Men dricker folk mjölk? Är det inte bara för bebisar? Resten av vuxenvärlden dricker väl annat, som vatten, vin eller öl? Nej minsann. Den globala mjölkkonsumtionen ökar stadigt, allt eftersom allt flera av världens människor kan räkna sig till medelklassen och har råd med mjölk. Diagrammet visar den ökande mjölkkonsumtionen i världen i megaton på Y-axeln, och individuell förbrukning i kilo på X-axeln.
EUs mjölkkonsumtion förväntas öka från 150 till 157 megaton per år från 2012 till 2020. Kina är ett kommande mjölkdrickarland. Just nu är konsumtionen inte något vidare, bara kring 50 megaton per år, eftersom landet som helhet är fattigt. Det finns en global mjölkpulverbörs och Kina är den stora importören på den internationella mjölkpulvermarknaden. Kina hämtar huvudsakligen sitt mjölkpulver från Nya Zeeland och USA.
Dessutom har Kina sitt ovanliga och cyniska problem med inhemsk mjölk som medvetet förorenats med melamin för att proteinhalten vid analys skulle verka högre än den var. (Sök på ”tainted milk”) Resultatet blev att ett antal spädbarn dog, vilket skapade en misstro mot kinesiska mjölkprodukter. Det finaste man därför kan ge en kinesisk barnfamilj är mjölkpulver från Västeuropa eller Hongkong. Så fint, faktiskt, att Hongkong, England och Holland valt att begränsa mängderna exporterat mjölkpulver. Visst är vi mjölkdrickare.
DeLaval menar att det råder högkonjunktur i världen när kostnaden för foder ligger under mjölkpulverpriserna och det läget har vi haft ett tag nu. Då vågar mjölkbönderna investera i DeLaval-produkter.
Tala vänligt med din ko

Kor är milda och kloka varelser, fast de i äventyrsfilm för det mesta framhålls som vilda och galna, eller hos Disney ofta beskrivs som allmänt korkade. De är oerhört sällskapliga djur och vill helst göra allt i flock. De vill prata, äta och idissla tillsammans. Får de inte göra det, minskar mjölkproduktionen eftersom korna då blir osäkra och stressade. De blir också stressade av nya människor, nya apparater, okända hundar och okända och plötsliga ljud. De är dessutom smarta och ser alla förändringar i omgivningen i detalj. Det gäller alltså att vara vänlig och snäll mot korna. Eventuellt kanske bakgrundsmusik i ladugården kan maskera andra ljud och verka positivt på produktionen, men om det ska vara Bach eller Beatles är det ingen som vet.

Korna är dessutom hormonellt styrda, precis som vi människor. Du kanske har sett på någon gammal svensk svartvit skolfilm (med pompös Peterson-Berger i bakgrunden) hur mjölkerskan joxar med spenarna ett tag innan hon börjar mjölka? Det kallas förmjölkning och ska simulera det som en kalv gör när den vill dia. Förmjölkningen, och till viss del vanan och ljuden av mjölkmaskinen, får kons hjärna att frisätta ett hormon som kallas oxytocin (se mera nedan), som lugnar ned kon och får mjölkkörtlarna att släppa ifrån sig mjölken (milk let-down). Huvuddelen av mjölken finns nämligen i mjölkkörtlarna och bara cirka 20-40% i juvrets stora centrala cistern. Samtidigt innehåller mjölken en hämmare som stoppar mjölkproduktionen när det blir för mycket mjölk i juvret. Annars skulle kon kanske explodera. Det gäller alltså att få ut mjölken så fort och effektivt som möjligt för att hämmaren inte ska få verka.
Därför är det lämpligt att själv låta kon bestämma när hon vill bli mjölkad, för hon känner bäst själv när det är dags. Vissa högmjölkande kor kan gå runt med 40 kilo mjölk i juvret och det innebär naturligtvis obehag, som ger stress, som ger minskad produktion. Kor har visat sig vara twentyfour-seven och kan gå och mjölka sig när som helst på dygnet. Mjölkning 3-4 gånger per dygn tycks vara lämpligt, kontra den traditionella schemalagda rutinen med två tillfällen per dygn. Men att mjölka oftare än så ger istället skador på spenarna och större risk för infektion. Att mjölka med för mycket vakuum kan också ge spenskador. Skulle man istället underlåta att mjölka kommer hämmaren i mjölken till sist att stoppa mjölkproduktionen helt och kon ”sinar”.