En söndag våren 2011. I en lägenhet på Malmvägen i Sollentuna sitter Rick Falkvinge – tidigare partiledare för Piratpartiet, numera politisk frifräsare – framför sin dator. Han experimenterar med den digitala valutan Bitcoin, omhuldad av teknikutopister som en uppfinning med potential att vända hela det monetära systemet upp och ned.
I sin digitala plånbok har Rick Falkvinge motsvarande 25 kronor i Bitcoin. Pengarna har han fått via en sajt som delar ut små andelar av valutan gratis till sina besökare, ett sätt att uppmuntra fler att börja använda den. Han bestämmer sig för att skicka dem till en vän i Indien. Några musklick är allt som krävs, sen har pengarna bytt ägare.
Pengarna skickades på en söndag men kom ändå fram omedelbart. Överföringen skedde utan att någon mellanhand tog ut en avgift, och var dessutom helt anonym och ospårbar. Inget av det hade varit möjligt med en gammal hederlig banköverföring eller en kortbetalning.
Rick Falkvinge berättar hur han den där dagen framför datorn i Sollentuna tömde sitt sparkonto, maxade krediten hos banken – och satsade rubbet i Bitcoin.
Hur mycket pengar var det? Mer än 100 000 kronor men mindre än en miljon, säger Rick Falkvinge. Mer precis än så vill han inte vara.
– Insikten var att det här kommer ta över fullständigt. Det är bara en fråga om tid, säger han idag.
Två och ett halvt år tidigare gjorde en man vid namn Satoshi Nakamoto ett inlägg på obskyr mejlinglista om kryptografi. I inlägget beskrev han sina tankar om en digital valuta vid namn Bitcoin. Satoshi Nakamoto var en fullständig nykomling i sammanhanget. Ingen i den kryptografiska världen kände till honom sedan tidigare och det finns förbluffande få spår efter honom på nätet. Faktum är att han tycks ha försvunnit spårlöst sedan dess, vilket lett till den rådande hypotesen om att Satoshi Nakamoto i själva verket är en pseudonym. Vem eller vilka som dolde sig bakom namnet är fortfarande okänt.
Trots det så tog den kryptografiska världen sig an hans skapelse med stor entusiasm. Med Bitcoin knäcktes nämligen en nöt som de flesta tidigare försök på samma område gått bet på.
Falska pengar
Alla som funderar på att skapa en digital valuta stöter förr eller senare på samma problem. Om pengar ska existera som ettor och nollor snarare än sedlar och mynt gjorda av papper och metall, hur förhindrar man då att listiga investerare dubblar eller tripplar sina besparingar på en mikrosekund genom att helt enkelt skapa kopior av dem? Det enkla svaret är att instifta en pålitlig, oberoende tredje part med uppgift att granska och validera de pengar som byter händer. Någon som kan syna varje digitalt mynt och slå fast att det är äkta vara, snarare än en kopia av ett som redan finns i cirkulation. Kort sagt: en centralbank.
Det finns uppenbara avigsidor med ett sådant upplägg. För det första skapar det en sårbar mittpunkt i systemet, en uppenbar måltavla för hackare och andra som vill sabotera för den nya valutan. För det andra förlägger det makten hos en central auktoritet – just en sådan som många teknik- och internetliberaler, som till exempel Satoshi Nakamoto, har en tendens att misstro över allt annat.
Bitcoin löser problemet genom att distribuera centralbanksfunktionen i ett peer-to-peer-nätverk. Vem som helst kan ansluta sig till det och hjälpa till med verifieringsarbetet. Det vill säga: bli en del av centralbanken. Rent tekniskt handlar det om att lösa tidskrävande kryptografiska problem. I utbyte mot att upplåta processorkraft så belönas användaren med nya Bitcoin, som genereras ur samma system (läs sidoartikel: Så funkar kryptovalutan).
Det gör att Bitcoin skiljer sig fundamentalt från tidigare digitala valutor, till exempel e-gold eller World of Warcraft-pengar. Sådana är knutna till en central auktoritet – företaget E-gold Ltd i det förstnämnda exemplet, spelföretaget Blizzard Entertainment i det sistnämnda – som kontrollerar valutans utveckling. Bitcoin existerar helt oberoende från centrala makthavare. Istället förlitar det sig på användarna. Så länge där finns människor som är villiga att utföra arbetet med att validera transaktioner så kommer systemet att fungera.
