Avslutning

Arturas och undertecknad håller kryovakuumkärlet i samförstånd. Notera den store Max Planck i bakgrunden, mannen som gav elektronen ett ansikte. Bild: Audrone Vodzinskaite.

Jag slutar som jag brukar med att fråga om vad intervjupersonen anser om framtiden inom hans bransch. Här släpper Arturas supraledningen helt och hållet och övergår till undervisningen inom naturvetenskaperna i allmänhet, när han säger:

– Jag tror att vetenskap är ett sätt att göra människor lyckligare, eftersom vi får mera kunskaper om världen omkring oss och med djupare kunskaper blir vi lyckligare eftersom vi inte riskerar att råka ut för oförklarliga händelser. Det är därför jag arbetar med vetenskap. Dessutom tror jag att om man bara tänker på mat och vardagliga saker så hjälper det inte så mycket eftersom det dyker upp nya tekniker och apparater varje dag. Vi måste ha människor som förstår alla nya tekniker. Det är därför jag arbetar på ett universitet och försöker lära eleverna det jag vet och på så sätt ta del av det stora arbete vi kallar utbildning. Eftersom utbildningens kvalitet är beroende av de som arbetar inom området, försöker jag göra mitt jobb så bra som möjligt. Arbetet är intressant, eftersom man ständigt måste försöka förstå vad andra människor tänker. Mina elever frågar om många intressanta saker som vi talar om i den akademiska världen, men på ett sätt som är viktigt för dem och jag måste hitta på ett sätt att överföra informationen så att det passar dem.

– Vad gäller min egen framtid, skulle jag vilja tillägga att arbetet är svårt. Att det är svårt betyder att jag är på väg åt rätt håll. Om jag hamnat vid sidan av vägen, men ser en utväg och den är svår, vet jag att det är rätt väg. Det finns inga enkla vägar inom vetenskapen, avslutar Arturas.

Här känner jag att jag hittat en själsfrände, en person som sett problemen i utbildningen som den är idag och har insett vikten av djupast möjliga förståelse för naturvetenskaperna och hur nationen kan dra nytta av detta.

Läs mer


Vilnius Tekniska Universitet
Vilnius Gediminas Technical University:
http://www.vgtu.lt/en
Fysikinstitutionens historik: http://www.fk.fm.vgtu.lt/en/about-department/history/
Arturas vetenskapliga artikel i Applied Physics B: http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00340-013-5484-4

Supraledare
Om supraledning:
https://en.wikipedia.org/wiki/Superconductivity
Om supraledare av typ II med virvlar: http://www.pit.physik.uni-tuebingen.de/PIT-II/teaching/SuperCond-I/07-Type2.pdf
Om YBCO: https://en.wikipedia.org/wiki/YBCO

Abrikosov
Abrikosov fick nobelpris år 2003 för sitt arbete med supraledare:
http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/2003/index.html
Om magnetiska Abrikosov-virvlar: https://en.wikipedia.org/wiki/Abrikosov_vortex
Fluxoner: http://en.wikipedia.org/wiki/Fluxon
Ett magnetiskt flödeskvantum, FI0: http://en.wikipedia.org/wiki/Magnetic_flux_quantum
Mikroskopbilder på virvlar: http://www.mn.uio.no/fysikk/english/research/groups/amks/superconductivity/vortex/

Teleskop
Så här gör man enfotonsteleskop idag. De har bara en enda avalanchediod som detektor och kan inte ge en bild:
http://www.aanda.org/index.php?option=com_article&access=bibcode&Itemid=129&bibcode=2009A%2526A...508..531NFUL
Herschel: http://en.wikipedia.org/wiki/Herschel_Space_Observatory

Sida 5 / 5

Innehållsförteckning