Kan du bygga en DDK-kod nu? Nej, förmodligen inte. De här uppgifterna räcker inte på långt när för att en oerfaren ska kunna bygga en fullständig kod. Det krävs utbildning. Sådan kan du få hos KB som har veckokurser i ämnet. Fast du förväntas ändå inte kunna bygga en fullständig kod själv, utan det finns datoriserade hjälpmedel för det.

På svenska heter tjänsten Webbdewey, som man tyvärr bara får tillgång till om man skaffat lösenord från KB.

Men schemat innehåller ännu flera tilläggstabeller. Man kan ta stickade tröjor som exempel. Man tar basnumret för stickning 746.432 och får då en hänvisning till en tilläggstabell där man får nummer 0432 som innebär kläder och omfattar tröjor. Deweykoden blir sålunda DDK 746.4320432.

Dessutom finns prioriteringstabeller som talar om vilket man ska välja i första hand om boken avhandlar två ämnen. Generellt ska man välja det ämne boken mest handlar om, annars ger schemat anvisningar om vad som ska väljas. Man kan till exempel betrakta kläder som ett ämne, men ämnet har många olika aspekter. Kläder kan inordnas under hemsömnad, kommersiell tillverkning, konst, produktsäkerhet, seder och bruk (dock ej folkdräkter). Hitar man ingen särskild aspekt använder man det tvärvetenskapliga numret. En bok kan ju både behandla hur man syr kläder, samt ha en konstnärlig synvinkel, och hur de används. Då hamnar den på kod 391 (Seder, etikett och folklore). Väldigt många böcker om mode får kod 391 och hamnar inte under konst på Grafiska konstformer och konsthantverk som har kod 740.

Kulturella skillnader


En boks klassificering kan var kulturellt bunden. Och det ändras med tiden. Böcker om aborter har flyttats från sociala problem och finns numera under medicin. Det är särskilt problematiskt i USA där abortmotståndarna stänger abortkliniker av religiös anledning, men dewey-kommittén är väldigt öppen för att systemet ska fungera i hela världen.

Dessutom finns regionala utbyggnader av DDK. Ett bibliotek i Alexandria möåste kunna klassificera sin littertur om islam, medan vi vill kunna klassificera på svenska kommuner, något som egyptierna aldrig skulle bry sig om. Därför finns det inte med i egyptiska DDK. Däremot kan till exempel renskötsel utmärkt få plats i alla utgåvor.

Användandet av DDK gör också att om man får förklassificerade böcker från andra länder så kan man veta att de är klassificerade på samma sätt som vi skulle ha gjort det.

Otidsenliga klassifikationer


– Då och då förändras tekniken och ämnen föråldras. vad händer när en klassificering blir otidsenlig? Böcker om elektronrör, som står under SABs P (teknik) borde egentligen flyttas till K (historia), menar vi.

– Då gör man en förflyttning eller utbrytning. Då markerar man att böcker med en kod har flyttats till ett annat ställe, varefter det dröjer ett bra tag innan den koden kan användas igen. Den blir spärrad och får en hänvising till en annan kod. I praktiken kommer de flesta bibliotek inte att ändra befintligt material utan kommer bara att ändra nyinkomna verk, säger Harriet.

– Men behöver man inte möblera om rent fysiskt i biblioteket också?

– När det gäller just teknikböcker som blir omoderna, brukar de magasineras och då spelar koderna ingen roll, bara man kan hitta dem. Men på folkbiblioteken blev den en ordentlig fysisk omflyttning när man till exempel nyligen flyttade alla böcker om fotografer från teknik till konst.

EXEMPEL PÅ KLASSIFIKATIONER


Teknikaliteter 2


– KB har redan klassificerat undertecknads tidskrift Teknikaliteter 1 (DDK: 004.605 23/swe, där 004 är datavetenskap, anvisad kategori 6 som är gränssnitt och datakommunikation, samt suffixet 05 eftersom det är en tidskrift, periodica) eftersom den mest handlar om datorer, menar Olof.

– Den handlar inte alls om datorer, invänder vi, som har detaljkunskaper.

– Det kan nog bero på bristande förståelse för ämnet. Vi tittade nog mest på aspekten om datakommunikation.

94 råd för dig som har Novells nätverk


Undertecknads klassiska verk ”94 råd för dig som har Novells nätverk” har fått två koder från svensk DDK-utgåva 22, nämligen DDK 004.6 22/swe (datakommunikation) och DDK 005.44 22/swe (operativsystem, särskilda) och tittar man på posten i databasen Libris så står det ”(machine generated)” vilket betyder att DDK-koden automatgenererats genom en tabelluppslagning eftersom boken från början klassificerats i SAB-systemet med koderna Puck (datakommunikaiton) och Pubdbz (Novell Netware). Då bryr man sig inte om att försöka klassificera om böckerna, utan låter en dator slå i en fördefinierad tabell.

Sida 3 / 5

Innehållsförteckning