Medan detta sker, har mjölken undersökts och statistik om den har lagrats. Om den godkänts, är den redan på väg i pipelinen till lagringstanken. I annat fall är den på väg till mjölkavskiljaren.
Kamerans frontglas tvättas.
Kon bör självmant gå ut genom den öppna grinden.
Om kon inte vill gå ut, får man jaga ut den. Det sker genom att man släpper på tryckluft genom en tunn slang som hänger ned på kons rygg. Då börjar änden på slangen vifta hit och dit och det är tillräckligt irriterande för att kon ska vilja gå därifrån. Fungerar inte det kan man öppna in-grinden, så kommer en ny ko och puttar ut den förra.
När golvet blivit tillräckligt smutsigt är det dags för tvättning och det sker med varmvatten à la biltvätt.
Bakom maskinskåpets frontlucka sitter den mesta mjölkhanteringen.
Dolt bland slangarna sitter de fyra huvudkomponenterna, mjölkmätarna. När mjölken gått igenom mätarna hamnar den i slutenheten, alltså den tank där mjölken ligger i väntan på ett beslut om vad som ska hända med den. Man kan tycka att det är dumt att blanda mjölken från alla fyra spenar, om det bara skulle komma exempelvis blod från en av dem, men regeln säger att om man upptäcker problem med en spene måste all mjölk kastas. Eller, man kastar den helst inte. Den avskiljs och kan exempelvis ges till kalvar. Detsamma gäller den råmjölk som kon mjölkar just när den kalvat. Den vill man inte skicka till uppsamlingstanken, men den är ypperlig för kalvar.
Mjölkmätarna är DeLaval väldigt stolt över. De tittar på mjölken som strömmar igenom i realtid med infrarött ljus och kan, utöver flöde och mängd, även avgöra mjölkens färg eller färgavvikelser, där blod bara är en faktor. De mäter också konduktiviteten, som ska ligga mellan 4000-5000 mS. Med hjälp av detta räknar maskinen fram ett godhetstal, ett MDI (Milk Detection Index). Mätaren tittar på mjölken genom ett fönster och kommer aldrig i kontakt med vätskan.
Låt os titta på operatörspanelen i detalj.
Just nu mjölkar roboten ko nummer 6263 och undertrycket i spenkoppen är 48 kPa. Huvudparametrarna syns i vänsterspalten. Sedan tidigare vet maskinen att den bör kunna förvänta sig 20,8 kilo från den här kon, men ännu så länge har det bara kommit 6,7 kg. Det är alltså en stund kvar. Flödet i de fyra spenarna ligger mellan 1005 och 1321 gram per minut. Mängden mäts per spene eftersom kapaciteten är högst individuell. Mjölkningen anses klar när flödet kommit ned under 240 g/min. Då släpper vakuumet för just den tömda spenen, koppen faller av och vinschas in.
Destinationen är viktig. Just nu är det maskinens mjölkmätare som tar det automatiska beslutet och för närvarande ser det ut som att mjölken kommer att pumpas till uppsamlingstanken.
I den mån det finns en operatör närvarande kan denne avbryta mjölkningen om något skulle vara fel, eller hälla ned en foderportion till i mathon om kon ser hungrig ut.
Momenten i spalten till höger har vi redan gått igenom, ovan.
VMS Diskautomat
Diskmaskinen arbetar med ett basiskt och ett surt diskmedel, med samma princip som all rengöring i livsmedelsindustrin. Man tvättar med en syra och en bas och sköljer efter med vatten. Diskmedlen lagras i en tank (TvM) och alltihop styrs av centraldatorn via ett gränssnitt (I/O). Koncentrat (ko-godis) matas ned från skruvmataren via Kon. Nätverkskablaget (NK) råkade bara hänga där.
VMS måste förses med vakuum och tryckluft utifrån (se systemskiss).
Det måste alltid finnas vakuum i systemet, för att kunna pulsera spenkopparna och för att kunna suga in mjölken i förvaringstanken. Det sköts med en vakuumpump som denna.
Muu! Hej på dig. En ko tittar ut ur maskinen.
