Den översta panelen hanterar de tvärställda bog- och aktermotorerna. Fartyget har två bogmotorer om 2,3 megawatt och en aktermotor om 1,5 megawatt. Panelen märkt ABB visar status för de fyra gasmotorerna.


Bild: Audrone Vodzinskaite

Uppe i taket sitter en helt gammaldags mekanisk visare för roderutslaget. Om allt annat går sönder fortsätter den förhoppningsvis att fungera.

DATORSYSTEM I MITTKONSOLEN


Större kommersiella fartyg har numera ”glass cockpit” precis som moderna trafikflygplan. Den gamla snurrande radarskärmen är borta. Det finns inte ens en gammaldags separat radarkonsol längre.

ECDIS-Radarskärm


Huvudinstrumentet för navigering är den elektroniska radar-och-sjökortsdisplayen som här ställts in till både visa radarbild och ECDIS-karta. Radarekona har sin gammaldags gröna färg kvar och ligger ovanpå ECDIS-kartan. Radarbilden är inställd på Relative Motion så att fartyget står still och radarbilden rör sig över skärmen. Norr är uppåt. En vit heldragen kursvektor (stävstreck) pekar framåt i nuvarande kurs (64 grader) och dess längd visar hur långt fartyget hinner på tre minuter (med 19,4 knops fart), eller annan inställbar tid. Systemet kommer att larma om det finns farliga objekt i vägen i vektorns riktning. Den streckade ringen runt fartyget ligger på 1,5 nautiska mils avstånd och är en bra indikator på fartygets bromssträcka. Den streckade linjen som pekar snett åt vänster är en elektronisk bäringslinjal, som kan vridas från styrpanelen och visar bäring (riktning) till något utpekat objekt.

I rutan Radar Video finns olika funktioner för att göra bildförbättring av radarekona, som olika förstärkningsfaktor i mottagaren, eliminering av närekon och havsekon (clutter), regndämpning (brusreducering) osv.

Dessutom visas kursen från gyrokompasserna, farten från DGPS, position, och vår fart relativt något annan utpekat objekt. Titelraden Trackpilot kan fällas ut och bilda styrkonsol för autopiloten. Fäller man ut titelraden AIS kan man se fartygets eget AIS-data.

ECDIS finns kvar till del på denna bild i och med de ljusblå områdena. De visar inte dålig överensstämmelse mellan sjökort och radarbild utan är en syntetisk djupkurva, som ju sträcker sig utanför land, nu inställd på 10 meter. Du ser hur fartyget undviker de grundare områdena. En annan vanlig ECDIS-funktion är att man kan sätta markören på ett radareko av ett fartyg, varvid AIS-informationen visas.

Med MOB-funktionen kan man sätta en markering på var någon föll över bord (Man Over Board).

Fartyget har fyra olika radarsändare med olika våglängder och man kan välja in valfri sändare på skärmen. Det finns tre S-band-radarer (3 GHz, 10 cm våglängd) och en X-band (10 GHz, 3 cm våglängd). En S-band-radar står nere på fören, för att man ska kunna följa föremål närmare fartyget utan att de försvinner från radarbilden. De högt placerade radarerna har en död zon intill fartyget. X-band-radarns korta väglängd är särskild nyttig på vintern då den kan användas som isradar och då ger en bättre bild av rännorna i isen.

Electronic Chart Display and Information System


ECDIS visar ett elektroniskt sjökort, med farleder och sjömärken utmärkta, samt en förvald djupkurva. ECDIS-bilden kan läggas in under radarbilden, på förra skärmen, eller visas separat, som här, av redundansskäl. ECDIS-skärmen har i princip samma vänsterspalt som radarn, eftersom det är i stort sett samma system. Bilderna kan växlas fram och tillbaka mellan radar- och ECDIS-konsol.

Till skillnad från radarkonsolen har denna konsol också ett tangentbord och fäller man ut dialogrutan under titelraden AIS kan man mata in AIS-data för fartyget, såsom nästa destination, tänkt ankomsttid osv. Under kartan finner vi en lista kallad 340 SPEEDPILOT (se nedan) med waypoints, de koordinater som utgör fartygets rutt, som autopiloten styr efter. Du ser koordinaternas namn i spalten Name och exempelvis farten i spalten MAX SPD.

Conning Display


På Conning Display visas snabb, samlad information om fartyget självt. I vänsterspalten finner vi en ruta kallad Wind & Current Overview, som är en vindriktnings- och vindhastighetsmätare och en gul kurva kallad Depth Graph som visar djupet från ekolodet. Kurvan Autopilot Performance Graph längst ned, som knappt rör sig, visar hur rodren arbetar, samt de kursändringar som görs. Att grafen knappt rör sig vittnar om de små rodervinklar som de effektiva rodren arbetar med för att hålla den tänkta kursen.

Den stora bågen ROT visar derivatan av fartygets vridning, i antalet grader per minut. Under denna ser vi huvudparametrar från autopiloten (Trackpilot), nämligen vilken kurs fartyget håller för närvarande, vilken kurs det borde ha hållit och skillnaden mellan dem, och hur länge det ska fortsätta i samma riktning. Mätaren därunder visar att vi i medletal ligger 0,4 grader från avsedd kurs och att vi befinner oss mitt på tänkt rutt (noll meters avvikelse).

Tabellen nederst på sidan visar rutten (med namnet 340 SPEEDPILOT ST.HOLM-GARPEN-MHMAN, ett namn som du ser återkommer på alla andra displayer också) och hur autopiloten avverkar den. Just nu är waypointen 70 ÅLANDS HAV blåmarkerad. Vi befinner oss alltså på väg mot Åland med 19,5 knops fart, har 14,3 nautiska mil kvar till nästa brytpunkt och det ska ta 43 minuter att komma dit.