Främsta säljargumenten för ett nytt digitalt radionät är plats för många kanaler och bättre ljud. Men forskning som Sveriges Radio utfört i samarbete med Luleå tekniska universitet, som IDG.se tagit del av, grusar förhoppningarna om att kunna uppfylla båda löftena samtidigt.

Nina Wormbs som i egenskap av branschsamordnare för regeringen har utrett en övergång till digitala radiosändningar som presenteras i dag vill inte kommentera för IDG.se om hur hon prioriterat ljudkvalitet kontra antalet kanaler i samband med sin utredning. Men enligt en debattartikel som publicerats i dag på DN Debatt ser hon möjligheten till upp till 60 kanaler som ett av huvudargumenten för digitalradio. Det är också en siffra som lyfts fram tidigare, bland annat av Teracom.

Läs mer: FM-nätet ska släckas

I ett två år långt projekt som avslutades i november förra året har forskare på Luleå Tekniska universitet tillsammans med bland annat personal från Sveriges Radio jämfört den nya digitala DAB+-radion med den klassiska FM-radion.

Forskarna har tittat på hur mycket data som krävs för att den digitala radion ska få samma upplevda kvalitet som den klassiska analoga. För det som forskarna beskriver som kritiska ljud, sådana ljud som är svåra för den teknik som används för att koda den digitala signalen, så krävs upp till 300 kilobit per sekund om ljudet ska hamna nära orginalet.

– Det kan vara sådana ljud som applåder och tal där ljudet inte ligger mitt i stereobilden. Och det är ganska vanliga ljud i radio, säger Jan Berg som är biträdande professor på Luleås Tekniska universitet och en av dem som står bakom rapporten.

I praktiken går DAB inte att köra i högre hastighet än 192 kilobit per sekund i det system som planeras.

– Vår slutsats är att för de flesta ljud så är det jämförbart med ett FM-system, och ibland till och med lite bättre, säger Jan Berg.

Men i praktiken är det nästan inget radiobolag i världen som kör med de hastigheterna eftersom de vill få plats med fler kanaler. I det svenska exemplet innebär ett DAB-system med bästa ljudkvalitet att 24 kanaler skulle rymmas i etern, det vill säga ungefär hälften av vad regringens utredare Nina Wormbs hoppas på i sina planer.

– Slutsatsen är att man måste vara väldigt noga när man beslutar sig för om man ska gå över till DAB och för vilken bithastighet man då ska välja. Att säga DAB är ungefär som att säga MP3. Om man kör det på 300 kilobit är det väldigt transparent men om man kör på 48 kiliobit per sekund kan nästan alla höra att det är något som hänt, säger Jan Berg.

Läs mer: Pagrotsky: Lögn att DAB-radio blir billigare

Det digitala radionät som planeras i Sverige är uppdelat i fyra kanalknippen, så kallade muxar. Varje mux har en begränsad kapacitet när det gäller att föra över digitalt ljud. Enligt Teracom som är det statliga bolag som vill bygga nätet är kapaciteten 1152 kilobit per sekund och företaget räknar med att det ska gå att klämma in upp till 16 kanaler i varje mux. Det betyder i praktiken att varje kanal får 72 kilobit per sekund var i ett scenario totalt runt 60 kanaler.

– Går man under 96 kilobit per sekund är en optimal FM-signal bättre på alla punkter. Jämfört med den FM som sveriges radio har i dag så är den bättre på några punkter och sämre på några, säger Jan Berg.

Den bithastigheten skulle betyda plats för 48 kanaler i dab-nätet men då utan en förbättring av kvaliteten jämför med vad som erbjuds i dag. Forskarnas slutsats är att det i praktiken krävs en datahastighet på 160 kilobit per sekund för att lyssnaren ska få en upplevelse liknande den som är i Sveriges Radios FM-nät idag.

Video: DAB: Så tycker folk på stan

– Man kan inte bara säga att vi ska köra så här många kanaler utan att prata om kvaliteten. Om man tänker sig att man ska lägga sig i det undre spektrat med bithatsigheten riskerar man att få försämringar. Det som saknas i debatten är att men inte pratar om önskvärda kvalitetsnivåer, säger Jan Berg.

Diskutera gärna regeringens DAB-planer på Twitter och Facebook under hashtaggen #dabaclet.