Brottsförebyggande rådet (Brå) har gjort en kartläggning av hur polisen handskas med hot och kränkningar på internet. Av 713 anmälningar och förundersökningar så lades 96 procent ner av polis eller åklagare.
– Det var ännu värre än jag trodde, men det bekräftar bara den mycket nedslående bild som vi har haft innan. Rättsväsendet har kapitulerat, säger juridikprofessorn Mårten Schultz, som bland annat skrivit en bok om näthat.
Läs mer: "Ny skitstorm väntar i spelvärlden"
Men vid de försvinnande få tillfällen då anmälningar har lett till åtal, de återstående fyra procenten, så har det lett till ett personuppklarande varje gång. Så varför läggs ärendena ner?
Utredarna lyfter bristen på it-kompetens. Flera av Brås intervjupersoner säger att kunskapen om it-relaterade brott generellt sett är låg inom hela rättsväsendet.
"Den låga personuppklaringsnivån för de granskade ärendena skulle kunna ses som en indikation på att rättsväsendet kraftigt brister i sin förmåga att klara upp dessa brott", skriver Brås utredare i rapporten.
– Samtidigt är det här svåra brottstyper att utreda. Det är ofta komplicerat att identifiera en misstänkt gärningsperson och att knyta en misstänkt till brottet. I de här ärendena är det viktigt att bevisningen säkras snabbt, eftersom bevismaterial som ligger ute på nätet lätt kan ändras eller raderas, säger Kerstin Nelander Hedqvist, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.
Det ger juridikprofessor Mårten Schultz inte mycket för.
– Det är en myt. I de flesta fall vet brottsoffret vem det är som är den fysiska persoinen bakom. Det är synd att Brå betonar att det är svårutrett i sitt pressmeddelande.
Läs mer: Insatsstyrka slår tillbaka mot näthatet
Och ser man till statistiken så stämmer det: I totalt 40 procent av ärendena är det en vän eller bekant som pekas ut som gärningsperson. Det är till och med vanligt att den utpekade gärningspersonen är någon som offret har eller har haft ett förhållande med – för kvinnorna stämmer det i nästan hälften av fallen.
Men det räcker inte med ökad kompetens hos polis och åklagare, menar Mårten Schultz. Det handlar också om resurser, legitima prioriteringar – där man till exempel bedömer barnpornografibrott som mer allvarligt – och att ärekränkningsbrott normalt sett inte ska leda till åtal.
– Det viktigaste är att rättsväsendet använder de regler som finns, prioriterar mer och ändrar på synsättet att kränkningar på internet är mindre värda. Man kommer aldrig lösa alla brott på internet, som att man inte löser alla stölder i källarförråd. Men man måste lösa några, för bland unga finns bilden att internet är en ansvarsfri zon, säger Mårten Schultz.
I dagarna förväntas polisen berätta mer om den satsning på ett nationellt it-brottscentrum som lanseras under 2015. Men även från politiskt håll behövs det mer handling, menar juridikprofessorn.
– Det skulle vara trevligt om regeringen tog något initiativ. Den förra regeringen prioriterade arbetet starkt och hade patos i frågan. De lanserade flera utredningar om förbättrat skydd och informationskampanjer i skolor, men den här regeringen har inte tagit ett enda intiativ, förutom integritetsutredningen, det är lite svagt.
