Med ett tillägg i diskrimineringslagen blir brist på tillgänglighet för funktionshindrade diskriminering också i lagens mening. Lagändringen, som träder i kraft vid årskiftet, har skapat viss förvirring och stress bland landets sajtägare. Detta efter att Post- och telestyrelsen, PTS, skickat ut ett pressmeddelande om ett nytt verktyg för att testa hur bra en sajt uppfyller kraven på tillgänglighet.

Läs mer: Usla betyg för partiernas sajter

I praktiken är det dock få sajtägare som direkt berörs av de nya kraven i någon större omfattning.

– Det kan få vissa implikationer på hur man utformar webbsidor och information, men exakt hur det kommer att ske får rättstillämpningen avgöra, säger Hans von Axelsson på Myndigheten för delaktighet.

– Där det är tydligast att det blir ett ansvar är på statliga myndigheter under regeringen där det finns kopplingar till en förordning som säger att man ska verka för tillgänglighet, fortsätter han.

Diskrimineringslagstiftningen fungerar som ett komplement till annan lagstiftning och webbplatserna på statliga myndigheter har sedan 2001 krav på sig att kunna användas tillsammans med olika typer av hjälpmedel. Mer oklart är det hur den nya lagstiftningen kommer att påverka andra sajter och privata företag.

Tanken bakom lagstiftningen är att stärka den enskilde som drabbas av att inte kunna medverka i samhället på lika villkor till följd av en funktionsnedsättning.

– Lagen reglerar inte webbsidor. Lagen reglerar i en enskild situation om någon blir diskriminerad eller inte, säger Hans von Axelson.

Han tycker dock att det är klokt att planera sin webbsida så att den blir tillgänglig även om man inte skulle omfattas av den nya lagen.

– Som företag bör man tänka på är att utvecklingen går åt det här hållet, säger Hans von Axelson.

Läs mer: PTS startar granskning av internetoperatörer

I och med den nya lagen kan den som känner sig diskriminerad anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen och få rätt till ersättning. Men även här råder viss tvekan kring vad som kommer att gälla efter den första januari.

– Om det är så att det inte ställs krav i annan författning så är det enklare krav vi kan ställa, säger Clas Lundstedt som är pressansvarig på Diskrimineringsombudsmannen.

Han kan inte säga vad en en enklare åtgärd skulle kunna vara. För fysiska miljöer handlar det om sådant som att möblera om varor i en butik för att släppa fram en rullstol, eller att kanske hålla upp en dörr för den som inte klarar det sjäv. Men vad det betyder i den digitala världen är oklart.

– Vi vet inte vad en enklare åtgärd är eftersom det ska göras en individuell bedömning, säger Clas Lundstedt.