Blanketten SAJ-DMS


Blanketten SAJ-DMS Current Draft and Hydrostatics Report sammanfattar fartygets djupgående med last, på olika punkter, akter, midskepps, i fören osv. ”SAJ” syftar på tillverkaren, det åländska företaget SAJ Instrument AB och DMS betyder Dynamic Monitoring System. Blanketten är resultatet av inmatning av data i lastberäkningsprogrammet, som bland annat beräknar deplacement och dödvikt. Notera att fartygets beräknade densitet är 1,005 ton/m³ (där vatten är 1), dvs fartyget sjunker i vatten, fast bara lite. DMS-systemet har ett flertal sensorer runt om på fartyget och kan bland annat beräkna hur mycket fartyget böjer ned sig i mitten under last (se Deflection), nämligen hela 8 centimeter.

Lastplaneringsprogrammet. Just nu visas skärmen ROR (Roll-On Roll-Off) som anger hur bilarna faktiskt placerats i lastrummen. Du ser symboler för var olika typer av fordon står, som CAR, LORRY, TRAILER och VALTRA (traktor). Listorna längst ned visar var lasten kommer ifrån och vart den ska.

Det visar sig inte vara så viktigt att fördela lasten jämt för stabilitetens skull, eftersom Grace är väldigt stabil. Man försöker lasta jämt på båda sidorna, men kan kompensera det med ballastvatten. Grace är speciell på det sättet att hon vill ha akterligt djupgående. Fartyget går vackrare om aktern ligger lite djupare.

IAS-stationen


IAS står för Valmarine Platinum Integrated Automation System och är det SCADA-system som används för kontroll av alla tekniska system ombord, såsom ballastvatten, belysning på alla däck, brandsystem, bränsle, el, gassystem, kylning, luftkonditionering, läckage, oljetankar, pumpar, vatten och avlopp med mera.

Detta system är inget som bryggpersonalen arbetar med till daglig dags utan det tas huvudsakligen om hand av personalen i maskinrummet. De finns mera på bryggan som en referens.

När man startar systemet visas välkomstskärmen ovan, där man kan välja olika klasser av utrustning. Grupp 1 är maskineri, grupp 2 är elsystemet allmänt, grupp 3 är framdrivningen, grupp 4 är brand- läns-, ballast- m fl pumpar, grupp 5 är olika vattensystem som färskvatten och kylvatten, grupp 6 är nivåer i olika tankar och till sist grupp 10 som är menyöversikt för programmet.

Bilden visar belysningen på olika däck och utanpå fartyget. Längst till vänster finns kontroller för belysning på bildäcken. De kan slås på manuellt eller också kan man låta en timer sköta det. Timern kan ställas in olika för olika veckodagar. Rutan DECK LIGHTS visar de viktigaste ljusen på fartygets utsida, som belysning i passagerarutrymmena på utsidan, och skylten med fartygets namn. I grupp 2 kan vi notera snygg-belysningen på skorstenen. I grupp 3 finner vi belysning på helikopterdäcket, och inte minst viktigt, belysningen på vindstrumpan. De övriga grupperna styr strålkastare på fartygets utsida, till exempel vid förtöjningspunkter.

Här visas elkraftssystemet i maskinrummet, som genererar el till framdrivningsmotorer och all annan el i hela fartyget. Gasmotorerna (ej i bild) driver de fyra generatorerna DG1-DG4, varav bara DG2-DG3 är igång för sjön är lugn och farten låg. De förser huvudskenorna PS01-PS02 med 6,6 kV 50 Hz 3~ och går alltså med fast varvtal oavsett belastning. Det finns ingen särskild generator för fartygsel, utan även i hamn går en av de fyra gasmotorerna på låg effekt. Just nu lägger de båda generatorerna ut 1,03 MW styck, vilket är mycket litet mot den möjliga toppeffekten på totalt 30,4 MW.

Via transformatorerna PT11-PT21 matas två frekvensomriktare till de båda framdrivningsmotorerna STBD och PORT. Motorerna ST1-BT1-BT2 är de tvärmonterade propellrar som används när fartyget ska gå sidleds in i hamn. Motorerna AC1-AC2 är kompressormotorer till luftkonditioneringsanläggningen.

Fartygets övriga system matas via lågspänningsskenorna MS (400V 3~) och datorutrustningen via skenan ES01 som går vidare till en huvud-UPS. Rutan längst ned i högerhörnet visar att alla UPSer på fartyget är aktiva. Skenan ES01 kan i nödfall kopplas bort från skena MS och förses med ström från en nödströmsgenerator EPG som dock inte är inkopplad nu. Skenan ES02 bär den avbrottsskyddade kraften till datorhallar, brygga, navigationsutrustning mm.

