Repeat hold
Genom att trycka in knappen Repeat Hold kopplar man bort IN- och AUX-ingångarna från ingångsmixern. Kvar blir det fördröjda ljudet som fortsätter runt, runt i en evig slinga.
Varför ska man kunna låsa fast en slinga? Det är tydligen mest tänkt för liveframträdanden när artisten har ett antal färdiga inställningar på Prime Time, men i normalläget kopplar förbi dem. När han vill låsa fast ett ackord eller en musikslinga och göra en mera utsträckt effekt av den är det lämpligt att ha en fotpedal på scenen man kan trampa på för att låsa ett sample och spela och eka om och om igen.
Den fastlåsta ljudslingan kan varieras våldsamt upp och ned i frekvens med Delay Select- och Deleay Adjust-reglagen och stämmas om till valfri tonart. Alternativt kan effekten beskrivas som när man lägger handen på förrådsrullen på en rullbandspelare, eller skakar på en skivspelare och ljudet börjar svaja, fast värre.
Bypass (förbikoppling)
Varför skulle man vilja koppla förbi enheten i en ljudstudiokoppling, när man lika bara kan dra ned en regel på mixern? Återigen handlar det om fallet scenframträdande. Bypass-knappen kan parallellkopplas med en fotpedal som artisten kan använda för att koppla in Prime Time under kortare effektutbrott. Denne kan då ha en förinställd effekt som kopplas in vid särskilda tillfällen, medan apparaten annars är overksam.
Katedralljud eller tvärtom
Ljudförstärkning i stora hallar har sina egna problem med löptidseffekter. Antag att orkestern står på scenen och spelar, men att konsertsalen är lång och ljudet behöver förstärkas på vägen. Skulle man mata ut direktljudet från scenen i högtalare A och B skulle det nå publiken längst bak innan direktljudet från scenen kom fram. Det skulle resultera i ett begynnelseljud och två ekon, i princip en ljudgröt.
Genom att ta hänsyn till ljudets hastighet, 330 meter per sekund, och mäta avståndet till högtalarna, exempelvis 25 och 50 meter, finner man att om ljudet till den första högtalaren fördröjs 76 ms och till den andra 151 ms kommer ljudfronterna att komma fram samtidigt till publiken längst bak. De båda försenade ljuden tas ut på Delay A Out och Delay B Out och vill man höra den ljudgröt man eliminerade, finns den på Master Output. Naturligtvis ska man inte återkoppla de fördröjda ljuden i detta läge (tja, eller...).
Kretskorten
SAFA NHT går på djupet
Härnäst kommer en inspektion av apparatens innanmäte, medelst skruvmejsel. När Prime Time byggdes, ungefär 1978 att döma av datumen på kretsarna, var mikroprocessorer ganska nya och inte tillräckligt snabba för att ersätta realtidselektronik. Och så var det inte så många som kunde programmera dem. Tätare kretsar, som A/D-omvandlare var sannolikt allt för dyra för att komma i fråga, så allting är byggt med TTL-kretsar ut 74-serien, op-förstärkare av typen LM 301 och en enda högintegrerad krets, en D/A-omvandlare av typen AD561.
Moderkortet
Lådan är uppbyggd med ett stort moderkort i botten, där de grundläggande funktionerna sitter, samt bruna kontaktlister på olika ställen där man sätter på kort med olika tillkommande funktioner. Högerdelen av kortet upptas av de digitala funktionerna, huvudsakligen frekvensdelare för fördröjningsfunktionerna. De grå lådorna överst är de mångpoliga omkopplarna kallade Delay Select, som anger frekvensdelningen. Den neddelade klockfrekvensen matas in på det minneskort man sätter ovanpå den digitala delen (se nedan) som har egna adressräknare för att åstadkomma en FIFO-funktion.
Elektroniken till vänster är analog. Den består dels av förstärkare och mixerkretsar, men huvudsakligen av olika oscillatorer och vibratokretsar. Den långa omkopplaren (metallstängerna) är den som används för att ställa om multiplikatorn för klockfrekvensen (Delay Multiply). Mängden kondensatorer kring omkopplarens små lodräta kretskort är lågpassfilter för den utgående signalen från D/A-omvandlaren. Den måste aliasfiltreras korrekt för att ta hänsyn till de nyquistfenomen som uppstår när man samplar allt saktare (Programmable Low Pass Filter i schemat). Ovanpå denna del sätter man på det analoga kortet (se nedan) med D/A-omvandlaren och dess kringkretsar.
Kretskortet bakom fronten är huvudsakligen till för dragpotentiometrar och lysdioddisplayer.
Längst till höger finns strömförsörjningen med en stor silkondensator på 4700 µF. Nere till höger syns nättransformatorn.
Minneskort
Minne var dyrt på 70-talet. Apparatens första minneskort har 12 kapslar av typen Advanced Micro Devices Am9060 som rymmer 4096 bit vardera. Hela kortet rymmer alltså 4k 12-bitsord med en accesstid på 300 ns. Närmast i bild ser du adressräknarna som stegar igenom minnet för att emulera en FIFO. Minnet är statiskt. Dynamiskt RAM kom redan 1970 men var tekniskt besvärligt att hantera vid denna tid.
