Integritetsdebatten har tagit ny fart i Sverige, inte minst efter att flera städer börjat mäta människors rörelsemönster i centrum och i köplador. Både Västerås och Borås testar tekniken, som sägs vara ofarlig integritetsmässigt eftersom all data som samlas in är anonym.

Nu kommer forskning som säger annat: anonym data är inte så anonym som man kan tro, visar en ny studie från MIT som presenteras i tidskriften Science.

Kontokortstransaktioner från 1,1 miljoner människor analyserades. Köp gjorda i 10 000 affärer under tre månaders tid. Inga namn, inga kreditkortsnummer, inga exakta tider, inga adresser. Den enda informationen forskarna hade att tillgå var metadata som belopp på köpet, typ av affär och en kod som representerade varje person.

Läs mer: Svenska tekniken som spårar dig på stan

– Faktumet att enstaka datapunkter är tillräckligt för att identifiera en individ stämde för kreditkortsmetadata, säger Yves-Alexandre de Montjoye, doktorand vid MIT och en av studiens författare, till IDG News.

I nio av tio fall lyckades forskarna identifiera personen som gjort köpen. Allt som krävdes var tre transaktioner. Eftersom utgiftsmönstret är unikt kan metadata korreleras med information från andra källor. Som bilder från Instagram när du tar dig en kopp kaffe, eller en tweet.

Forskarna iscensatte en sådan här korrelationsattack. Slumpmässiga observationer av varje individ matades in i datorerna. I verkligheten kan det motsvara geotaggade tweets eller appar som loggar var användaren befinner sig. I olika steg kördes metadata med olika delar av den externa informationen. Till slut var mer eller mindre alla identifierade.

– Den grundläggande, vetenskapliga frågan, är den om vårt mänskligt beteende. Det är verkligen hur vårt beteende kan jämföras med andras och så småningom gör oss unika och identifierbara, säger Yves-Alexandre de Montjoye.

Två sätt för att göra det svårare att koppla ihop olika data, enligt studien, är att dels förvara big data i molntjänster. Och att metadata som lagras från kreditkorten inte är exakt, istället för priset anges en prisgrupp.

Studien är inte den första som visar på hur sårbar vår anonymitet är. 2013 gjordes liknande tester med mobiltelefoner. Inte heller där krävdes mycket mer än tid och plats för att identifiera användaren.

Forskningen sätter fingret på de utmaningar som vi står inför. Kan vi räkna med att kunna vara 100 procent anonyma i framtiden. Yves-Alexandre de Montjoye tror inte det.

Samtidigt kan forskning på anonym data leda till samhällsförbättringar. Individens rätt till att vara anonym kontra samhällsnyttan. Eller nyttan för företag som vill kunna rikta reklam mer effektivt.

En tuff nöt att knäcka.