Högerspalten visar motorstatus. De vertikala termometrarna visar att babords och styrbords framdrivningsmotorer just nu förbrukar 6,8 respektive 6,6 megawatt och båda propellrarna roterar med 114 varv per minut. De båda rodren står rakt fram, iallafall med under 0,1 grads avvikelse. De fyra termometrarna mitt i fartygssymbolen visar läget för de fyra gasmotorerna, varav G1 är avstängd. De tre övriga lämnar dryga 5 megawatt styck. Det ger kraft åt framdriften och någon megawatt till fartygets övriga el.
Takmonterad Conning Display
Alldeles vid vindrutorna sitter ytterligare en redundant Conning Display, som visar samma sak som huvuddisplayen.
Autopilotens programmering och funktion
Autopiloten (Trackpilot) är en elektronisk funktion, en programvara, som styr fartyget efter de waypoints man angivit i ruttlistan. Autopiloten används i princip på hela resan, utom just vid kaj och vid kajmanövrer. Den kan köras i tre driftlägen.
I Heading Mode kör autopiloten enligt inställd kompasskurs. Bara. Skulle fartyget driva i sidled körs det ändå bara efter kompasskursen.
I Course Mode hämtar autopiloten signal från fartloggen och GPS och kompenserar för avdriften, men bara rakt fram, vad man kallar kurs över grund. När man nått en waypoint knappar man in en ny kurs och trycker på knappen Execute, varvid fartyget svänger till den nya kursen.
I Track Mode kör autopiloten enligt rutten. Fartyget följer det röda strecket på ECDIS och vaktchefen kvitterar olika larm.
– Systemet larmar när man närmar sig en waypoint och när det vill börja svänga. Då måste man kvittera.
– Och om man inte kvitterar?
– Då svänger den ändå!
DATORSYSTEM UTÖVER MITTKONSOLEN
Bakom mittkonsolen finne en bakre panel från vilken man kan utföra olika administrativa funktioner som inte har med manövrering och navigering att göra. Därifrån kan man kontrollera fartygets driftläge ned i minsta detalj, göra loggboksanteckningar och olika felsökningsåtgärder.
Bild: Audrone Vodzinskaite
Bakre panelen. Den långa gardinen vänder framåt på bryggan och bakom denna finns mittkonsolen. I de långa lådorna till höger i bild misstänker undertecknad att man förvarar ritningar på fartyget och eventuellt ett och annat sjökort, trots att det inte behövs. Gardinen finns där för att man ska kunna ha ljus på i detta utrymme, för till exempel kaffekokning, utan att störa mörkerseendet för bryggpersonalen på andra sida gardinen.
Bryggvingarna
För att ha god översikt åt sidorna och bakåt, sticker bryggans yttersta delar ut utanför det övriga fartyget.
Bild: Audrone Vodzinskaite
Kontrollerna på bryggvingen är i mångt och mycket likadana som de vid mittkonsolen och naturligtvis används lämplig bryggvinge när man utför känsliga manövrer till exempel i hamn eller trånga farleder.
Vy bakåt från styrbords bryggvinge. Bild: Audrone Vodzinskaite
Loggboken
Fartyget har en elektronisk loggbok, samt en av papper. Elektroniska loggböcker är ännu inte godkända i Finland.
Loggboken är ett datorprogram där bryggbefälet noterar alla viktiga punkter under färden, som passage av påbjudna punkter, vaktavlösningar, bunkring av olika ämnen med mera. Det blir ganska ospännande inlägg, som ”Avgång Stockholm med 1139 passagerare. Skrovportar stängda. Vattentäta dörrar stängda.” eller ”Passerat Gryten ostgående”.
Rederiet kan när som helst under färden titta i loggboken och se eventuell statistik mm. Man gör ingen särskild överföring av driftdata, eftersom fartyget alltid är on-line med huvudkontoret.
Intern-TV-skärmen
Intern-TVn visar flera saker. Under lastning och lossning visar den hur fordonen far in respektive ut, men under gång visar den skeppssidorna, så att man ska kunna se om någon ramlar över bord. Och om ingen råkar titta på TVn just då kan du vara säker på att färdskrivaren VDR tittar hela tiden. Som du ser är bogvisiret (Bow Door) i bild enligt kraven, överst till höger.
