Primärradar, Primary Surveillance Radar, PSR


Flera olika sorters radar bestrålar Arlanda och luftrummet runt omkring. Här visas väderradarn.

Om man kunde se dess strålar skulle en radar ser ut som en tusensköna. En primärradar såväl som en sekundärradar ska hitta flygplan oavsett höjd så dess strålning ser ut som vertikala skivor som skjuts ut runt horisonten. Sekundärradar står ofta på samma ställe som primärradar.


Väderradarn på taket till SAS Technical Services.

En väderradar ska å andra sidan hitta molnens höjd så den sveper av horisonten varv på varv i olika höjder med en stråle som är så smal som möjligt, som en strålkastare som sveper runt. Väderradarekona som registrerats på olika elevation sätts sedan samma till en tredimensionell volym, men det är en annan sak som vi kan ta i en annan artikel.

Flygplan som träffas ser ut om de reflekterar solblänk.

Över hela området ligger dessutom ett skimmer av radar som strålar in från andra ställen, till exempel primär- och sekundärradarn i Uppsala, väderradarn i Bällsta för att inte tala om väderradarn i nosen på många flygplan.

Avsikt med tjänsten
Typ: Maskin-till-maskin

Radarn hittar flygande föremål som reflekterar radiovågor och mäter avståndet till dem genom att räkna ut hur lång tid det tog radarpulsen att nå fram och tillbaka och dela med två. Riktningen till föremålet (bäringen) är känd genom antennens riktning. Höjden går inte att bestämma.

Band
Flygradar återfinns på mikrovågsbandet, över 2700 MHz.

Så sänds den

Primärradarn utanför Uppsala. Antennen är en så kallad cosekantkvadratantenn som matas med två vågledare.

Ingen tittar på primärradarbilder numera. De där gröna bilderna med en stråle som sveper runt, runt, är bara sååå ute. Primärradarn ser allt, hus, träd och vattentorn och dessutom radaränglar. Det kan vara intressant i Hollywood, men definitivt inte för en flygledare.

Vad som är intressant är inkommande flyg som inte har transpondern på och inte kan ses av sekundärradarn, som okänt flyg, främmande makt eller flyg med trasig transponder, så kallade ”intruders”. De syns bara på primärradar. En människa kan inte se ett rörligt mål nere i allt ”clutter” (radarskräp) men en signalprocessor som undersöker ekot i både avstånds- och frekvensdomänen kan se om det finns ekon som rör sig tack vare deras dopplerskift och det faktum att objektet håller samma kurs (flyttar sig lika mycket) under flera radarsvep. Minst fyra svep måste till för att objektet ska betraktas som permanent.

Sådana ekon bestäms till sin position och bäring (men man kan naturligtvis inte få höjden) och åsätts ett objektnummer. Med samma metoder som för sekundärradarn görs ekona om till textsträngar som skickas till sekundärradarn för fusion med sekundärradardata och för vidare befordran till trafikledarna.

Lämpliga frekvenser
Lyssna över 2700 MHz och hör ett bredbandigt vinande som kommer och går några gånger i minuten, till exempel tolv gånger per minut.

Wikipedia berättar om primärradar på: http://en.wikipedia.org/wiki/Radar