Metropolis (1927)

Självkörande bilar, mobiler som kan svara på tilltal och datorer som beskriver innehållet i en bild börjar bli vardagsmat. Utvecklingen av smarta maskiner och artificiell intelligens har gått så snabbt de senaste åren att även erfarna experter och forskare inom området är överraskade.

Nu börjar tankarna på vad som händer om, eller när, maskinerna blir smartare än oss att tas på allvar. Visionerna för den sköna nya världen innehåller ett samhälle där vi bara arbetar om vi vill, där supersmarta maskiner tar fram botemedel mot sjukdommar och utrotar fattigdomen i världen.

Men det finns också en mörkare sida där en superintelligent dator tar över världen och inte ser någon nytta med att låta mänskligheten leva vidare.

I början av året samlades eliten av forskare och tänkare inom området Artificiell Intelligens för en konferens i Puerto Rico. Bakom konferensen stod Future of Life Institute där svenske fysikern Max Tegmark är talesperson. Han hoppas att den ska bli ett avstamp för en ansvarsfull utveckling av AI.

Med på konferensen fanns även superentreprenören Elon Musk och Googles forskningschef Peter Norvig var delaktig i planeringen. Tillsammans med övriga deltagare diskuterade de hur en framtid med betydligt smartare maskiner kommer att te sig.


Astroboy (1952)

De nya landvinningarna inom AI har fått både forskarsamhället och de kommersiella krafterna att tro på en utveckling långt bortom dagens självkörande bilar och expertsystem.

Visionerna har bara har sin motsvarighet i den vildaste delen av science fictionlitteraturen med maskiner som är lika smarta eller smartare än oss människor och självförtroendet bland forskarna när det gäller de positiva sidorna av utvecklingen verkar vara gott.

– Under många år har folk som jobbat och forskat inom AI känt att vi kommer aldrig inom vår livstid att komma fram till maskiner som är lika smarta som oss. Men de senaste fem åren så har det gått otroligt bra och många har börjat tänka om. Vi kanske kommer att lyckas under vår livstid, säger Max Tegmark.

En enkät som gjordes bland forskarna på konferensen i Puerto Rico visar att de flesta inom området tror att maskiner kommer att kunna matcha människan intelligensmässigt inom en tidsram av bara 20 till 60 år. Det finns alltså enligt forskarna en god möjlighet att många av oss som lever i dag kan få uppleva att människan inte längre är den smartaste figuren på planeten.

Man skulle kunna avfärda den tron med att det är en lämplig horisont för framgång för den som vill få sin forskning finansierad, men det verkar inte som att den nyvunna optimismen kan avfärdas riktigt så enkelt.


Alien (1979)

Max Tegmark pekar på flera landvinningar inom området, vissa som dessutom redan finns som kommersiella produkter i snart sagt varje ficka i form av smarta mobiler som förstår vad du säger.

– Möjligheten för en dator att förstå naturligt mänskligt tal var en sådan grej som var det evigt olösliga problemet som alltid låg tio år fram i tiden och som folk alltid gick bet på. Men nu plötsligt fungerar det faktiskt ganska bra. En annan grej är för datorer att förstå bilder. Det har plötsligt datorer under de senaste två åren blivit i princip lika bra som människor på, säger han.

Den som testat produkter som Apples Siri, Microsofts Cortana och Googles Voice har förmodligen noterat att tekniken inte är perfekt och att det är ganska långt kvar till bilden av ett mänskligt operativsystem som den som målas upp i till exempel filmen Her.

Men riktningen är enligt forskarna utstakad och framstegen i att förstå bilder och att förstå talat språk kommer enligt Max Tegmark från samma håll.

– Det är ett område som kallas deep learning som är en typ av neurala nätverk. Det är en relativt gammalt idé men som inte fungerat så bra tidigare. Men nu med vissa förbättringar, snabbare datorer och otroligt mycket mer data att träna sig på så har det här börjat gå otroligt bra, säger Max Tegmark.


Liftarens Guide Till Galaxen (2005)

När tekniken nu är kommersiell på allvar betyder det också att det satsats mycket pengar på utvecklingen. Bara under förra året köpte till exempel Google minst nio företag med koppling till området och även på andra håll ökar satsningarna när löftena om inkomster kommer närmare.

På Googles inköpslista finns både brittiska AI-företaget Deep Mind och kanske mer uppmärksammade Boston Dynamics som utvecklar robotar för militärt bruk.

– Artificiell intelligens är på lång sikt kanske den kraftfullaste nya tekniken, säger Max Tegmark.

