Dual Watch
Apparaten kan lyssna och användas på en kanal eller frekvens, exempelvis den övre, kallad ”A” medan den lyssnar på kanal ”B” samtidigt. Skulle något hända på kanal B när kanal A är tyst, hörs kanal B.
Om det blir irriterande, för att du faktiskt vill ha tyst när kanal A inte sänder, kan du stänga av det genom att välja Dual Wait Off i meny 6.
CTCSS
Continuous Tone-Coded Squelch System eller subton är ett sätt att öppna en repeater och hålla den öppen. Vissa repeatrar öppnar inte om det inte finns en underbärvåg på någon av 56 standardiserade frekvenser mellan 67 och 234 hertz modulerad tillsammans med talet. Så har man gjort för att en tom bärvåg, spurios eller störning som bara råkar komma någonstans ifrån, inte ska öppna repeatern och sända en ny, tom bärvåg vidare.
Eftersom radion både kan sända och ta emot, eller ska man säga, reagera på CTCSS kan det vara lämpligt med en strategi. Du vill sannolikt sända med den CTCSS-frekvens som den åsyftade repeatern kräver, men mottagaren fungerar bättre utan CTCSS, eftersom du då kan höra andra stationer som sänder på samma frekvens, till exempel sådana som inte borde sända där. Med mottagen CTCSS aktiverad kommer dessa inte att öppna brusspärren.
Call
Andra repeatrar kräver en öppningston eller tonanrop, en ton på 1750 hertz, för att öppna repeatern, av samma anledning som ovan. I just den här radion kallas funktionen för T-Call.
Apollopip
Apollopipet är en trevlig sak, som naturligtvis härstammar från pipet som användes när astronauterna på Månen, respektive houstonkontrollen släppte sändknappen, istället för att säga ”kom” (”over”). Det är numera någon sorts artighet på VHF- och UHF-banden att använda apollopip så att motstationen vet när du gaggat klart och han kan ta över kanalen. I just den här radion kallas funktionen för ”Transmit over beeper” eller ”Roger”.
Vad som är mindre känt är att det i NASAs fall rörde sig om två pip, ett som öppnade kanalen mot Månen, som aldrig hördes eftersom kanalen var stängd då, och så det andra pipet som stängde kanalen.
FM-radio
Det är ganska trevligt att kunna ratta in en FM-station när det inte finns någon annan aktivitet. Tryck bara på knappen FM. FM-bandet är lite löst definierat som 76,00 – 107,95 MHz så att apparaten fungerar i både västvärlden och i Japan, som har sitt FM-band mellan 76 – 90 MHz. Alternativt kan du förprogrammera 25 kanaler med en dator. Om den inställda amatörradiokanalen aktiveras eller du trycker på sändknappen bryts FM-radion och återkommer inte förrän du trycker på knappen FM igen. Tyvärr kan den inte sända på detta band...
FM-radioläget är att betrakta som ett annat VFO-läge, helt enkelt. Du växlar mellan att använda VFO och förprogrammerade FM-kanaler med knappen EXIT.
Illegala funktioner
För en svensk radioamatör inom ITU-region 1 är det bara tillåtet att sända mellan 144 – 146 MHz och 432 – 438 MHz. Amerikanska radioamatörer inom ITU-region 2 kan dock sända mellan 144 – 148 MHz och 420 – 450 MHz.
TH-UVF9 kan sända och ta emot mellan 136 – 174 MHz och 400 – 470 MHz. Den klarar alltså även PMR-radio (146 – 147, 150 – 151, 443 – 444, 448 – 450 MHz) och båtradio (156 – 174 MHz) och diverse landmobil licensbelagd radio, spårning av djur, larmöverföring, diverse telemetri och radiostyrning. Ballongburna meteorologiska radiosonder kan höras på 403 – 404 MHz. Lova mig att du låter bli att sända på dessa band! För mottagning i Sverige finns dock inga frekvensbegräsningar.
Yttre urtag
Det enda som förtjänar att ordas om är hörlursuttaget, som är 2,5 millimeter i diameter. En vanlig datorlur eller öronsnäcka går inte. Varför? Kinesiskt? Man kan köpa headset och lös handmikrotelefon om man vill.
