Olika åsikter
– Vem bestämmer hur DDK ska vara ordnat?
– Det finns en deweyredaktion på Library of Congress (LoC) som ingår i ett världsomspännande råd för bibliografiska frågor där man tar besluten. Motsvarande organisation finns för europeiska bibliotek. Skulle någon vilja införa en förändring diskuterar man det med landets deweyredaktion och sedan får det tas upp på internationell basis.
Principen för klassifikation
Man skulle kunna tro att klassifikation går till så att man fyller i en mall med allt mer specialiserade uppgifter, som när man bygger upp ett datorkommando:
DIR [enhet:][sökväg][filnamn] [/A[[:]attribut]] [/B]
men så är det inte. Verkligheten är kringelkrokigare än så. Det börjar enkelt, med tio huvudklasser från 0 till 9.
Kunskapens träd har tio grenar där kunskapens frukter hänger. Varje huvudgren delar sig i mindre undergrenar och de delar sig i ännu flera undergrenar. Men sedan blir det mera komplicerat och trädgårdsmästaren har tvingats ympa in helt nya grenar (tabeller) med nya egenskaper här och var. Hela den mänskliga kunskapen kan inte klassificeras så lätt, utan det tillkommer tilläggssiffror som måste slås upp i tabellverk och ibland lägger man till flera tabelluppslag efter varandra.
Deweys träd är inte heller det enda i skogen. Det finns som sagt många andra, som SAB, UDK, Library of Congress Classification, Nippon Decimal Classification och så vidare. Dessutom växer det fullt av buskar runt omkring, kallade speciella klassifikationssystem, som bara täcker upp ett mindre ämnesområde, som datorer eller kemi osv. Dessa buskar odlas och beskärs till exempel av universitet med särskilda inriktningar, eller av företag som samlar litteratur inom sin nisch.
Kraftigt förenklat kan uppbyggnaden av en deweykod se ut som ovan. Men som du ska se av det fortsatta finns det väldigt många tilläggsregler som gör detta till en överförenkling.
Uppbyggnaden är emellertid entydigt förklarad i regelboken.
Att klassificera
– Man får börja med att göra en ämnesanalys och ta reda på vad boken handlar om. Det kan vara ganska knepigt ibland. Sedan får man bestämma sig för vilket ämne det är, eller välja ett tvärvetenskapligt ämne. Menar författaren att det är en roman och förlaget annonserar ut boken som en roman, klassificerar man det som en roman, även om författaren använder sitt eget namn i texten och det tycks handla om hans liv, säger Olof.
Ett exempel på felklassificeringar är Jan Myrdals böcker som först sattes som biografier eftersom hans eget namn fanns med i texten, men han själv ville att de skulle kallas romaner. Det slutade med att böckerna fick båda klassningarna.
För att ämnesorden som används inte ska bli för vildvuxna finns den svenska ämnesordsredaktionen, som arbetar med listan Svenska ämnesordssystemet. Den har inget med DDK att göra utan är en anvisning om vilka termer som ska användas vi klassifikation, för att eliminera närliggande termer.
