Företaget håller just nu på att ta fram testkortet Hilda. Kortet mäter enzymet laktatdehydrogenas (LDH) som anger om patienten har haft allvarlig syrebrist och därmed riskerar skador. Mathias kallar det för bulldozerdiagnostik. Analysen går väldigt fort. Man behöver ingen annan utrustning än själva kortet och sin egen erfarenhet. Kortets utslag bedöms alltså i förstone enbart med ögonen (manuell tolkning). Det är dock inget finlir, utan man få bara reda på om nivåerna är för höga.
Hilda är en engångprodukt med intorkad kemi. Separationen av de röda blodkropparna är det första steget, varefter blodplasmat blandas med de kemiska reagenserna. Tillsammans med reagensen finns ett färgämne vars färg blir mer och mer intensiv beroende på hur mycket av det aktuella ämnet som finns i plasmat.
Metoden är inte ny. En annan liknade är exempelvis graviditetstest och urinstickor som bland annat används av diabetiker.
Hilda-plattformen kan användas till en mängd andra kemiska avläsningar med andra biomarkörer. I och med det kom behovet av att veta mer än om värdet är högt eller lågt. Man behövde bättre utvärdering. Att omvandla reagens med olika ämnen i blodet till färger görs redan i laboratorier idag, men utrustningen är dyr. Istället använder Calmark kameran i en smartphone och en app som analyserar vad den ser (automatisk tolkning).
Funktionen förklarad
Hilda har tre uppsättningar kammare. I den första droppar man ned ett par droppar blod. Därefter lyfter man upp en aktiveringplugg. Då skapas ett undertryck, genom att en komprimerad sugblåsa får expandera, vilket drar in blodet i ”labbet” i kortet. Svampen i reservoarkammaren är samtidigt ett fint filter som röda blodkroppar inte kan gå igenom. Blodplasmat hamnar i en mätkammare där det får lösa upp den kemiska reagensen och färgreaktionen initieras. Observera att det finns delar av kortet med funktioner som Calmark avstod ifrån att visa.
Kan Hilda bräcka landstingslabben?
Nej. Det är inte ens meningen. I vilket fall som helst inte i Sverige. Behöver man analysera 15-20 olika ämnen i blodet, har gott om blod och inte har bråttom, ska man naturligtvis använda sig av ett blodanalyslabb. De är exakta och bra.
Är emellertid tiden avgörande, befinner man sig på fel ställe, i en ambulans eller någonstans där det inte finns ett labb, är Hilda rätt metod. De tänkta användarna är medarbetare inom hälso- och sjukvård. I mindre utvecklade länder är det transporterna till de stora sjukhusen som är problemet.
Health Hack Day
Det var Health Hack Day i Stockholm den 18-20 maj. Där stängdes programmerarteam från olika företag eller högskolor in i ett rum i 24 timmar och fick utveckla och prova en mobiltelefonapp med medicinsk anknytning. Resultatet blev urinprovs-appar, kaloriregistrerande appar, gym-appar och så Calmarks Hilda-tolk.
I Linköping hittade Mathias tre studenter, systemvetare, Patrik Jensen, Stefan Nyman och Daniel Lundkvist som visade sig vara väldigt duktiga. De tog fram avläsningsappen i samarbete Calmark. Totalt tog arbetet med att ta fram en app som kunde mäta två biomarkörer i blodet under varierande ljusförhållanden bara ett par månader. Arbetet under de 24 timmarna på Health Hack Day gick ut på att lära appen känna igen en ny biomarkör.
Mathias föreläser om sin produkt.
Health Hack Day arrangerades av systerföretagen Psykologifabriken och Hoas Tool Shop i samarbete med flera ledande företag inom hälsoteknik, bland annat Softronic, ZEO och Runkeeper. Ambitionen med Health Hack Day var att erbjuda ett tillfälle för utvecklare och företag inom hälsoteknik att mötas, eller att i korthet komma på hur man skulle kunna använda den fantastiska teknik som en smartphone faktiskt är, till någonting vettigt. Tanken är att detta ska bli en återkommande händelse och redan nu finns planer på att hålla nästa Health Hack Day i London, följt av en i Singapore. Inspirationen kommer från Music Hack Day, som har fått stor betydelse för den tekniska utvecklingen inom musikbranschen.
Här är Calmarks presentation från hälsohackardagen: http://healthhackday.com/stockholm2012/presentation-calmark
