Konfiguration


Aggregatet har en inbyggd mikrocontroller som går att konfigurera i det oändliga. Du kan be om loggning av ett otal parametrar och den kan larma för felaktiga värden på snart sagt allt: spänningar, strömmar, effekter, tider, temperaturer mm.

Det finns ett otal anledningar att logga driftvärden. Ett av dem kan vara att se trender vad gäller temperaturer och batteriets kapacitet, men även för att kunna fjärravläsa vad kunden kopplat in. Om lasten plötsligt har ökat kan man anta att någon kopplat in något denne inte borde. Om inspänningen går upp och ned kan det tänkas att du behöver ta ett snack med elleverantören. Loggarna ger dig fullständiga bevis.

Det är mycket enkelt att bara ta driftsstatistiken från loggsidan i webbläsaren och stoppa in den i Excel och göra ett diagram. Diagrammet ovan visar ett par dygns drift hos undertecknad. Den mörkblå kurvan visar belastningen i procent. Under nätterna ligger den på 16-17% då bara servern går och med två arbetsstationer igång toppar den över 25%. Det ger 60 minuters drifttid, vilket är mer än nog för att stänga systemen korrekt. Den lila kurvan visar att drifttemperaturen ökar. 30 grader är säkert inget ovanligt, för fläkten går inte i apparaten, men det kan vara värt att hålla ögonen på.

Vill du ha reda på vad som händer, när det händer, är det lämpligt att konfigurera aggregatet så att det skickar e-post när en kritisk händelse inträffar, som exempelvis ”Börjar batteridrift”. För detta måste du dock skaffa ett nätverkskort till aggregatet, för det ingår inte som standard. Driftsstatistiken kan dock tas ut via serieutgången och nås genom en webbläsare.

Du kan mata in en lista på flera e-postmottagare som ska varnas om olika händelser och därefter koppla e-adresserna till systemhändelser av olika allvarlig grad.

Sektionera korrekt


Sektionerad kraft, det låter något det, men det är absolut nödvändigt för att du ska få ut maximal drifttid av ups:en. Skaffa två uttagslister, lämpligen en svart för nödkraft och en vit för direkt kraft och se till att koppla rätt saker i rätt uttagslist.

Datorer, servrar och nas behöver avbrottsfri kraft, liksom bildskärmarna, så du kan fortsätta använda datorerna under strömavbrottet. Adsl-routern eller motsvarande behövs för att ups:en ska kunna skicka e-brev till dig om du konfigurerat den så, samt för att du ska kunna hinna avsluta anslutningen till en webbtjänst om du använder sådana. Ethernetswitchen behöver också kraft för annars stannar allt det övriga. Använder du löstagbara hårddiskar för säkerhetskopiering är det viktigt att de får nödkraft, annars kan filsystemet gå sönder om du just höll på att göra en kopia när strömmen försvann.

Laserskrivare och scanner, bordslampor, telefonsvarare, dokumentförstörare och stereoanläggning är exempel på utrustning som inte behöver nödkraft.

Står aggregatet hos någon av dina kunder och du behöver få ett e-brev från ups:en om avbrottet är det av vikt att internetanslutningen fortsätter att fungera. Avgör själv om DECT-telefonens basstation ska få nödkraft. Det kan vara bekvämt, men mobiltelefonen finns i nödfall. Samma sak gäller acesspunkten för wifi. Om du bara har Wifi för slösurfning från sovrummet, är den inte absolut nödvändig.

En vanlig analog telefon på det vanliga svenska telenätet får kraft från telestationen, som har ups och stora batterier. En redig pannlampa med lysdioder kan gå i många timmar.

Är du å andra sidan musikälskare och har ett mediacenter eller en nas är det detta och en tillhörande bildskärm eller liknande som ska strömförsörjas, medan själva tv:n eller ljudförstärkaren inte behöver nödkraft. De senare slocknar givetvis, men det viktiga, filsystemet i mediaservern, blir kvar. Om du ofta tankar ned musik från Internet är det viktigt att din router och switch får nödström, så att inte tankningen avbryts i mitten. Håller du en bärbar dator laddad med direkt kraft kan den agera terminal under strömavbrottet. Moderna pc eller Mac kan gå 5-6 timmar på en laddning och få strömavbrott är längre än så.

Jordströmmar


Eftersom man ofta kopplar ihop saker som drivs på direkt kraft med saker som får nödkraft är det viktigt att de går på samma fas och har samma jordpotential för att man inte ska få jordströmmar, alltså strömmar mellan apparaternas chassin som flyter genom skärmen i förbindelseledarna. Koppla sålunda ups:ens inspänning och den vita kontaktlisten för direkt kraft i samma, jordade vägguttag.

I audioutrustning kan jordströmmarna bli uppenbara genom att du hör ett brum. I digital utrustning märker du det genom att du får en ordentlig smäll på fingrarna om du till exempel håller i en usb-sladd från en apparat och tar i en annan apparats chassi. För kabel-tv-nätet kan det bli så illa att du kan se ett regn av gnistor när du drar koax-kontakten längs den ojordade dekoderns hölje. Det känns ordentligt i fingrarna om de kommer emellan. Över huvud taget ska det inte gnistra när man sätter in en kontakt i en elektronisk apparat.

Vi återkommer till myten om elementet: Får du brum hjälper det inte att jorda saker i elementet. Fenomenet handlar inte om strömmar till nätjord, utan om strömmar mellan olika apparaters chassin, orsakade av potentialskillnader mellan dem, i sin tur orsakade av hur nätaggregaten i apparaterna, och kanske främst deras störskydd, är konstruerade.

Som elektronikkonstruktör lever och andas man efter en enda gyllene regel: Jorda endast i en punkt! Eller översatt: Sätt allt i samma, jordade vägguttag.