Tio huvudklasser
Dewey består av ett schema som är grunden för nummerbyggnaden. Numret eller koden börjar med tio huvudklasser. Numren är alltid minst tre siffror långa och nollor används för att fylla ut kortare nummer. De tio huvudklasserna (000-900) är följande:
000: Datavetenskap, information och allmänna verk
100: Filosofi och psykologi
200: Religion
300: Samhällsvetenskaper
400: Språk
500: Naturvetenskap
600: Teknik
700: Konst och fritid
800: Litteratur
900: Historia och geografi
Varje huvudklass har sedan 100 avdelningar (000-990), varur vi väljer huvudklass 7:
700: Konst
710: Landskapskonst och fysisk planering
720: Arkitektur
730: Skulptur, keramik och smideskonst
740: Teckning och konsthantverk
750: Måleri
760: Grafisk konst
770: Fotografi och datorkonst
780: Musik
790: Idrott, spel och underhållning
Vilket totalt ger en möjlighet till 1000 sektioner eller basnummer (000-999). Vi fortsätter med samma exempel som ovan:
720: Arkitektur
721: Arkitektonisk struktur
722: Arkitektur före ca år 300
723: Arkitektur från ca är 300 till 1399
724: Arkitektur från år 1400
725: Offentliga anläggningar
726: Byggnader för religiösa ändamål
727: Byggnader för utbildning och forskning
728: Bostadshus och liknande byggnader
729: Formgivning och utsmyckning
Sen kommer vi ned på detaljnivå och då blir det besvärligt, för då tillkommer kategorier. Här är ett exempel ur avdelningen 720, arkitektur:
722.52: Forntida persisk arkitektur
725.51: Allmänna sjukhus- och sanatoriebyggnader
727.8: Biblioteksbyggnader
– Arkitektur i Sverige skulle bli 720.9485, där 72 är arkitektur i allmänhet (tvärvetenskaplig kod) nollan är utfyllnad för att få tre siffror, 9 kommer ur tabell 1 och betyder att ämnet har geografisk aspekt, medan 485 är landskoden för Sverige. Det är lite pyssligt. Ibland kan det till exempel stå i schemat att man ska lägga till en kod från tabell 2 direkt, till exempel för folkbibliotek, och det beror på att det kan finnas andra delar i schemat som är upptagna. Detta gör att det blir mera komplicerat. Man kan inte omedelbart veta att 027.4485 är folkbibliotek i Sverige, medan man ganska omedelbart kan begripa att 720.9485 är just arkitektur i Sverige. Till vissa ämnen kan man lägga till vad som helst efteråt. Till exempel till journalistik (070, Nyhetsmedia, journalistik och publicering) till basnummer 070.449 - särskilda ämnen inom journalistik kan man lägga till vad som helst, som 027.42 som anger uppsökande biblioteksverksamhet vilket ger koden DDK 070.44902742, säger Harriet, som om det vore en baggis.
Men det räcker inte, utan det måste till andra bestämningar som standardindelningar av vilken sorts skrift det rör sig om, vilket geografiskt område eller folkslag, vilka konstarter, språk och språkfamiljer etc. För den skull har man sex tabeller som man, eller snarare som en dator, kan slå upp i och plocka värden ur.
T1: Standardindelningar (filosofi, teori, lexikon, periodica, organisationer, utbildning, forskning, historia etc)
T2: Geografiska områden, historiska perioder, personer, biografier
T3A-C: Indelningar för konstarterna, särskilda litteraturer, särskilda litteraturformer
T4: Indelningar för särskilda språk och språkfamiljer
T5: Etniska och nationella grupper
T6: Språk
Värden ur T1 kan alltid användas efter basnumret, andra får bara användas efter särskild anvisning i regelboken. Här är några regler:
Tabell 1 får alltid användas (om det inte uttryckligen står något annat i regelboken)
Tabell 2 kan användas via kod –09 (historia) från tabell 1.
Tabell 5 kan användas via kod –089 (grupper, folkslag) från tabell 1.
Tabell 3, 4 och 6 används efter anvisning i regelboken.
Ett exempel är tabell T2, geografiska områden, där Sverige läggs till som landskoden 485. I tabell 5 har svenskarna som folkslag emellertid koden 397. Man skulle kunna tro att det är superlogiskt och hierarkiskt, men tyvärr inte, för Sverige finns också under huvudklass 9, sålunda:
948: Skandinavien
948.1: Norge
948.5: Sverige
948.6: Götaland
948.7: Svealand
948.8: Norrland
948.9: Danmark och Finland
För att uttrycka Halland eller Stockholm måste man bygga ut med hjälp av T2. Utbyggnad av Sverige utöver Götaland, Svealand och Norrland görs inte i andra länder. Danmark och Finland är inte med i dewey-samarbetet och blir därför styvmoderligt behandlade på detta sätt.
Tabellerna är mycket komplexa och det skulle föra för långt att ta med dem i sin helhet här. Mera information om tabellerna hittar du på Internet på KBs webbsida (se referenserna).
Efter detta kommer suffix för typ av publikation, där exempelvis 05 är periodica (tidningar). Efteråt brukar man lägga till versionsnumret för den DDK-utgåva man använder och dess språk, som ”23/swe”.