Jämför denna bild med schemorna och förklaringarna i artikeln om hur Viking Grace byggdes (se referenserna).

Bilden visar kylsystemet som utnyttjar kylan i havsvattnet (SW COOLING) för fartygets kylbehov. Schemat visar mest olika pumpar som för havsvattnet hit och dit. Längst till höger finns också de heeling-pumpar som sköter ballastsystemet, alltså de vattentankar mellan vilka man kan skifta vatten för att balansera fartyget.

Utöver detta tas också kyla från den flytande naturgasen för att kyla luften i luftkonditioneringen. Den kylan finns där gratis och gasen måste ändå värmas upp till gasform för att kunna matas in i motorerna.

Voyage Data Recorder


Färdskrivaren kallas för VDR på sjömansspråk. Det är en särskild dator som hämtar in uppgifter om allt viktigt som händer ombord, och spelar in och lagrar det för framtida bruk, till exempel haveriutredningar. De sista 24 timmarnas data finns dessutom alltid lagrat i en vatten- och trycksäker behållare (Data Capsule) som är lysorange och sitter fast ovanpå fartygets tak, ordnad så att den lätt kan tas loss av en undervattensfarkost om den skulle behöva hämtas när fartyget sjunkit.

VDR spelar in radarbilder, position, fart, kompassriktning, djup mm, radiokonversation och annan konversation på bryggan, samt alla uppgifter om brand, vattentäta dörrar och skrovöppningar.

Besättningen kan inte påverka VDR-ens funktion, bara testa att den fungerar via en panel på mittkonsolen.

ANDRA STYRPANELER PÅ BRYGGAN


Den stora panelen längst bak på bryggan kallas allmänt för brandpanelen. Den består egentligen av ett antal delpaneler med olika funktion.

Överst från vänster finner vi panelen för skrovöppningar där man direkt kan se att öppningar i skrovet är stängda och låsta. Därnäst följer panelen som visar om branddörrarna är stängda. Längst till höger så panelen för de vattentäta dörrarna, vilka måste vara stängda före avgång. Underst till vänster ser du den blå skärmen som är en kontrollpanel för fartygets HIFOG-släckningssystem, intill den ett antal reglage för nödmanövrering av olika öppningar i fartyget i händelse av brand (som sopnedkasten), nödavstängning av fläktar, start av brandpumpar och slutligen avstängning av naturgassystemet (LNG, de röda omkopplarna) och längst till höger en panel för styrning av däcksbelysning, hissar och larm från rökdetektorer.

Panelen för skrovöppningar


Panelen för skrovöppningar visar med två lysdioder att varje skrovöppning, så som bunkringsintag för gas, ölintaget (beer bunker door), bogvisir, akterramp, portar för landgångar, lots mm är stängda och förreglade. Hissarna på bildäck ska vara låsta. Står panelen i SEA-läge kommer ett larm att ljuda om någon öppnar en sådan port.


Bild: Audrone Vodzinskaite

Proceduren för att kolla skrovöppningarna före färd är inte särskilt komplicerad. En van befälhavare klarar av det på en sekund.

Panelen för vattentäta dörrar


Panelen för vattentäta och halvt vattentäta dörrar visar med gröna lysdioder att alla vattentäta dörrar är stängda, eller röda lysdioder om så inte är fallet. De vattentäta dörrarna kan fjärrmanövreras med omkopplaren Master Mode Switch, där läget ”Remote closing all watertight doors” gör just detta: stänger allt som ska stängas. Halvt vattentäta dörrar är sådana som finns på bildäck, som bara ska förhindra att för stora vattenmassor kan strömma fram och tillbaka och göra fartyget ostabilt (jfr. Estonia-olyckan).

Nödrutiner


Det finns som sagt inte längre några fysiska kartor eller kartbord eftersom fartyget har två oberoende ECDIS.

Hela fartyget är eldrivet. Strömavbrott kan uppstå i olika grad. Stannar huvudmotorerna, genereras ingen el till passagerarfunktionerna, framdriften och roderpumparna, men datorer, navigationsutrustning och nödbelysning går vidare på UPS. Efter 45 sekunder ska reservgeneratorn ha startat och hålla dessa funktioner igång. Skulle reservgeneratorn inte gå igång håller UPS-erna några timmar.