Verkliga olycksfall


Här följer ett antal bilder från verkliga olycksfall som BiR fått vara med och klara ut. Vi är tacksamma för att vi fått botanisera i BiRs bildarkiv över ackumulerat elände från vägarna kring Roslagen.

Halt vinterväglag skördar de flesta offren. Den här trailern hade snurrat runt och hamnat i diket. I och med att trailers bara är gjorda för att rulla rakt fram på hjulen på plan mark, klarade den inte att läggas omkull i diket utan vred sig som en skruv. Ett släp som är 10 meter långt väger 5-8 ton och hela lasten hålls uppe av två I-balkar och mellanliggande lastbärare. Kapellstället har ingen styrka alls. Det kan mycket väl resultera i 90 graders skillnad mellan fram- och bakaxel. Man det är bättre att materialet är mjukt än hårt, för hade den gått av på mitten hade det varit mycket svårare att bärga den.

Bilen hade fått väja för en buss och hamnat i diket. Dragbilen var ganska sönderslagen, med båda dieseltankarna trasiga. Bärgaren fick börja med att rekvirera en sugbil för att suga ur all diesel, för att inte förvärra miljösituationen. Därpå följde inventering av lasten, som bestod av pappersrullar med en kollivikt på 1,5 ton. Papper är tungt. Lyckligtvis hade färden inte gått så fort, så lastsäkringen och alla pappersrullar satt kvar. Man vände tillbaka släpet på rätt köl, utan att lossa bromsarna så man fick lite bromsning.

Infästningarna till dragbilens bakaxel var så dåliga att man fick dela på ekipaget och bärga dragbil och trailer var för sig.

Inget krånglade egentligen, så hela insatsen gick på 7-8 timmar.

Det gick visst lite fort här? En blå fd. bil som studsat bland träden och slutligen stannat inne på någons villatomt. Bilar i det här skicket är inte mycket att göra åt utan de kan bara släpas upp på ett lastbilsflak och fraktas till skroten. Bärgarens slutsats om detta tillbud var enkel: Don’t drink and drive.

Mera snö och halt väglag fick denna vita buss att hamna i diket. Bärgningsmetoden är att helt enkelt fästa en vajer vid varje hjulnav och dra upp bussen på vägen igen. Du ser tydligt linan till bakhjulet. Det finns en likadan lina till framhjulet.

Det är lämpligt att man tar tag och drar i den bärande konstruktionen, i hjulaxlar och i raminfästningar. I en skåptrailer, där en vajer skulle skära igenom, kan man använda bredband (se ovan) för att välta upp skåpet på vägen.

Halt väglag och ännu en buss i diket. De smala och krokiga landsvägarna i Roslagen är inte riktigt kompatibla med bussar. Metoden var här att dra bussen framåt tills den stod uppe på vägen igen.

Nykomlingar i yrket tror att det är mycket svårare att bärga en buss än en lastbil, kanske för att de ser större ut. Men när man bärgar dem är de alltid tomma, så egenvikten är ganska låg. Dessutom är tyngdpunkten alltid låg, så bussen är stabilare än till exempel en fullastad lastbil.

En förfärlig händelse. Denna buss har försetts med en extra dörr på vänster dian genom att den tagit emot ett träd, som skalat av vänstersidan. Föraren klarade sig med smärre blessyrer. Bussen var färdig för skroten.

Sånt här händer då och då vid Roslagsbanans plankorsningar. Röd signal är uppenbarligen något vissa förare tar lätt på. Det är uppenbart att tåget var mycket tyngre än lastbilen.

Det var rent oförstånd som låg bakom denna olycka. Lastbilen var försedd med specialutrustning för brunnsborrning. Vid denna tid på året var det väldigt isigt och plankorsningen som lastbilen åkte på var inte anpassad för annat än traktorer. Lastbilen fastnade för att det var en skarp lutning ned mot spåret från sidan han kom och en skarp uppförsbacke på andra sidan. Man kan säga att lastbilen fastnade likt en tvål i en tvålkopp och kom varken fram eller tillbaka.

Plankorsningen var inte försedd med ljus- eller ljudsignal utan endast enklare ”överfartsmärken”, på järnvägsspråk sk. bondöverfart. När föraren upptäckte att han fastnat, skyndade han sig tillbaka till fastigheten han kom ifrån, för att påkalla hjälp. Personerna i fastigheten följde föraren till lastbilen och försökte med sand, ris, grus och dylikt att få drivning på lastbilens hjul.

