Det visar sig att kor gillar robotar, och numera kan man mjölka kor helt automatiskt Med automatiska analyslabb kan man också ta reda på hur korna mår och få rekommendationer om vilka åtgärder som behöver vidtas om korna blir sjuka.

Det finns inte den svenska unge som inte har suttit vid köksbordet och sörplat i sig kall mjölk. Mumsegott. Helt utan en tanke på alla ryggar, axlar och knän som förstörts av mjölkningen och alla kor som farit illa på grund av att det är så svårt att fråga en ko om den är sjuk.

Det har tekniken numera kommit förbi. Alfa Laval Agri, numera DeLaval, i Tumba har alltid varit starkt förknippat med svensk mjölkproduktion, ända sedan Gustaf de Laval köpte Hamra gård för att experimentera med hygienisk mjölkproduktion i slutet av 1800-talet. Så det är till Tumba och Hamra gård vi har begivit oss för att titta på kor, spenar, robotarmar och analysmaskiner.

Det är här det finns, allt det gottiga. Det gäller bara att få ut det! Fort, och utan att göra skada.

Historik

DeLaval firade 130 år förra året. Gustaf De Laval grundade AB Separator år 1883 för att förvalta sin uppfinning mjölkseparatorn. Det företaget döptes senare om till Alfa Laval och nu senast DeLaval. Han grundade också ett företag i USA för att sälja separatorer, som fick heta DeLaval redan från början.

Det går inte att berätta om svensk industrihistoria utan att nämna separatorn. Affischer som denna torde finnas på vartenda tekniskt museum över hela världen. Undertecknad har talat med äldre lantarbetare från olika länder, öst och väst, och en sak går som en röd tråd genom alla samtal: den svenska apparaten som separerade grädden. Förr fick farmor låta mjölken stå och låta grädden flyta upp till ytan ”men sen kom separatorn och den fick vi ungar veva”. Det finns förmodligen inget land i världen där denne svenske uppfinnares mästerstycke inte används. (Och för övrigt tör jag påstå att detsamma gällde Facits kassapparat, den med vev.)

Tuberkulos var ett problem i slutet av 1800-talet. Sjukdomen spreds bland annat genom smittad mjölk och Gustaf de Lavals mönstergård Hamra kunde skryta med tuberkelfri mjölk redan 1899. Louis Pasteur kom visserligen på pastöriseringen redan 1864, men pastörisering blev inte lag förrän 1937 i Sverige.

Gustaf de Laval ska ha stor ära inte bara för sin mjölkseparator och sin turberkelfria mjölk, utan för att han också 1892 uppfann det raketmunstycke som fortfarande används i alla raketmotorer idag, även om man sällan hör namnet lavalmunstycke. Han fick också idén till ångturbinen, som förverkligades i praktisk form för drift av elgeneratorer av hans tidigare anställda Birger och Fredrik Ljungström, den sk Ljungströmsturbinen.

Ubåt eller svävare? Gustaf de Laval tänkte att man skulle kunna minska friktionen mellan ett fartygsskrov och vattnet genom att blåsa ut luft genom små hål i fartygssidan. Rätt och riktigt vet vi idag, och han tog patent på idén, men något fartyg för kommersiell drift byggdes aldrig. Idén förverkligades senare i form av svävare.

Laktator var Gustaf de Lavals första utkast till mjölkningsmaskin från 1894. Den var baserad på klämma-metoden, men visade sig vara allt för dyr och komplicerad.

Tetra Pak förvärvade Alfa Laval år 1991 och bildade Tetra Laval. Det resulterade i en företagsgrupp bestående av Tetra Pak som gör processutrustning, förpackningsmaterial och maskiner för livsmedelsförpackningar för flytande varor, DeLaval som gör allt som rör mjölkning av kor, får och getter (och i viss mån hantering av grisar och fjäderfä) och franska Sidel som gör maskiner för att blåsa PET-flaskor.

DeLaval är numera ett jätteföretag med 4500 anställda, med försäljningskontor i 35 länder och med 20 fabriker. Huvudkontoret ligger fortfarande i Tumba söder om Stockholm och försöksgården där allt nytt provas är fortfarande, sedan slutet av 1800-talet, Hamra i Tumba.

Så 1998 kom mjölkningsroboten VMS, Voluntary Milking System. Mjölkningsrobotarna slutmonteras och provas i Tumba, men delarna kommer från en mängd olika underleverantörer och fabriker, bland annat i Polen.