Procedurer under gång


När Viking Grace lämnar svenskt område avges inte längre någon anmälan om detta till VTS Stockholm. På finska sidan är reglementet annorlunda och nattetid då Viking Grace passerar Nyhamn och finskt VTS-område kan det låta så här:

– Archipelago VTS här kallar Viking Grace, passerar Nyhamn på västgående och lämnar trafikområdet.

– Viking Grace passerar Nyhamn på västgående och lämnar området, tack och god vakt.

– Tack och god vakt.

Radiorapporterna fortsätter enligt avsnittet om ruttkartan ovan.

Vaktavlösning



Bild: Audrone Vodzinskaite

Mitt under intervjun slutar Niklas sin vakt och avlöser till Peter Ljungström. Den senare har just satt sig i vaktchefens stol och får rapport:

– Vi går 49 grader course mode (autopilotens driftläge, med korrigering för avdrift av vind och ström).

– Fyrtionio!

– En mils radie (autopiloten arbetar med svängradien 1 nautisk mil)

– De vanliga mötena.

– Uppfattat!

– Det var allt.

– Jag tar över, avslutar den nye vakten.

Procedurer vid ankomst



I hamn i Åbo. Bild: Audrone Vodzinskaite

När fartyget kommit till kaj och förtöjningarna lagts fast börjar man omedelbart skicka ut landgångar, fälla ned ramper och få iväg bilarna. Folk börjar gå iland. Tiden vid kaj är bara en timme och fartyget ska tömmas, bunkras och städas.

Man stänger regelmässigt av andra maskiner så som rodermaskiner, andra pumpar, samt radarerna. En gasmotor går alltid och generar ström till systemen ombord. Markström används inte.

Färskvatten bunkras i Stockholm, gråvatten och sopor lämnas i Stockholm och Åbo.

KOMMANDOBRYGGANS MITTKONSOL


Mittkonsolen kan beskrivas som en samling redundanta system, ovanpå en annan samling redundanta system. Vid sidan av mittkonsolen, på bryggvingar och i taket, sitter ytterligare redundanta system och displayer. Det får helt enkelt inte spela någon roll om något går sönder.

Fartyget framförs från en helintegrerad mittkonsol, som står mitt på bryggan. Att den är helintegrerad betyder att det nästan inte finns några separata mekaniska instrument, utan det mesta av indata för navigation, fart, motorstatus, roderlägen, såväl som eventuella varningar och kvitteringar, sköts via bildskärmar som visar ett flertal system, antingen integrerat tillsammans eller valbart genom menyer.


Bild: Audrone Vodzinskaite

Mittkonsolen har tre stolar. Vaktchefen sitter i mittstolen, medan styrman sitter i stolen till höger, precis som i cockpit på ett flygplan. Dessutom finns en obemannad stol till vänster, befälhavarens stol, som användes då exempelvis siktförhållandena är så dåliga att befälhavaren kallats till bryggan av vaktchefen. Utkiken befinner sig en bit från mittkonsolen och håller visuell uppsikt över farleden.

Längst till vänster börjar alltihop med en vindmätare som visar vindens riktning och fart, relativt skeppet och rättvisande mot norr. Härnäst följer två DGPS-er från Saab. De kan kopplas till en av två antenner kallade AIS1 och AIS2 vilka väljs med en omkopplare inunder instrumenten. Manövreringspanelen för gyrokompassen kan välja in gyrokompass 1 och 2 och även visa den magnetiska kompassriktningen. Larmmottagaren ”Monitoring and Control System” överst på panelen tar emot olika larm från fartyget och kräver kvittering av besättningen och om så inte sker går larmet vidare till besättningens hytter. Den fungerar även som väckarklocka för vakterna. Larmapparaturen från Zöllner genererar olika typer av nödsignaler i tyfonen, fartygets stora tuta, med inställbara intervaller, såsom mistsignaler etc. Riktmikrofonen är en mycket innovativ apparat med ett antal riktningskänsliga mikrofoner som sitter uppe i radarmasten, som dels spelar upp det ljud som hörs, dels indikerar dess riktning med ett antal lysdioder (annars är man i princip döv på bryggan).

Roderpanelen och rodermaskineriet kommer från Rolls-Royce. De huvudsakliga manöverorganen är de rödbelysta spakarna som styr rodrens utslag. Det finns två roder och sålunda två rattar (vid hamnmanövrering användes rodren oftast separat då detta ger bättre effekt, samt underlättar manövrer till och från kaj) och dessa rattar finns duplicerade på flera andra ställen på kommandobryggan. I övrigt finns knappar för start och stopp av hydraulikpumpar, inställning av gränsläget för roderutslag vid höga farter.


Bild: Audrone Vodzinskaite

Motorkontrollpanelen (här på ena bryggvingen) används för att kontrollera framdrivning och huvudsakliga pumpar. De två ”gasreglagen” till vänster ställer kraften på de båda framdrivningsmotorerna. Gasmotorerna styrs inte manuellt utan deras uteffekt blir en följd av framdrivningsmotorernas kraftbehov.