Men datavetenskapen i klass noll?
– Vän av ordning frågar sig varför verk om datavetenskap har förvisats till grupp noll, när de hade passat bättre i grupp sex, tillsammans med medicin och teknik? undrar vi.
– Det fanns helt enkelt ledigt utrymme i klass noll. Systemet är pragmatiskt. Men det finns mycket i datavetenskapen som passar under informationssystem och liknande. Så är det även i SAB-systemet, avslutar Harriet Aagaard.
Avslutning
Att lura ut vad som verkligen ligger bakom en kryptisk titel på en bok eller en vetenskaplig avhandling på något udda språk och se till att den blir korrekt sökbar, är en prestation! *) Det som de klassifikationsansvariga ägnar sig åt är inte informationsförvaltning utan informationsförädling.
Läs mer
Kungliga Biblioteket: www.kb.se
Katalogisatörens verktygslåda: http://www.kb.se/katalogisering/Klassifikation/DDK/
Deweysystemets officiella hemsida: http://www.oclc.org/dewey.en.html
Deweykoder med fyra siffrors noggrannhet: http://bpeck.com/references/DDC/ddc.htm
Melvil Dewey: http://sv.wikipedia.org/wiki/Melvil_Dewey
Vem är ansvarig: http://staff.oclc.org/~dewey/dewey.htm
Diskussioner kring Dewey-kategorier i bloggform: http://ddc.typepad.com/025431/archives.html
Om Dewey-tabeller: http://deweybloggen.kb.se/wp-content/uploads/2011/10/Tabellerna-Deweyrummet-27-oktober.ppt
Dewey-projektet vid KB: http://www.kb.se/bibliotek/Metadata/dewey/
Andra system
SAB: http://sv.wikipedia.org/wiki/SAB:s_klassifikationssystem
UDK på svenska: http://www.taranco.eu/udk/
Library of Congress Classification: http://www.loc.gov/catdir/cpso/lcco/
ICD-10, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, ett annat klassifikationssystem, denna gång för alla sjukdomar och skador som kan drabba människokroppen: http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2010/en
*) Fotnot
Jag rekommenderar allvarligt att KB överväger att klassificera om Teknikaliteter 1 och 2 från datavetenskap och kommunikation till rymd (21 %), telekom (17 %), säkerhet (10 %), eldistribution (10 %), medicin (10%), underhållning (7 %), data (7 %), resten (18 %).
Specialord inom klassifikationstekniken
Bibliotekarierna ruvar på en egen samling fackord. Dessa är olika i Sverige och andra landra länder. Här är några.
Call number – hyllsignum, ett serienummer på en hylla i ett bibliotek som ska underlätta letandet.
Citeringsordning – en ordning man bestämde att ämnesorden skulle sorteras efter i äldre system (exempel: historia-sverige-1950-talet). Idag hamnar dessa termer istället i olika fält vid databassökning. I Deweykodning sköts detta av ett datorprogram.
COP – copyrightår
Cutter – amerikanskt system för att få entydiga hyllkoder, som används för att särskilja om det blir för många böcker på samma Dewey-kod. Används bara av vissa bibliotek. Författarens efternamn torde räcka.
Fileringsordning – ett sätt att exempelvis inordna namn på ett bättre sätt än bokstavsordning. Mellannamnet ”von” läggs efter efternamnet, annars kan en författare hamna flera kataloglådor fel. Ett annat exempel är hur man ska sortera in bokstäver med accenter.
Indelningskriterier – metoden att dela in böcker i olika klasser.
Klass – samma som klassifikationskod.
Mnemonic – ett kort sätt att minnas ett ämne (”mat”) som inte har något med klassifikation att göra.
Utbrytning – (flyttning) när en större avdelning bryts ut ur en klassning. Så har till exempel fotografi flyttats från teknik till konst. Kan också kallas utbyggnad av systemet. Detta används ofta när ny kunskap tillkommer, som datavetenskap.
Årtal – bokens utgivningsår, har inget med klassifikation att göra.
Ämnesord – klassens betydelse, som ”datavetenskap” som genereras ur klassifikationen. Kan dessutom betyda ett ord i listan Svenska Ämnesord eller LC Subject Headings eller andra ämnesordssystem. Alla katalogposter har inte ämnesord. Ämnesinformation kan lika gärna hämtas ur klassifikationen.
Här finns flera specialord: http://www.kb.se/Dokument/Verktygsladan/DDK_Ordlista.pdf