Från stoppet tills att de återvänt hade det gått ca 10 minuter. Ingen hade ännu larmat 112.

Man fortsatte ytterligare en stund utan framgång och när tåget passerar hållplatsen innan korsningen, lämnas dagtid en ljudsignal. Alla inblandade drabbades av panik och lämnade fordonet och spårområdet. Tåget, som har en största tillåtna hastighet på 80 km/t upptäckte hindret väldigt sent, då denna överfart befinner sig direkt efter en kurva.

Haveriutredningen visade att tåget träffade lastbilen med en hastighet av 22 km/t. Personalen ombord på tåget klarade sig oskadda, då de snabbt lämnade förarhytten och kastade sig in i tågets kupé, så snart de aktiverat nödbromsen. Tåget var ett tomtåg, helt utan resenärer.

Bärgningsarbetet (tillsammans med Tågias bärgning av tåget) tog cirka 14 timmar, men bandelen var avstängd under tre dygn, dels för sanering av oljor och andra miljöfarliga vätskor, dels för återställning av banan.

Bilen fick släpas upp på vägen sidledes och sedan vändas på rätt köl och bärgas bort.

Korsningen begåvades med en riktig vägskyddsanläggning med ljud- och ljussignal efter denna händelse.

Blå tanker i diket. Bärgningsbilens båda vinschar användes för att med hjälp av bredband stabilisera släpet som var fullastat med fartygsolja (typ av brännolja, VDL) medan en kollega till haveristen pumpade över lasten till sin bil. Detta för att få ned tyngdpunkten och vältningsrisken hos släpvagnen. Kollegans tankbil syns längst bak i bild.

Efter att släpet tömts på brännolja kunde det enkelt vinschas upp på vägbanan.

Till sist ytterligare en lastbil i diket i halt väglag. En vinschvajer används för att räta upp bilen så den inte faller på sidan och en annan vajer används för att dra upp den på vägen igen.

Hur undvika olycksfall?


När man hör alla rövarhistorierna runt fikabordet, tycks det som om bärgarna inte gör annat än far Roslagen runt och drar upp allehanda fordon som ligger som spön i backen, mer eller mindre hela tiden. Kanske du nu kan lyssna på radions trafikrapporter på ett nytt sätt? Det som radiojournalisten bara avhandlar på tio sekunder som en ”stillastående lastbil på uppsalavägen” döljer så mycket mera.

– Vilket är bärgarnas råd till dig som bilförare för att slippa bli lindad runt ett träd, delad på mitten eller allmänt mald till småbitar?

– Grunden står i körskoleboken, men många glömmer bort den. Planera din körning. Många kör på marginalen och tillåter sig inte att kunna vänta i fem minuter. Man vill vara framme vid färjan två minuter före avgång och det får inte hända något på vägen. Och skulle det hända något på vägen försöker man köra ikapp tiden. Stressa inte. Ha bra utrustning och bra, moderna däck, sommar såväl som vinter.

Annars blir du lätt ett fall för Bilbärgarna i Roslagen.

Läs mer


Bilbärgarna i Roslagen: http://www.roslagsassistans.se
Alla bärgares favoritsajt: http://www.blocket.se med argumentet ”*bärg*”

Företag som specialbygger bärgningsbilar
Bro Bärgningsbyggen: http://www.brobb.se
SWS Swedish Wrecker System http://www.lastvagnsmontage.se
BSM Wreckers http://www.wreckers.se

Ventilbordet är av märket Danfoss, modell PVG 32 http://powersolutions.danfoss.com/Products/PVGProportionalValves/PVG32/

Snabbdata tungbärgaren


Chassi: Volvo FH 16
Tjänstevikt: 17 ton
Längd: 10 m
Höjd: 3,9 m
Bredd: 2,55 m
Motoreffekt: 520 hkr rak 6-cylindrig diesel
Växellåda: Range split
Nypris: 4 miljoner kronor

Kapacitet
Vinschar: 10 och 30 ton
Lyftkapacitet sticka: 11-20 ton
Släpad vikt: 70 ton
Tågvikt: max 87 ton, normalt 78 ton
Totallängd max: 36 m

Utmatad luft: 8-11 kg/cm²
Utmatad spänning: 12 och 24 volt

Sida 6 / 6

Innehållsförteckning