Se grafik: Så tycker svenskarna om självkörande bilar
Om två år börjar de självkörande bilarna köra ut på vägarna på allvar. Det är då, 2017, som Volvo siktar på att ha en flotta om 100 bilar rullandes på gatorna, och samma år pekas ut som startpunkten för den automatiserade bilkörningen i en färsk studie från Boston Consulting Group.
Traditionella biltillverkare, teknikföretag som Google och Apple och tjänsteföretag som Uber har alla mer eller mindre långt gågna planer på att fylla våra vägar med bilar som vi slipper köra.
Och svenskarna välkomnar utvecklingen. I en enkät som IDG.se genomfört bland läsarna svarar 59 procent att de kan tänka sig att skaffa en självkörande bil. Särskilt i situationer där man känner sig trött, vid trafikstockningar och på motorvägen skulle en autopilot vara användbart, visar enkäten. Över hälften vill också kunna slå på autopiloten för att kunna jobba.
Hur snabbt utvecklingen kommer att gå beror lite på hur man räknar. Vad räknas som en självkörande bil?
Läs mer: Mercedes visar upp självkörande lyxbil
Branschen delar upp de självkörande bilarna i fem steg från noll till fyra där steg fyra är en bil som klarar sig själv i alla situationer utan någon input från en förare. Steg noll är en bil utan någon som helst körhjälp. Bara att en bil har låsningsfria bromsar eller farthållare skickar upp den till kategori ett i hierarkien.
I steg två finns saker som mer avancerad fartkontroll, automatisk broms i vissa situationer och varning om man oväntat byter fil. Först i steg tre finns bilar som kan köra själv i vissa situationer och här kvalar till exempel Googles prototypbilar in. Enligt Bostonbaserade analysföretaget Lux Research kan den tekniken klara kanske 90 procent av all tid som tillbringas i bilen.
Maryanna Saenko som är analytiker på Lux Research tror att det är ett bra tag kvar innan vi kommer att se helt självkörande bilar som klarar varje trafiksituation ute i trafiken i stor omfattning.
– Det finns inga prototyper på helt självkörande bilar i trafiken i dag, det betyder att det kommer att dröja innan de finns kommersiellt tillgängliga säger hon.
Maryanna Saenko och hennes kollegor har tagit fram en rapport över marknaden för självkörande bilar de kommande 15 åren. De gör bedömningen att marknaden för teknik för autonoma bilar kommer att vara värd 87 miljarder dollar 2030, men att bara ungefär åtta procent av bilmarknaden kommer att ha nått upp till nivå tre när det gäller den autonoma körningen.
Däremot tror företaget att över 90 procent av alla bilar som säljs på världsmarknaden kommer att ha någon typ av avancerade funktioner som gör att de kvalar in i kategori två med möjlighet till till exempel automatisk farthållare.
Maryanna Saenko tror att Googles intåg på marknaden för självkörande bilar kan skynda på utvecklingen.
– Inte minst för att de är med och driver på lagstiftarna för att tillåta autonoma bilar, säger hon.
Självkörande bilar kommer att påverka hela samhället. Beräkningar från KTH visar att det skulle behövas cirka 9 700 självkörande bilar för att ersätta hela dagens bilpark i Stockholm med en gemensam bilpool. Det förutsätter förstås att vi också ändrar våra vanor och i högre utsträckning samåker dit vi ska.
Tomas Svensson är forskningsdirektör på Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI. Han tror inte att de självkörande bilarna kommer att ordna framtidens trafikproblem i det korta perspektivet.
– Kapacitetsfrågan kan inte lösas fullt ut med självkörande bilar, säger han.
Däremot, de allt mer avancerade bilarna tillsammans med den pågående urbaniseringen driver utvecklingen mot ett Sverige där det inte längre är självklart att ta bilen till jobbet eller att kanske ens äga en egen bil.
Även om vi kanske inte har nått “peak bil”, den svenska bilparken växer fotfarande, så pekar flera underliggande trender på att vi i framtiden inte kommer att vara lika intresserade av att äga en egen bil.
Läs mer: Google: Självkörande bilar på marknaden 2020
– Yngre människor har en helt annan inställning till bilen och att ta körkort, bilen som symbol för något annat är sakta men säkert på väg ut, säger Tomas Svensson.
Trenden är särskilt stark i städerna där bilägandet redan i dag är betydligt mindre än på landsbygden. Och det är också i städerna som de största vinsterna av mindre biltrafik finns, både när det gäller föroreningar och den plats som alla bilar tar.
– Transportsystemet i dag är utrymmeskrävande eftersom det är så bilbaserat. Man kan inte utveckla städerna som man vill, säger Tomas Svensson.
Även om de helt självkörande bilarna ligger några år framåt finns andra mer lättplockade frukter för att förändra sättet vi transporterar oss på.
– Vi vill se hur långt man kan komma med ökad kollektivtrafik och cykelfrågor har vi nästan inte gjort något med i Sverige, säger Tomas Svensson.
För att klara nya utsläppskrav är elbilen ett populärt alternativ men som också är dyrare än dagens bilar. Även mer elektronik och it i bilarna är något som forskarna väntar kommer att driva upp priserna.
De ökade priserna tillsammans med minskat intresse av bilen som en statussymbol tror Tomas Svensson kommer att öka intresset för nya ägandeformer där bilar finns i bilpooler eller där man köper bilen som en tjänst. Att de inte har slagit igenom på bred front ännu tror han beror på hur gemensamtägda bilar fungerat.
– Bilpooler har funnits som lokala kooperativa lösningar men affärsmodellen har varit sned, säger han.
Men nya försök med sätt att öppna för ett minskat privat bilanvändande görs både i kommersiellt och forskningssyfte. I Stockholm lanseras nu till exempel Car2go där småbilar hyrs ut per minut för trafik i innerstaden. Samtidigt testar KTH tillsammans med IKEA i Älmhult och Botkyrka kommun ett system där vanliga familjer får fungera som "fodervärdar" för små energisnåla elbilar.
Läs mer: Brittiska staten tar fram egen förarlös bil - "är det en självkörande shoppingvagn?"
På dagen är det tänkt att bilarna ska användas som poolbilar för korta tjänsteresor. På kvällen får bilen följa med en anställd hem mot att hon eller han laddar bilen och tar hand om den. Projektet drivs från KTHs Integrated Transport Research Lab där Peter Georén är föreståndare.
– Huvudmålet är att få fler människor att hoppa över att ta bilen till jobbet, och istället resa med kollektivtrafiken. Vi vill också stimulera införandet av elbilar i samhället i större utsträckning, säger han.
Precis som Tomas Svensson tror han att bilen som statussymbol kommer att bli mindre viktig.
– "Jag vill inte ens äga en bil" säger min son som är 13 år, säger Peter Georén.
Men han ser också att det finns en känslomässig kärlek till bilen hos många och jämför med hur populärt det är med eldstad i hus trots att den har liten direkt nytta.
– Man använder den sällan men det finns ett stort mervärde i att den finns där, säger han.
Läs mer: Uber satsar på självkörande bilar
I fallet med bilen är det känslan av att snabbt och enkelt kunna komma iväg som är viktig för många. Den hoppas Peter Georén i en nära framtid ska kunna tillgodoses på andra sätt än med en privat bil.
– Forskning visar att hör tillgänglighet är viktigt för acceptansen av nya lösningar, men det är kännsligt. Det räcker att bilen inte finns där en gång när man vill använda den så blir man besviken, säger han och jämför med tåget.
– Vi blir jättesura när ett enda tåg inte går, säger han.
GRAFIK: Så tycker svenskarna om självkörande bilar
