.org/wiki/737-800#Specifications

Om flygspråket


Flygspråket är som en värld för sig. En flygare har rätt att använda landets språk, eller engelska vart han än kommer i världen. Franska ska visst kunna användas också, men det utlöser mest oroliga huvudrörelser om man frågar en flygledare. När väl det är etablerat gäller det att stånga sig igenom en mur av förkortningar och sedan gnaga sig igenom anropsprocedurerna, som är mycket strikt definierade. Det är gjort så för att man ska kunna eliminera alla dubbeltydigheter och för att alla ska säga samma sak.

Siffror och bokstäver
Man kan inte säga ”hundratjutre” till flygledningen. Namn och tal bokstaveras alltid. Man säger alltså ”Sigurd Kalle Adam Bertil Cesar ett två tre”, eller ”Sierra Echo Alpha Bravo Charlie one two three”. Siffran nio är intressant eftersom den sägs ”nio” på svenska men ”niner” på engelska, för att inte förväxlas med ”five”.

Måttenheter
Alla hastigheter anges i knop (KTS eller KT = knots)
Alla höjder anges i fot (ft), där en fot ungefär är 30 centimeter. 10.000 fot är ungefär 3 kilometer
Höjd är på engelska altitude (ALT) och saker och ting på marken befinner sig på en viss elevation (ELEV). Elevation räknas alltid över Mean Sea Level (MSL)
En särskild typ av höjd är flygnivån, flight level, som anges i hundratals fot
Alla avstånd anges i nautiska mil (NM). 5 nautiska mil är ungefär 10 km.
Försvaret, såväl det svenska som amerikanska använder dock höjder i meter. Upplagt för konflikter.
Massa anges dock i kilo (kg) för att man inte ska bli helt tokig som pilot!
Riktningar anges som vänster (LT) och höger (RT)
Verkliga eller fiktiva fixpunkter i naturen kallas FIX. De används ofta som brytpunkter (waypoint). Fixpunkterna har fiktiva namn som RESNA, BABAP, BAKIR, DETMO, PEVEL, DUNKER osv, men kan vara verkliga platser som TROSA, AROS osv.

Flygplatser har flera olika internationellt överenskomna namn.
Arlanda har det tekniska namnet ESSA enligt ICAOs benämning, medan det heter ARN för oss vanliga pax, alltså den förkortning som skrivs ut på biljetter och liknande. ES betecknar Sverige och SA råkar vara den ordningskod som Arlanda fick. SB är Bromma och NN är Sundsvall.

Tider
Tider anges i Zulu (z) som är Greenwich-tiden, UTC. På så sätt undviks förvirring med tidszoner och sommartid.

Rutter
Det finns färdigplanerade, optimerade flygvägar som man bör följa. De kallas för STAR (Standard Route). När man ska iväg från en flygplats finns en färdig procedur för utflygningen fastlagd på en karta som kallas SID (Standard instrument departure).

Höjder
Flyghöjd anges som sagt i fot. Vid höjder över 5000 fot övergår man dock till flygnivåer (flight level), där en flygnivå uttrycker etthundra fot. Tiotusen fot skrivs alltså som FL 100 och 35.000 fot skrivs FL 350.

Navigering
ILS, GP, OM, MM, IM: Instrumentlandning, dvs en landningsprocedur som utförs genom att man följer en pekare på instrumentbrädan, styrs av ett system kallat Instrument Landing System. ILS skickar upp en lutande radiostråle längs inflygningen kallad Glidepath, som man ska följa. Avståndet till banänden anges av tre markörfyrar kallade Outer Marker, Middle Marker och i vissa fall även Inner Marker.

Squawk är ett annat namn på transpondern för sekundärradar, egentligen ett militärt kodnamn från radarns begynnelse. På denna ställer man in en fyrsiffrig kod, transponderkoden (squawk code)

Ordlista


A/P: Autopilot
A/T: Autothrottle, automatiskt gasreglage, del av autopiloten
ADF: Automatic direction finder, instrument som visar riktning till VOR, NDB etc
AIP: Aeronautical information publication, en faktasamling med information för luftfarten om flygplatser mm.
APU: Auxilliary power unit, liten jetmotor längst bak i planet som bara används som elgenerator och för att blåsa igång huvudmotorerna
ARR: Arrival, ankomsttid
ATIS: Automatic terminal information service, automatiskt vädermeddelande som sänds ut från en flygplats på radio
BARO: Barometriskt lufttryck
CAVOK: Ceiling and visibility OK, klart väder, god sikt.
CDU: Computer display unit, gränssnitt mot FMC
DEP: Departure, avgångstid
DME: Distance measuring equipment, en radiofyr man kan navigera mot och också mäta avståndet till
EFIS: Electronic flight indication system, de elektroniska flyginstrumenten
EGT: Exhaust gas temperature, jetstrålens utgångstemperatur
EICAS: Engine indicating and crew alerting system, bildskärmarna för motor- och systemdata, kallas även MFD
ETA: Estimated time of arrival, uppskattad ankomsttid
FMC Flight management computer, navigeringsdatorn
G/S: Glide slope, glidbanan vid landning
GP: Glide path, samma som G/S
GPS: Global positioning system
GS: Ground speed, farten över marken
IAS: Indicated airspeed, den hastighet gentemot luften som utvinns direkt ur pitotröret, se TAS
IFR: Instrument flight rules, instrumentflygutbildning, där man inte behöver kunna se marken
ILS: Instrument landing system
MCC: Multi crew cooperation, kurs i samverkan mellan två piloter
METAR: METeorological Aerodrome Report, en lista med väderobservationer vid olika flygplatser
MFD: Multi Function Display, bildskärmarna för motor- och systemdata, kallas även EICAS
MSL: Man sea level, havsytans medelnivå
NDB: Non directional broadcast, en äldre typ av radiofyr som man bara kan veta riktningen till. Ett åldrigt hjälpmedel som håller på att försvinna. NDB-fyrarna (Non-Directional Broadcast) som sänder på långvågen är inte längre ett krav i alla länder. Många moderna flygplan har inte längre någon NDB-mottagare, men för svenska privatflygare är en sådan mottagare fortfarande ett krav. En del fyrar har dock redan försvunnit även i Sverige.
NM: Nautiska mil
NQ: Night qualification, pilotutbildning för nattflygning så man ser marken, tillägg till VFR
PFD: Primary flight display, huvudflyginstrumentet
QNH: (QNHelge) lufttrycket vid marken. Morsekoden för lufttrycket, användes väldigt tidigt i flyghistorien
TAF: Terminal aerodrome forecast, flygplatsväderprognos
TAS: True airspeed, sann, beräknad hastighet gentemot luften vilken kräver invecklade beräkningar
TCAS: Traffic collision avoidance system, ett kollisionsvarningssystem baserat på transpondersvar
VFR: Visual flight rules, pilotutbildning för flygning så man ser marken, normalt för privatflygplanspiloter
VOR: VHF omnidirectional range, en radiofyr man kan navigera mot
FL: Flight level, flyghöjden i fot delat med 100
SID: Standard instrument departure: utflygningsväg
STAR: Standard approach route, inflygningsväg
V1-fart: Farten då man måste lyfta eftersom planet annars inte hinner stanna före banänden
VR-fart: (rotate) Farten då man kan börja stiga.
V2-fart: Bäst fart för fortsatt stigning.