Räddningsoperationer, demonstrationer eller vid brottsplatsundersökningar. Användningsområden kan bli många för polisens drönare.
– Vi vet inte exakt vilka modeller som är aktuella än. Men de som ska hantera dem bör ha en grundläggande utbildning. Vi tittar på att kunna använda dem för räddningstjänsten, hitta människor som gått vilse till exempel, säger Per Engström, enhetschef på Rikspolisstyrelsen.
Tre operatörer ska under hösten 2015 utbildas på Försvarsmaktens flygutbildning. Målet med projektet är att vid slutet av 2016 ha ett förslag till struktur, förvaltning och utrustning som kan användas av bland annat piketen, räddningstjänsten och spaningssektionen.
Läs mer: Drönare stoppade flygtrafik - pilot misstänkt för brott
– Vi är i inledningen av ett tvåårsprojekt, till dess ska vi ta reda på om farkosterna ska bli en permanent del av polisens organisation, säger Per Engström.
Redan i dag har polisen möjligheter att fota och spana från luften. Men den traditionella lösningen – helikoptrar – är kostsam.
– De här systemen är inte billiga heller, men vi hoppas att det ska bli kostnadseffektivt och att det ska underlätta våra arbetsmetoder.
Som så ofta gäller det att väga fördelar mot nackdelar. Det som talar för är tillgängligheten, att de kan sättas in snabbt och kan användas vid farliga insatser. Nackdelarna är att personal måste anställas, farkosterna måste servas, sensorer och kameror likaså.
Läs mer: Drönare allt oftare i flygincidenter
Precis som vid all övervakning, behöver polisen söka tillstånd för att få fota och filma. Drönare är inget undantag.
Projektet är fortfarande i sin linda. Upphandlingen om vilka modeller som ska köpas in håller på att tas fram. 2016 får vi se vilka drönare som förlänger lagens långa arm.
