Den ugn vi ska undersöka är inte den modernaste i kökshistorien. En Philips Whirlpool AVM 760 med 850 watt utmatad effekt. Den är en best som väger 21 kilo och det mesta av det står nättransformatorn och plåtskalet för. Den är aningen uråldrig med sitt linjära nätaggregat, men det har den fördelen att schemat är enkelt att förstå, utan alla bells and whistles, med bara ren, rå funktion.
Modernare ugnar har mikroprocessorer och switchaggregat, men metodiken är densamma. Ett elektronrör kallat magnetron skapar 850 watt mikrovågseffekt som får studsa runt inne i ugnsutrymmet (i fortsättningen ”ugnskaviteten”) och när vattenmolekylerna i maten träffas av vågorna, slukar de energin och sätts i rörelse. Vibrerande molekyler är detsamma som varma molekyler.
Historik
Radar (RAdio Detection And Ranging) har en historia som började långt före andra världskriget. Tanken att man skulle kunna studsa radiovågor på flygplan och mäta tiden tills vågen kom tillbaka realiserades i experimentform redan på 1930-talet av i stort sett alla tekniknationer i världen. Framåt 1934 hade både USA och Tyskland pulsradar på gång, men det blev engelsmannen Robert A. Watson Watt som 1936 kunde visa upp ett praktiskt fungerande system kallat Chain Home. Det arbetade på kortvågen, med antennmattor upphängda mellan torn i hundrameterklassen och sändarstationer stora som hus. Icke desto mindre skulle det visa sig väldigt nyttigt vid slaget om Storbritannien.
Makrovågsugn av typen Chain Home. Sätt korven på en 40 meter lång grillpinne (fyra visas) och håll upp. Inget för det moderna köket. Bild: Royal Air Force.
Denna utrustning skulle aldrig gå att göra flygburen. Våglängden måste ned, för att ge skarpare bilder eftersom noggrannheten är i stil med en våglängd, och för kortvågen är det 10-15 meter. Jämför det med diametern på flygkroppen hos ett jaktplan. Mikrovågor är 30 centimeter eller kortare (1 GHz). Uteffekten måste upp för att man ska kunna nå längre och storleken på utrustningen krympas.
Man behövde en kraftig källa till mikrovågor om det någonsin skulle gå att lokalisera flygplan och ubåtsperiskop med den. Återigen höll sig engelsmännen framme. 1940 kunde två forskare vid University of Birmingham, John Randall och Harry Boot, visa upp ett nytt elektronrör kallat kavitetsmagnetronen, som skulle revolutionerna flygspaningen, och 30 år senare också revolutionera metoden för hur vi värmer korv hemma i köket. Det hade visserligen gått att alstra mikrovågor med exempelvis klystroner, vandringsvågrör eller andra liknande elektronrör, men det var den kompakta magnetronen som gjorde de allierade så överlägsna inom flygspaningen mot slutet av andra världskriget. Och klystronrör hade aldrig passat i köket. Stora stålburkar på en meter är helt enkelt inte chica nog.
Fint. Då tar vi fram torx-mejseln. Nästan allting i ugnen kan skruvas loss med en och samma torx-mejsel. Föredömligt.
Ugnens delar
Ugnen kan se enkel ut när man betraktar en principskiss. Och det är den. Ovanpå ugnskaviteten sitter de tre viktiga delarna, magnetronen som generar mikrovågorna, dess nätaggregat och en kylfläkt som kyler bort de överblivna 600 watten som inte blir till mikrovågor.
Kylluften blåser igenom hela ugnen från att först ha passerat magnetronen. Det viktiga är att luftutsläppen blir mikrovågstäta. Hur det går till, kommer vi till.
