Styrsystemet
Schneider Electrics automatiska fingrar finns med överallt i processen i form av flödesmätare, temperatursensorer, tryckmätare osv som hanteras av ett sk MES-system (Manufacturing Execution System). Avsikten med styrsystemet är att frigöra människor, så att de inte ska behöva sitta och bevaka något hela dagarna. Om operatören kan ta med sig en bärbar terminal, kan han utföra andra sysslor samtidigt, som att till exempel ”stänga hjärtat” (se nedan). Fabriken ”säger till” själv om något behöver åtgärdas.
Bild: Audrone Vodzinskaite
Med oss i skybaren finns också Josef Lindholm (t.v.) från Schneider Electric, som får berätta om MES-systemet Empiri X3, som fungerar som ett gränssnitt som hanterar flera underliggande SCADA-system. Schneider är ett globalt företag med produkter och lösningar för industriautomatisering, datorhallsdrift, fastighetsdrift och elkraftanläggningar, med fokus på att hjälpa kunderna att spara energi. Bredvid Josef sitter Lars Lindberger som är Mackmyras PR-ansvarige och dessutom en hejare på ventiler, korn, malt och sånt.
Allting från inleverans till utleverans loggas i Empiri X3 och data samlas ihop för att man hela tiden ska ha koll på de övergripande nyckeltalen kring fabrikens utbyte, hur lång tid varje processdel tar, förbrukning av vatten och energi mm. Operatören kan styra hela verksamheten från ett enda gränssnitt. MES-systemet kommer dessutom i en framtid att kopplas till Mackmyras affärssystem.
Spårbarhet är viktigt för Mackmyra och varenda whiskyflaska kan spåras tillbaka till den batch den kommer från för att man kan veta vilken sprit som hamnade i flaskorna, vilket korn som var upphovet och vilken åker det växte på. Det kan bli upp till 30.000 flaskor per batch. Kornet kontrolleras också i fråga om vattenhalt, grobarhet, proteinhalt osv.
Detta är nätverksskissen, eller principen för hur man bygger upp ett automationssystem enligt det koncept som Schneider Electric kallar PlantStruxure. Alltihop ska vara så enkelt som möjligt och uppbyggt på öppna databussar av olika typer. Samma struktur återkommer våning efter våning ned genom fabriken. Varför göra det komplexare än nödvändigt? Kontrollrummets datorer kan hakas på Ethernetnätet var som helst och det trådlösa nätet ger tillgång till informationen var som helst i från.
Bild: Audrone Vodzinskaite
Jonas Berg och Schneiders folk är inte så lite stolta över anläggningen och dessutom teknikfrälsta civilingenjörer. De gillar verkligen att leka med de trådlösa terminalerna.
Överst i huset står skåpet med servrarna för Empiri och de olika underliggande SCADA-systemen, samt en UPS. Golvytan är inte så stor på de översta våningarna.
Bild: Audrone Vodzinskaite
På varje våning ned igenom i fabriken finns ett styrskåp som detta, som kopplar ut till alla sensorer, motorer och ventiler. I skåpet finns även alla de frekvensomriktare som ställer motorernas, pumparnas och omrörarnas hastigheter.
Med trådlöst nätverk får operatörerna fullständig rörlighet i hela fabriken.
Bild: Audrone Vodzinskaite
På våning 2 finner vi kontrollrummet. Inte för att det behövs för den dagliga körningen, för det kan skötas med de bärbara terminalerna, men här sker den mera långsiktiga övervakningen, här fylls loggböcker i, här tar man fram trender och bygger loggfiler. Om nu hjärnan står på våning 6 i form av servrar, så är kontrollrummet fabrikens själ.
Datorerna och verkligheten. Vi befinner oss vid en varmvattentank, en bryggtank med vatten som ska blandas med kornet för att få malt. Empiri visar samma tank på iPaden. Man kan direkt se om tanken är i drift och vilken temperatur den håller.