Extra minneskort
För att få 128 ms extra fördröjningstid kunde man köpa till ett extra minneskort som pluggades på ovanpå minneskortet ovan, på de bruna kontaktlisterna, och gav ytterligare 4k ord. Det är samma minnestyp här, Advanced Micro Devices Am9060.
Analog-kort
Analog-kortet är apparatens verkliga clou. Den ”tunga” kretsen är D/A-omvandlaren AD561 från Analog Devices i keramisk kapsel med guldlock. Det är en R2R-resistorstege med 250 ns settling time. Runt omkring sitter ett antal analoga switchar som kan koppla om D/A-omvandlaren till A/D-omvandlare och skifta den mellan kanal A och B och deras in- respektive utgångar.
Av systemskissen kunde man förvänta sig att det borde finnas två A/D-omvandlare och två D/A-omvandlare, men eftersom man kan göra en A/D-omvandlare av en D/A-omvandlare och lite successiv approximation, är det så man gjort. Högdensitetselektronik var dyrt på den tiden. Den enda D/A-omvandlaren får ikläda sig fyra roller.
Ralphs äfventyr
Vi återkommer till den store ljudlekmästaren Ralph Lundsten.
Varför köpte du Prime Time?
– För att komma åt oändligt många effekter. Prime Time uppfyllde alla mina önskemål.
Nämn några speciella egenskaper du använt och till vad?
– Den kan användas till att fernissa och bearbeta ljud. Om man till exempel gör en damkör via en vocoder kan jag med Prime Time få den att låta som om den vore tio gånger bredare, med en liten fasförskjutning. Det är tidsförskjutningarna som gör en kör. Om en kör vore perfekt skulle den låta som en enda röst. Som tur är låter inte körer så.
Nämn några andra tricks du gjort.
– En massa rundgångs- och ekoeffekter. Om man har någon som sjunger lite falskt kan man rätta till det. Eller om en fiol är snedstämd kan man stämma den rätt. Man kan plocka ut en kanal från 32-kanalsbandspelaren och rätta till tonhöjden och skicka tillbaka den.
Men när jag försöker får Ralph att nämna några skivor där Prime Time framträder, är han inte lika villig och svarar:
– Jag sätter en ära i att man inte ska kunna höra de enskilda effektenheterna. Jag emotsätter mig ett teknokratiskt lyssnande. Men den har använts på alla 70- och 80-talsinspelningar, huvudsakligen inom generna skräck och disko.
Lyssna själv till följande inspelningar på Andromeda.se och försök hitta de märkligaste ljuden och studsekona.
Vitterskog från CD ”Nordiska Natursymfonier” ACD 25, 1998
Dawning of the Earth (opus 443, 1989/1995) från CD ”The Dream Master” CBS 450340-2, 1986
Hela CD ”Dance in the Endless Night” ACD 57, 2008
Historiens slut
I den fortlöpande historien om Ralph Lundstens Andromeda Studio i Saltsjö-Boo har vi nått ett avslut (maj 2014). Studion är skänkt till svenska statens Musikverk, som har tagit över ägandet och avser att magasinera den tills det finns en budget till att plocka ihop den igen i Musikmuseets lokaler och visa den för allmänheten. Av de bålda planerna på att skapa ett museum på plats i Saltsjö-Boo blev intet, på grund av kulturdepartementets ointresse.
Att säga att studion på så sätt gick i graven är kanske att ta i, men nu magasineras alltså Ralphs 55-åriga karriär som kompositör, filmare, balettskapare och andromedansk visionär i största allmänhet. I denna studio skapades 659 opus, utgavs 40 lp-skivor och 62 cd och skapades den melodi som blev Sveriges ansikte utåt på Utlandsradion: Ut i vida världen. Den synt som inte har varit på besök här är inte värd att nämnas. Få musiker har väl fått en egen fan club med flera tusen medlemmar helt spontant efter dennes första radioframträdande? Det hände Ralph efter att han varit värd i radions Sommar år 1981. Det bevekade dock inte kulturdepartementet och nu är det alltså unplugged.
Vid rivningsfesten den 10 maj fick undertecknad äran att vara ciceron och guida de 200 inbjudna gästerna kring Andromeda Studios alla elektroniska finurligheter.
Läs mer
Lexicon professionella produkter: http://www.lexiconpro.com
Lexicon hemelektronik: http://www.lexicon.com/
Handböckerna avslöjar allt! Läs särskilt applikationsnoterna i slutet av handboken.
Handboken till Prime Time: http://www.audiorents.com/library/userManuals/1_Lexicon_93_Primetime.pdf
Servicehandboken till Prime Time: http://thesnowfields.com/manuals/PrimeTimeServiceManual.pdf
Om Andromeda Studio: http://www.andromeda.se/ Provlyssna musiken och jaga Prime Time!
Tyvärr finns det inga bra demonstrationer av Modell 93 på Youtube, men här är två mindre bra.
Inte så intelligent demonstration: http://www.youtube.com/watch?v=Bt0xU7WFZZ8
Annan demo: http://www.youtube.com/watch?v=v1nP45vocIs
Snabbdata om Prime Time
Frekvensområde: 20-12000 Hz (efter sampling, inte direktljudet)
Dynamik: 90 dB A-vägt
Fördröjning: 0,5 – 256 ms
Högsta fördröjning med multiply: 2048 ms (2 sek)
VCO-modulation: 0,1-20 Hz
