Ett fall som kan få enorma konsekvenser för både arbetsgivare och anställda drivs just nu av en kammaråklagare i Stockholm. Det handlar om vad vi får göra med våra jobbdatorer.

Åklagarens linje, på ren lekmannasvenska: Om du installerar ett program i en dator utan tillstånd, oavsett vad det är för program, så ska du fällas för dataintrång.

Läs mer: Ska vi alla bli kriminella hackers nu?

En 54-årig direktör i logistikbranschen installerade Google Talk på sin jobbdator, ett program för direktmeddelanden. I samband med ett åtal om brott mot upphovsrättslagen lyfte kammaråklagare Henrik Rasmusson även fram installationen av Google Talk.

54-åringen hade inte rätt att installera program på sin jobbdator, och eftersom programmet, enligt åklagaren, var avsett för "automatiserad behandling" så åtalades mannen för dataintrång.

Men hovrätten höll inte med. I slutet på november förra året slog de fast att installationen av Google Talk för all del skedde olovligt, 54-åringen fick inte installera programmet för sin arbetsgivare.

Läs mer: Länsstyrelsen säger nej - förbjudet att filma med drönare

Men, skriver hovrätten, “om begreppet "register" ges en vid tolkning skulle följaktligen alla programinstallationer som sker olovligen vara kriminaliserade”:

Kort sagt tycker hovrätten inte att installation av ett program är samma sak som ett “införande av uppgift i register” och friade direktören.

Men kammaråklagare Henrik Rasmusson vill ta saken ett steg till. Nu begär han att Högsta domstolen ska pröva det hela.

"Den gängse uppfattningen hos oss som sysslar med it-brottslighet är tvärtom att alla olovliga införanden av datorprogram i datorer är straffbara”, skriver Henrik Rasmusson i en inlaga till Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, som i sin tur ska vidarebeordra begäran till riksåklagaren.

Läs mer: Här är allt vi vet om Windows 10

Knäckfrågan är om en dators registerfiler och programstruktur, det vill säga de saker som ändras när ett program installeras, är ett “register” i lagens mening.

I sin begäran om överklagande verkar Henrik Rasmusson orolig för vad hovrättens dom ska få för följder.

“Hovrättens dom innebär att olovligt införande av datorprogram i datorer generellt, (alltså även spionprogram, trojaner etc) blir straffria eftersom alla ändringar som sker i registerfiler och filstruktur vid installation är betingade av programmets funktion”, skriver han.

IDG.se har sökt Henrik Rasmusson, som är på semester under tisdagen.

Har du installerat något som din arbetsgivare inte godkänt på jobbdatorn?
Det är inte längre tillåtet att rösta.