Ett oansenligt betonghus ute på gården är nedgången till lagret. Här gäller det nog att ha ordentliga lås på dörrarna. Bild: GW.

Tunnbinderi och renovering


– Vårt allra första fat var faktiskt ett begagnat ”second fill Laphroaig”. Vi har en alldels utmärkt fatmakare i Sverige, som bygger nya fat och fungerar som fatgrossist. Thorslundkagge ligger i Högsjö utanför Vingåker och ibland får de hem små serier av exklusiva fat som passar oss små destillerier. De sätter till exempel ihop alla Mackmyras fat. Till och med de skotska destillerierna skickar sina tunnor till Sverige för renovering. Och det kommer fler fatmakare, främst från Östeuropa. Det finns till exempel en som håller på att etablera sig i Tartu.

Vår skotske konsult blev överlycklig när han fick höra om detta och sade bara ”Ta det!”. Själv hade jag helst velat ha nya bourbonfat, mellanrostade (brända invändigt, eftersom det är det som till viss del ger röksmaken), och sätta tre år, men konsulten tyckte att det kunde vara väl kort tid för nya bourbonfat.

– När är ett ekfat förbrukat?

– Därom tvista de lärde. Bowmore använder sina i 50 år innan man renoverar dem. Och då är de begagnade från början. Det finns ett stort renoveringsföretag i Speyside som även tar in fat från USA, plockar sönder dem och plockar ihop dem igen och bränner om dem. Det här är ohyggligt nördigt. Dels ska det vara en viss sorts ek och stavarna ska sågas och läggas på ett speciellt sätt i tunnan för att kunna avge mesta möjliga smak.

– Visst är det intressant när gamla yrken kommer tillbaka? menar vi.

– Jo, och det går så fort. Vem trodde för 10-15 år sedan att vi skulle göra whisky i Sverige? Det var ingen som gjorde sprit i Sverige då, för vi hade monopol. Sen kom vi med i EU och då hände det massor av saker. Nu plötsligt är reglerna helt klara. Jag har att göra med tre statliga verk: Skatteverket, Livsmedelsverket och Räddningsverket. Följer jag reglerna så får jag tillstånd.

Mystiken



Här står undertecknad och Anders Stumle vid den stora 1500 liters Wash still-pannan. Bild: Audrone Städje.

Det är mycket mystik kring whiskytillverkningen och de stora destillerierna såg helst att det fortsätter på det sättet.

– Det sägs till exempel att destillationskärlets form är mycket viktig för slutresultatet, så viktig att om man gör ett nytt kärl ser man till att behålla den ursprungliga formen inklusive alla bucklor kärlet fått genom åren. Tror du på det?

– Nej. Jag har frågat Henry om detta och han bara fnyser. Men det är en bra story. Man destillerar tills allt tar slut, i vilket fall som helst. Det som är av betydelse är när man stänger receptet.

Framtiden


– När får vi se den här produkten i handeln?

– Det lär dröja. Allt vi producerar på 3-5 år kommer nästan uteslutande att hamna hos aktieägarna. Om du tittar i vår broschyr så ser du att varenda tidplan vi satt upp hittills, har spruckit. Men det gör inget, för vi har inga skulder. Whisky är en dryck som är värd att vänta på.

Läs mer


Gotland Whisky AB: http://gotlandwhisky.se
Forsyths Coppersmiths and Fabricators: http://www.forsyths.com/distillation/pot-stills/
Mackmyra whiskydestilleri: http://mackmyra.se
Tunnbinderiet Thorslundkagge: www.thorslundkagge.com
En tur hos Bowmore: http://www.bowmore.com/tours/the-front-gate/
Laphroaig visar runt: http://www.laphroaig.com/distillery/
Wikipedia om Whisky Galore: http://en.wikipedia.org/wiki/Whisky_Galore!_%28film%29

Den första svenska whiskyn ...


... gjordes hos Vin & Spritcentralen i Södertälje, undertecknads stolta hemstad. Den kallades för Skeppets Whisky, men blev aldrig någon publikframgång. Destilleriet började 1955 med skotska pannor inköpta från Bladnoch och produktionen lades ned 1968, men destillatet gick att få tag i fram till 1971. Det var inte en whisky med dagens mått mätt, eftersom man blandade in potatisbrännvin och sherry, bland annat, men framför allt stöp det hela på den allt för rökiga smaken. Idag skulle kanske ingen klaga på rökig smak, men då var tycket annorlunda. Man sålde ungefär en miljon liter.

Sedan dess har flera svenska destillerier sett dagens ljus. Kanske det mest kända är Mackmyra som startade 1999, men det är ingalunda det enda. Idag finns det cirka 15 whiskyproducenter i Sverige, varav 8-9 producerar regelbundet, vilket gör oss till världens andra whiskyland vad gäller antalet tillverkare.

Box Whisky i Ådalen
Gammelstilla i Sandviken
Gotland Whisky på Gotland
Grythyttan Whisky i Lillkyrka
Henric Molin på Ven
Mackmyra i Gävle
Norrtelje Brenneri Norrtälje
Per Caldenby i Smögen
Wannborga vin och lamm på Öland

Några av dessa är rena spritdestillerier, som inte använder sig av den traditionella whiskymetodiken.

Sida 8 / 8

Innehållsförteckning