– För om vi kan skapa maskiner som är smartare än oss så kanske vi kan använda dem för att uppfinna ny teknik som vi människor inte ens kan drömma om ännu. Det leder naturligtvis till många förhoppningar om att bota sjukdomar och lösa problem med fattigdom som vi människor kämpat med så länge, säger han.

Men en värld där människorna inte längre är smartast skrämmer också.

– Om vi får maskiner som är smartare än människan så är det viktigt att fråga sig vilken plats som finns för oss. Man behöver inte tänka på det här särskilt länge innan man kan komma på saker som kan gå snett, säger Max Tegmark.

I sakens natur ligger också att det är svårt att förutse utvecklingen av smarta maskiner eftersom man kan tänka sig att de smarta maskinerna själva kommer att accelerera utvecklingen.


Wall-E (2008)

Svenske filosofen Nick Bostrom är verksam som professor vid universitetet i Oxford har funderat mycket på vad som händer om vi skulle ta fram en maskin som var superintelligent. Han pratar om att om vi uppfinner en superintelligens maskin så skulle det vara det sista vi behöver uppfinna.

Nick Bostrom ser också en risk att även om maskinen inte som i Terminator skulle vara ond och ha som första prioritet att försöka utrota människan, så finns många scenarior där det skulle bli utfallet.

I en av sina artiklar skriver han att en superintelligent artificiell intelligens skulle kunna ha ett godtyckligt mål, till exempel att maximera antalet gem i världen.

Eftersom det finns en risk att människan skulle slå av maskinen och antalet gem i världen då skulle minska, så skulle den supersmarta maskinen se det som en bra sak att människorna försvann. I en intervju med amerikanska podcasten Econtalk drar han exempet ett steg längre.

– Dessutom, mänskliga kroppar består av atomer, en massa saftiga atomer som skulle kunna användas för att bygga några riktigt trevliga gem.


Her (2013)

Fredrik Heintz är forskare inom datavetenskap på Linköpings universitet och ordförande i Svenska AI-sällskapet är inte speciellt orolig över Nick Bostroms skräckvision.

– Och om du nu är superintelligent, varför skulle du göra triviala saker? Vad finns det för poäng för den här maskinen att göra gem? Jag håller med om att det finns en risk, men jag tror att den risken är väldigt liten.

Han vill hellre sätta fokus på den utveckling som han tycker ligger närmare i tiden och som handlar om att värdet på mänskligt arbete minskar när maskiner kan ta hand om allt fler arbetsuppgifter.

– Om vi kommer till en punkt där det finns väldigt lite arbete som måste utföras av människor då måste vårt samhälle omvärdera hur vi värderar arbete, säger han.

Fredrik Heintz tror dock att det kommer att finnas uppgifter kvar för människor under lång tid. Som exempel tar han sin egen forskning på autonoma maskiner som ska hjälpa till vid räddningsaktioner i Alperna. Där kan maskinerna övervaka ett stort område för att hitta skadade, men för att gräva fram någon ur en lavin krävs fortfarande en människa.

-– Min gissning att det är mänskliga specialister med allt bättre datorstöd som kommer att kunna lösa allt svårare problem. Det är ju egentligen det vi har till stor del redan idag, säger han


Interstellar (2014)

Även Max Tegmark och hans Future of Life Institute vill fokusera på möjligheter och risker som ligger närmare i tiden än en framtida superintelligent maskin.

– Det är viktigt att komma ihåg att långt innan vi kommer till maskiner som är smartare än oss så finns det mer akuta frågor att tänka på, säger han.

Han är lite frustrerad över att journalister och filmskapare nästan alltid fokuserar på dystopier som Terminator för framtidsvisionerna.

– Vi behöver fler positiva visioner för hur vi vill att utvecklingen ska se ut. När jag ger karriärråd till mina studenter så skulle det inte komma någon stans om de såg framför sig att de skulle bli överkörda av en lastbil nästa vecka, säger han.

Med en donation på tio miljoner dollar från Elon Musk ska institutet nu sponsra forskning världen över som ska försöka ge svar på hur vi tar fram system med artificiell intelligens som också är säkra.

Det handlar dels om ren it-forskning för att till exempel verifiera att programkod inte innehåller buggar, något som är användbart också långt innan en superintelligens släpps lös. Men det finns plats även för mer samhällsinriktad forskning som handlar om hur samhället ska möta mindre efterfrågan på arbete och vem som ska ta ansvar när till exempel en självkörande bil krockar.

– Ju kraftfullare tekniken är destå viktigare är det att i förväg ställa frågan hur vi kan få fördelarna men slippa nackdelarna, säger Max Tegmark.