Sensorer


Det är viktigt att styrelektroniken vet exakt var gondolen finns hela tiden och det blir allt viktigare att man kan kontrollera fart och inbromsning ju närmare toppen som gondolen kommer. Därför är också tätheten på sensorerna högst i toppen av tornet. Vi går igenom alla komponenter uppifrån (alla mått i millimeter):

De små trianglarna och fyrkanterna är sensorer av olika slag, som reagerar när en enhet av metall kommer nära (induktiva givare) eller en enhet blockerar en ljusstråle (optiska givare), eller en ljusstråle regelbundet bryts av en roterande skiva med slitsar (encoder), eller om en enhet inte finns, när den borde finnas, eller om en temperatur blir för hög. Många av sensorerna finns i dubbla upplagor av redundansskäl. De mekaniska givarna är av typen mikrobrytare och som du ser är de av säkerhetsskäl normalt slutna (NC, Normally Closed) så att man ska kunna upptäcka om antingen brytaren öppnats eller en ledning gått av.

Notera också att hissmekanismen har tre bromsar: normalbromsen på lintrumman (Brake), bromsen på motorn (Motor Brake) och nödbromsen (Safety Brake) och alla är övervakade.

Först maskinrummet:

Encoder Lift Motor: Hissmotorn har en encoder så man kan se att den roterar, åt rätt håll och med rätt varvtal.
Fan Lift Motor: Hissmotorn har en kylfläkt, som måste övervakas. Motorn drar trots allt 75 kW.
Overtemperature Lift Motor: Skulle hissmotorn trots allt bli för varm, finns en sensor som känner det.
Lift Motor: Hissmotor från Leroy Somer, en del av Emerson, som även leverat frekvensomriktarna.
Encoder Cable Drum: Lintrumman har en encoder så man kan se att den roterar, åt rätt håll och med rätt varvtal.
Counterweight Emergency Stop: Når motvikten ända hit upp är det något fel. Då måste hissmotorn nödstoppas.
Lift Emergency Stop: Når hämtaren ända hit upp är det också något fel. Då måste hissmotorn nödstoppas.
Safety Brake Cylinder Open: Luftcylindern som aktiverar nödbromsen ska normalt inte vara dragen.
Safety Brake Closed: Nödbromsmekanismen har aktiverats.
Safety Brake Open: Nödbromsmekanismen är inte aktiverad.
Drop Unit Cylinder Released: När gondolen ska släppas, drar en luftcylinder i hämtaren som släpper kroken. Man måste kunna upptäcka att kroken verkligen släppt.
Brake Lift Motor: En övervakning på att motorns broms inte är aktiverad. Det blir tungt att köra då.
Motor Brake Open: En övervakning på att motorns broms inte är aktiverad. Det blir tungt att köra då.
Traction Rope Monitoring: En sensor som rullar på hissvajern och känner om den rör sig.

och därefter sensorerna på tornet, nedifrån och upp:

Lift Speed Reduction Upwards: När den här sensorn ser gondolen är det dags att börja minska lyfthastigheten.
Lift Speed Check Uppwards: Nu är det dags att börja bromsa för att stanna.
Vehicle Top Position: När den här sensorn aktiveras ska gondolen stanna. Detta är övre läget.
Lift Top Position: Samtidigt ska denna sensor visa att hämtaren är ända uppe. Nu kan kroken öppnas.
Drop Unit Closed: En kontroll på att kroken i hämtaren håller kvar gondolen. Utslaget ska stämma med sensorn Drop Unit Cylinder Released i maskinrummet.

Notera att tornets tak ser lite annorlunda ut på denna ritning än på den förra. Alla attraktioner är i princip specialbyggen för varje enskild kund. Notera också att det inte finns någon tilt-mekanism på denna ritning.

Tre gondoler


Tornet är utrustat med tre uppsättningar skenor och tre gondoler, varav en kallas för ”Tilt”, för den kan tippa 15 grader framåt när den är i toppläge, för att ge extra spänning (kräkning).

Tilt-mekanismen sitter på gondolen och består av den vita hydraulcylindern nedtill, trycktanken i mitten och diverse styrventiler upptill. Den finns bara på en av de tre gondolerna.

Mycket ingenjörskonst har lagts på att se till att byglarna som håller fast gästerna ska stängas helt och hållet, och inte ska kunna öppnas under färd. Det sitter en kamskiva på varje bygels axel, som övervakas av en brytare och bara om denna är i det läge som visas i bilden, kan personalen lämna klarsignal. Då låses byglarna hydrauliskt.

Gondolerna sitter monterade på 120 graders avstånd från varandra och faktiskt finns det plats för hela sex gondoler, men GL valde att bara ha tre. Därför finns det också tre hissmekanismer i maskinrummet uppe i tornets topp. De tre gondolerna kan köras var för sig, även om man normalt kör dem tillsammans.

– Maskinrum uppe i toppen, är det så bra ur underhållsynpunkt, undrar vi?

– Nja, kanske inte, medger Peter. Men man kan åka hiss upp. Det finns en hiss inuti tornet som rymmer två personer. Men sen, när man ska ut och byta topplampan på spiran som sitter överst, då är det bra om man är alpinist.

Varför kunde inte alla gondoler köras med en och samma hissmekanism? I händelse av stark vind är det bra om man kan fortsätta köra den gondol som sitter på tornets läsida, snarare än att behöva stänga attraktionen. Det finns inga sensorer som läser av vindstyrkan, utan det är personalens erfarenhet som får avgöra varifrån vinden kommer och vilka gondoler som fortfarande kan köras.

Av samma anledning stängs alltid Fritt fall av med alla hämtarna i övre läget, för då är vajrarna skyddade inuti tornet från plötsliga kastvindar. I den ursprungliga konstruktionen fanns det griparmar mitt på tornet som skulle gripa om vajrarna för att förhindra dem att slå i vinden, men den anordningen klarade inte alls tidsmarginalerna och fick monteras bort redan efter tre dagar.