Det stormar kring mannen framför oss på lunchrestaurangen. Men Johan Rilegård tycks ganska oberörd.

– De som tjänade mest pengar i Klondike var de som sålde spadar. Det är väl ungefär så vi tänker, säger han och tar en tugga grillbiff med bearnaisesås.

– Skillnaden är att vi går direkt på grävskoporna.

Den som googlar namnet på företaget han driver, KNCMiner, får till synes ändlösa diskussiontrådar som svar. De är fyllda av frågor, tvivel och hypoteser. Upprörda anklagelser om bluff och båg, men också av glada tillrop och passionerade försvarstal.

KNCMiner erbjuder datorer byggda för ett väldigt specifikt ändamål – att lösa de avancerade kryptografiska problem som genererar nya mynt av den digitala valutan bitcoin. Två maskiner finns att köpa. Instegsmodellen heter Saturn och kostar knappt 4000 dollar. Storebror Jupiter kostar knappt 7000 dollar, men erbjuder dubbelt så mycket beräkningskraft. I övrigt fungerar båda maskinerna likadant: Koppla in en Jupiter eller Saturn i din dator, slå på strömmen och vänta. Ett par timmar senare kan du återvända till din bitcoin-plånbok, nu fylld med skinande nya digitala guldmynt.

Kort sagt: KNCMiner säljer pengamaskiner. Digitala sedelpressar vars enda uppgift är att skapa ekonomisk vinning ur ingenting. Med dagens bitcoin-kurs tar det tre dagar att gräva fram lika mycket pengar som en Jupiter kostar att köpa, säger Johan Rilegård. Därefter är varje sekund den arbetar ren vinst.

Det finns bara ett problem. Än så länge finns inte mycket mer än en webbsida, ett orderformulär och stora ord att visa upp. Först i september ska KNCMiners maskiner vara klara att levereras. Den som vill ha en får snällt ta plats i kön, hosta upp pengarna och hålla tummarna.

Kommer maskinen att fungera? Kommer den ens att dyka upp? Den som vill vara först ut – och i bitcoin-världen är varje dags försprång värd en mindre förmögenhet – har inte mycket annat än utvecklarnas ord att gå på. Kanske är det inte så konstigt att folk är skeptiska.

Johan Rilegård tar det med ro.

– Vi lever med bördan av andras misslyckanden. Vi måste visa på extrem professionalism för att få kundernas förtroende, säger han.

– Vi kommer få fram våra produkter till utsatt specifikation och utsatt tidsram.

Från hobby till proffsgrävare

KTH-ingenjören Johan Rilegård har jobbat med kretsprogrammering i nästan tio års tid. År 2004 grundade han och vännerna Marcus Erlandsson och Michael Unnebäck konsultföretaget Orsoc. Deras verksamhet kan vara svår att begripa för utomstående: Enkelt uttryckt handlar det om hårdvarunära programmering av kretsar utformade för specifika funktioner. Resultatet blir system som visserligen bara kan användas till en sak, men som också levererar extremt mycket prestanda i relation till storlek, effektkrav och tillverkningskostnad. Idag omsätter Orsoc drygt 10 miljoner kronor, har tio anställda och en gedigen kundlista med namn som Ericsson, Saab och ABB.


Johan Rilegård: "Ett riskprojekt kändes okej."

Idén till KNCMiner föddes tidigt i våras. Johan Rilegård blev kontaktad av Sam Cole och Andreas Kennemar, två it-konsulter ur bank- och finanssektorn. De hade en djärv affärsidé: Den till synes ständigt stigande bitcoin-kursen hade fått intresset för den digitala valutan att skjuta i höjden. Inte minst gav sig många in i själva grävandet – flockvis av entusiaster anslöt sina datorer till det system som godkänner bitcoin-transaktioner för att ta del av de nya mynt som då genereras. I början var det mest en hobby för initierade tekniker och kryptoentusiaster, men snart växte intresset även från andra. Tidiga bitcoin-grävare byggdes med kraftfulla grafikkort, men med tiden ökade kraven. Algoritmerna som styr valutan höjer gradvis svårigheten på de kryptografiska problem som måste lösas för att skapa nya pengar. Enkelt uttryckt: mer jobb krävs för att få betalt.

Sida 1 / 3

Innehållsförteckning

Fakta

  • Bitcoin är en valuta som bygger på kryptering istället för centralbank. Den har vunnit popularitet tack vare digitala, anonyma transaktioner. Men i praktiken är den i första hand ett spekulationsobjekt med dramatiska förändringar av växelkursen.
  • Nya Bitcoin skapas genom att datorer löser kryptografiska problem. I takt med att beräkningskraften ökar blir problemen svårare. På så sätt hålls tillströmningen av nya Bitcoin på en förutsägbar nivå.
  • Vissa ser Bitcoin som framtiden för betalningar på nätet. Andra som en bubbla som kommer spricka när som helst.

Läs mer om Bitcoin här.